Bondesonen Jakob Eriksson Silakka från
Rödsö i Karleby vigdes i mitten av 1720-talet med borgaredottern
Margareta Johansdotter Buur från Torneå stad. Margareta hade varit
gift en gång tidigare men blivit änka efter bara ett par månaders
äktenskap. År 1728 flyttade Jakob tillbaka till Karleby med sin
familj, men dessförinnan vistades han under några års tid i Torneå
och kallas då Jakob Skönberg.
Namnskicket i städerna var annorlunda
än det på landsbygden, och det var inte ovanligt att en person
började använda ett annat efternamn i samband med att han flyttade
till staden och blev borgare eller gesäll. I många fall kan det nya
namnet härledas till namnet på den gård eller ort varifrån
personen härstammade. Efternamnet Skönberg tycks dock inte ha
mycket gemensamt med gårdsnamnet Silakka. Namnvalet blir emellertid
intressantare när man tittar närmare på Jakobs anor. Jakobs mor
Gertrud Andersdotter kom nämligen från Suonperä gård i Kelviå.
Fonetiskt, om än inte betydelsemässigt, ligger namnen Skönberg och
Suonperä väldigt nära varandra. Det förefaller som om Jakob helt
enkelt kan ha använt en ”försvenskad” version av sin mors
efternamn när han vistades i Torneå, vilket i så fall vittnar om
en viss kreativitet.
Det är förstås möjligt att likheten
mellan namnen enbart är en slump och att Jakob valt eller fått sitt
efternamn på helt andra grunder. Namnet Skönberg förekom också
som soldatnamn på 1700-talet, men synbarligen dock varken i
Torneå- eller Karlebytrakten. Det finns heller inga uppgifter som
tyder på att Jakob skulle ha varit soldat. Hur han hamnade i Torneå
och vad han gjorde där är tillsvidare höljt i dunkel.
