Anders Andersson på Kaptens och hans släktbakgrund

Kaptens hemman i Eugmo by fick under stora ofreden en ny husbonde i Anders Andersson. Han  flyttade dit i samband med att han gifte sig med Lisa Danielsdotter som var dotter i gården. Exakt när detta skedde är oklart, men Anders är antecknad som husbonde på Kaptens redan i mantalslängden 1719. Med sig till Kaptens hade han de unga sönerna Simon och Påhl från ett tidigare gifte. Svärmodern Lisa och hennes ogifta syster testamenterade sedermera sin del av Kaptens hemman till Simon och Påhl, och då Simons alla barn dog i späd ålder blev det slutligen Påhl Anderssons arvingar som ensamma kom att förestå hemmansdelen.

Anders Andersson på Kaptens dog 1732 och var enligt åldersangivelsen i begravningsboken då 73 år gammal, vilket skulle innebära att han var född kring 1659. Sönerna Simon och Påhl var födda cirka 1703 respektive 1706. Man kan förmoda att deras mor hade dött i stora ofredens fasor. I kyrkböckerna, skattelängderna eller tingsprotokollen hittas inga uppgifter som direkt skulle avslöja var Anders bodde innan flytten till Kaptens eller vad hans tidigare hustru hette. Emellertid ger de spridda uppgifter som påträffas i olika källor vissa ledtrådar som sammantaget kan leda till en slutsats om Anders släktbakgrund.

Simon och Påhl Anderssöner hade båda ett flertal barn, vilka i hög utsträckning verkar ha namngetts efter sina nära släktingar. Till exempel gav vardera brodern sin äldsta son namnet Anders. Anmärkningsvärt är att den äldsta dottern i bägge fallen fick namnet Carin, trots att det namnet inte i övrigt verkar förekomma varken på Kaptens vid den tiden eller i mödrarnas närmaste släkt. Detta väcker misstanken att Simons och Påhls mor hette just Carin.

På Wärn i Överesse finns före stora ofreden en Anders Andersson med sin hustru Carin Hansdotter. När kyrkobokföringen återupptas i början av 1720-talet har båda dessa namn i likhet med många andra strukits över i kommunionboken. Just i detta fall finns undantagsvis ingen kommentar om att personerna skulle ha dött, vara på flykt eller blivit bortförda i fångenskap. Carin Hansdotter återfinns dock på en lista över stora ofredens offer, enligt vilken hon blivit bränd till döds. Anders Andersson brukade Wärn hemman tillsammans med sin bror Hans Andersson och står som huvudman ännu i mantalslängden 1713. I 1719 års mantalslängd har han försvunnit och husbondeskapet innehas då av brodern som är kvar på hemmanet ännu efter stora ofredens slut.

När Hans Andersson Wärn 1735 testamenterar hemmanet åt sina söner framgår att han då endast ägde hälften av det 1/2 mantal stora hemmanet. Den andra halvan ägdes då rimligtvis av brodern Anders Andersson eller dennes arvingar även om de inte längre bodde kvar där. Vid vintertinget 1738 beviljades Hans Andersson fastebrev på denna andra hälft – det vill säga 1/4 mantal – av Wärn bördehemman som han enligt tingsprotokollet tillhandlat sig 1.3.1735 av Simon och Påhl Anderssöner. Dessa var med stor säkerhet söner till Hans Anderssons bror, den tidigare husbonden Anders Andersson, även om släktskapet eller säljarnas dåvarande hemvist inte framgår av tingsprotokollet. Några bröder med namnen Simon och Påhl Anderssöner verkar inte ha funnits varken på Wärn eller på något annat hemman i Överesse vid tiden för hemmansköpet, så de hade i varje fall utflyttat redan tidigare.

Sett till när Anders Andersson Wärn införs i mantalslängden bör han ha varit född senast i mitten av 1660-talet, vilket stämmer någorlunda väl överens med Anders Andersson Kaptens uppgivna ålder. Han hade varit gift ännu en gång tidigare innan äktenskapet med Carin Hansdotter. Den första hustrun hette Lisa och dog troligen år 1700, eftersom Anders följande år antecknas i mantalslängden utan hustru. Redan 1702 antecknas han igen med hustru, så Anders och Carin vigdes förmodligen år 1701. Baserat på denna tidslinje var det just den andra hustru Carin Hansdotter som var mor till sönerna Simon och Påhl.

När man beaktar samtliga dessa uppgifter kan man knappast betvivla att Anders Andersson på Kaptens är samma person som tidigare förekommer på Wärn. Även om inget enskilt fynd uttryckligen bekräftar detta så pekar för många ledtrådar åt samma håll för att det rimligtvis skulle kunna vara ett sammanträffande. Anders Andersson på Kaptens var således med stor säkerhet son till lagmansnämndemannen Anders Olofsson Wärn i Överesse. Han var gift tre gånger, och den andra hustrun Carin Hansdotter var mor till sönerna Simon och Påhl som flyttade med fadern till Kaptens och senare fick ta över den gården. Anders Andersson förefaller även ha haft andra barn i sina två första giften. Till dessa hör åtminstone dottern Margeta Andersdotter som hamnade i rysk fångenskap. Även Johan Andersson som i kommunionboken noteras vara utflyttad samt Anna Andersdotter som i likhet med Carin Hansdotter brändes till döds under stora ofreden är troligen barn till Anders Andersson.

Michel Christophersson och Lisa Mattsdotter på Klubb

Michel Christophersson antogs 1719 till bolagsman på Klubb hemman i Lepplax av den dåvarande husbonden Erik Michelsson. Av bolagskontraktet som framlades vid tinget ett par år senare framgår inte att Michel och Erik skulle ha varit släkt, och de tidigare skattelängderna eller kyrkböckerna tyder inte heller på att varken Michel eller hans hustru Lisa Mattsdotter var bördig från Klubb. Senare omnämns Michel dock i många sammanhang som Eriks svåger. Den uppenbara förklaringen är att svågerskapet uppstod då Erik gifte sig med sin andra hustru Maria Mattsdotter och att hon var syster till Michels hustru Lisa Mattsdotter. Erik hade blivit änkling under stora ofreden, och bolagskontraktet från 1719 antyder att han då inte ännu hade gift om sig. Redan 1722 antecknas dock den nya hustrun Maria i kyrkböckerna.

Kyrkböckerna låter förstå att Michel Christophersson var besvågrad även med Erik Michelssons brorsons son Johan Johansson Klubb, vars hustru hette Brita Christophersdotter. På basis av namnen kan man misstänka att Brita var Michels syster, då åldersskillnaden dem emellan inte heller är speciellt stor.

Av allt att döma kom Michel Christophersson från Simonsbacka i Nedervetil. På Simonsbacka antecknas i mantalslängderna 1712–1713 Henrik Christopherssons bror Michel. År 1713 antecknas även Michels hustru, dock utan att hennes namn uppges. Henrik Christophersson är kvar som husbonde på Simonsbacka efter stora ofreden, medan brodern Michel med sin hustru då har försvunnit från hemