Prästgårdstorparen Anders Persson och hans hustru Maria Andersdotter

I Pedersöre kyrkby fanns från mitten av 1700-talet en prästgårdstorpare Anders Persson med sin hustru Maria Andersdotter. Paret hade flera barn som noteras i dopböckerna med början från slutet av 1740-talet. Någon anteckning om giftermålet kan däremot inte hittas i de bevarade vigsellängderna, som dock innehåller luckor för just den tid när vigseln torde ha ägt rum. Detta gör det svårare att reda ut varifrån Anders respektive Maria kom.

Både i antavlor på Internet och i tryckta publikationer har Anders Persson allmänt antagits vara son till kyrkväktaren Per Andersson. Detta är i och för sig inget vågat antagande då Anders och Maria tidvis i längderna antecknas i samma hushåll som Per Andersson och dennes hustru Elsa Thomasdotter, och både patronymikon och födelsetider stämmer väl överens. Eftersom Per Andersson och änkan Elsa Thomasdotter vigdes så sent som 1730 och Anders bör ha varit född kring 1720 skulle detta dock innebära att Per i likhet med Elsa hade varit gift en gång tidigare, men någon direkt uppgift om den första hustrun har inte hittats.

Även då familjerna antecknas i samma hushåll uppger längderna inte uttryckligen att Anders var son till Per Andersson men anger oftast inte heller något annat släktförhållande. Emellertid hittas en intressant notering i 1750 års mantalslängd. Där antecknas familjerna tillsammans med Per som huvudman, och Anders kallas då måg. Både åren före och efter noteras Anders och Maria i ett skilt hushåll som prästgårdstorpare.

Uppgiften att Anders Persson var Per Anderssons måg kan verka motstridig, då det skulle innebära att Per var far till Anders hustru Maria Andersdotter trots icke överensstämmande patronymikon. Emellertid finns det en förklaring till detta. Som konstaterats var Elsa Thomasdotter änka vid giftermålet med Per Andersson. Hon hade tidigare varit gift med Anders Israelsson Pehrs som dog 1727, och hade med honom flera barn – bland dem uppenbarligen också dottern Maria som således var Per Anderssons styvdotter.

Någon dotter Maria noteras inte med Pers och Elsas familj i de bevarade kommunionböckerna. Däremot antecknas en sondotter Maria på Pehrs hemman i Östensö by – där Israel Eriksson då var huvudman – i likhet med en sonson Matts som bevisligen hette Andersson och senare blev bonde på hemmanet. Maria Andersdotter hade således i något skede flyttat till fäderneshemmanet och omnämns där också i mantalslängderna som syster till Matts Andersson. Hon noteras sista gången i mantalslängden på Pehrs 1748, året innan torparen Anders Persson första gången antecknas med sin hustru. Baserat på de äldsta barnens födelsetider är det troligt att giftermålet ägt rum redan ett par år tidigare, men när man beaktar alla fakta verkar det i alla fall klart att det är fråga om samma person. Därmed kan man konstatera att Anders Perssons hustru Maria Andersdotter var dotter till Anders Israelsson Pehrs och Elsa Thomasdotter.

Då Anders Persson alltså inte var son till kyrkväktaren Per Andersson återstår att utreda hans härkomst. Att Anders far hette Per är uppenbart, och en ledtråd angående modern ges av namnen på Anders och Marias barn. De fyra äldsta barnen fick nämligen namnen Per (efter farfadern), Beata, Anders (efter morfadern) och Elsa (efter mormodern). Eftersom mönstret är så tydligt kan man förmoda att Anders mor hette Beata.

Med stor sannolikhet kom torparen Anders Persson från Förste hemman i Lövö by (Strömsnäs). Där antecknas i kommunionböckerna under början av 1740-talet periodvis en Anders Persson i passande ålder. Han var son till Per Hansson och Beata Eriksdotter. De sista anteckningarna om nattvard är från 1745, det vill säga kort innan torparen Anders Persson bör ha gift sig med Maria Andersdotter. En sökning i Pedersöre dop-, vigsel- och begravningslängder avslöjar heller ingen annan Anders Persson som skulle kunna vara identisk med Anders Persson Förste, även om det förstås är möjligt att denne flyttat till någon annan socken. Ytterligare stöd för teorin ges också av fadderskap. Prästgårdstorparparet Anders Persson och Maria Andersdotter kan nämligen identifieras bland faddrarna för ett par barn till de förmodade släktingarna på Förste.

Johanssönerna på Peldo

På Peldo hemman i Karleby (Öja) fanns under 1700-talet två bröder Erik Johansson och Matts Johansson. De hade bägge kommit att bosätta sig där genom giftermål med döttrar i gården. Matts vigdes 1724 i Karleby med Anna Jönsdotter Peldo, och uppges i vigselförteckningen komma från Pedersöre. Erik bodde redan då på Peldo och var gift med Annas faster Kerstin Mattsdotter. Av den tidigaste kyrkobokföringen framgår inte att Erik och Matts var släkt på annat sätt än genom ingifte, emedan släktskapen då anges i förhållande till den dåvarande husbonden Jöns Mattsson (Eriks svåger och Matts svärfar). Senare står dock Erik själv som huvudman och då uppges Matts vara hans bror. Enligt kyrkböckerna var Erik född år 1694 och Matts år 1699.

Med Erik Johanssons familj på Peldo antecknas en son Johan Eriksson som noteras vara född i Pedersöre. En anteckning om dopet som inträffade 1722 kan hittas i Pedersöre kyrkböcker och av den framgår att familjen då bodde på Bonäs i kyrkbyn. Erik och Kerstin antecknas även i kommunionboken på Bonäs, men försvinner därifrån efter 1722. På Bonäs fanns också Eriks föräldrar Johan Mattsson och Lisa Johansdotter med döttrarna Anna och Lisa samt sonen Matts. Även Matts försvinner från Bonäs efter 1722.

Johan Mattsson och Lisa Johansdotter dyker upp med sin familj på Bonäs först efter stora ofreden, och inget uppenbart släktskap med de tidigare invånarna föreligger. I stället verkar de ha kommit från Klåvus i Överpurmo. En Johan Mattsson Klåvus med hustru Lisa Johansdotter nämns i kommunionboken bland husfolket i Överpurmo före stora ofreden. Dessutom antecknas på följande sida en dotter Carin Johansdotter, en pojke Matts Johansson som uppges vara i rysk fångenskap, samt en son Erik Johansson Klåvus, vilka alla förefaller höra till samma familj. Detta styrks av att Johan Mattsson Klåvus då sextonårige son Matts finns med i förteckningen över folk som förts bort till Ryssland år 1714. Johan Mattsson var son till Matts Markusson på Klåvus och antecknas där redan i den tidigaste kommunionboken från 1693–1700 med sin hustru. Förmodligen var Lisa Johansdotter hans första hustru och mor till barnen, emedan en person med det namnet nämns som inhysing på Klåvus i mantalslängderna redan från slutet av 1690-talet.

Samma dag som Matts Johansson vigdes med Anna Jönsdotter gifte Annas farfar Matts Mattsson Peldo om sig med den över fyrtio år yngre pigan Carin Johansdotter, som uppges vara född år 1700. Efter Matts Mattssons död några år senare gifte även Carin om sig och flyttade till närbelägna Knif hemman där den nya maken bodde. Hon förefaller ha tjänat som piga på just Peldo hemman innan det första giftermålet. Vigselförteckningen uppger inte varifrån hon ursprungligen kom, men det ligger nära till hands att hon är den syster till Erik och Matts som tidigare nämns i Pedersöre kyrkböcker. Detta stöds av att Erik, Matts och Carin många gånger valts till faddrar för varandras barn. Visserligen är detta inte så anmärkningsvärt med tanke på att de alla bodde på samma hemman (och även efter Carins andra giftermål i samma by), men de verkar dock vara länkade via fadderskap i även högre grad än de övriga invånarna på hemmanet. Ifall de verkligen alla var syskon skulle det innebära att tre syskon gifte in sig i samma familj men i tre olika generationer.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att mågarna på Peldo Erik Johansson och Matts Johansson båda var söner till Johan Mattsson Klåvus och hans hustru Lisa Johansdotter i Pedersöre. Möjligen var Carin Johansdotter på Peldo deras syster, men detta återstår att slutligen bevisa.

Kom Matts Nibb från Överpurmo?

Under 1700-talets första hälft fanns i Jakobstad en borgare Matts Carlsson Nibb, vilken hade bosatt sig i staden någon gång under stora ofreden. Han dog 1752 och bör på basen av åldersangivelsen i begravningsboken ha varit född omkring 1690. Hans hustru Brita Eriksdotter dog samma år och var ungefär jämngammal.

Matts lär ha kommit från Pedersöre, men efternamnet Nibb ger inga ledtrådar angående hans härkomst. Namnet hade han tydligen övertagit i samband med att han köpte en gård av sönerna till den tidigare innehavaren Johan Hansson Nibb, som hade dött i samband med det ryska överfallet 1714. I varje fall föreligger inget uppenbart släktskap dem emellan. Eftersom hans äldsta kända barn enligt uppgift föddes 1709 bör Matts ha varit gift redan innan stora ofreden och flytten till Jakobstad.

I Pedersöre församlings kommunionbok antecknas 1713–1714 på Raak hemman i Överpurmo ett par med namnen Matts Carlsson och Brita Eriksdotter. Efter stora ofreden antecknas de inte längre för nattvard och namnen har strukits över, dock utan någon kommentar om att de skulle ha dött. Även om bägge namnen med patronymikon är förhållandevis vanliga väcker kombinationen misstanken att det kan vara fråga om samma par som senare hittas i Jakobstad.

Raak hemman förestods innan stora ofreden av bröderna Hans Simonsson och Johan Simonsson. Enbart på basis av namnen är dessa personers släktskap med Matts eller Brita inte uppenbart, och det uppges inte heller i kommunionboken. Släktskapet framgår dock av mantalslängderna. Under slutet av 1600-talet brukas hemmanet av bröderna Simon Hansson och Carl Hansson, som uppenbarligen är fäder till Hans och Johan respektive Matts. Matts noteras första gången i mantalslängden 1711 med sin hustru och han kallas då frände till Johan Raak, vilket bekräftar att de var släkt. Matts och hustrun antecknas ännu i mantalslängden 1713 men försvinner som konstaterats från hemmanet under stora ofreden.

Anteckningarna i mantalslängderna tillsammans med uppgifterna i den äldsta bevarade kommunionboken gör det också möjligt att med viss noggrannhet bestämma Matts Carlsson Raaks födelsetid. Eftersom Matts införs i mantalslängden 1711 bör han ha varit född senast i början av 1690-talet. Han antecknas inte ännu i kommunionboken som täcker åren 1693–1700, vilket i sin tur torde innebära att han var född tidigast i mitten av 1680-talet. Detta styrks också av att fadern Carl Hansson på basis av mantalslängderna verkar ha gift sig först i början av 1680-talet. Dessa gränser stämmer väl överens med Matts Carlsson Nibbs födelsetid och stöder teorin att det är fråga om samma person.

Anders Persson Suonperäs hustru Elsa Larsdotter

Anders Persson Suonperä (ca 1657–1728) var bonde på ett hemman i Peltokorpi by i Kelviå. Han var gift åtminstone tre gånger. Den tidigaste kända hustrun hette Elsa Larsdotter och hon var mor till de av Anders barn som antecknas i de bevarade dopböckerna, vilka börjar 1688. Anders hade emellertid också flera äldre barn.

Elsa Larsdotter dog 1696. Enligt anteckningen i begravningsboken var hon då endast 30 år, vilket skulle innebära att hon var född omkring 1666. Då de äldsta av Anders Perssons barn bör ha varit födda redan i slutet av 1670-talet kan man lätt dra slutsatsen att Anders måste ha varit gift en gång tidigare. Detta antagande görs också i den omfattande utredningen ”Juuret Kälviällä” (Uuno Huhtala, 1985). Namnet på den tidigare hustrun eller andra uppgifter om henne har dock inte kunnat hittas.

Då kyrkböcker för tiden innan 1688 saknas får man ty sig till andra källor för att hitta information om Anders Persson och hans familj. Anders Persson antecknas i 1680 års mantalslängd tillsammans med sin hustru, som redan då (och de därpå följande åren) kallas Elsa Larsdotter. Således bör Elsa ha varit född flera år tidigare än åldersangivelsen i begravningsboken påskiner, och hon kan mycket väl ha varit Anders Perssons första hustru och mor även till hans äldsta barn. I 1678 års mantalslängd nämns ännu inte Anders Persson på Suonperä.

Bland faddrarna för de av Anders Perssons barn som kan hittas i dopboken finns i huvudsak Anders nära släktingar samt övriga personer från Peltokorpi by. Ett intressant fadderpar som möjligen utgör ett undantag är Erik Larsson med hustru, vilka bodde på Korpijärvi i Kelviå by. Eriks patronymikon väcker lätt misstanken att han kan ha varit Elsas bror, då någon form av släktskap troligen föreligger som grund för fadderskapet. Visserligen kan man på basen av namnen inte heller utesluta att Erik var Elsas svåger, eftersom hans hustru hette Carin Persdotter och således kunde vara Anders Perssons syster. För att bringa klarhet i detta behöver man studera mantalslängdernas uppgifter också rörande befolkningen på Korpijärvi.

Husbonde på Korpijärvi var Lars Olofsson redan i början av 1660-talet, och han antecknas i mantalslängderna ännu på 1670- och 1680-talen med sin hustru Lisa Mattsdotter. I 1677 års mantalslängd nämns för första gången också hans dotter Elsa Larsdotter som därmed bör ha varit ungefär jämngammal med Anders Persson; i alla fall kan hon inte ha varit född senare än 1660-talets första år. Hon antecknas på Korpijärvi ännu 1678, men inte längre 1680. Då Elsas försvinnande från Korpijärvi sammanträffar med att Anders Perssons hustru med samma namn dyker upp på Suonperä kan man dra slutsatsen att det är fråga om samma person.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att Anders Perssons hustru Elsa Larsdotter var dotter till Lars Olofsson Korpijärvi, och att hon var född i slutet av 1650-talet eller senast omkring 1660. Anders och Elsa var gifta redan i slutet av 1670-talet, och Elsa var troligen mor också till Anders äldsta barn. Något stöd för antagandet att Anders varit gift en gång tidigare har inte påträffats.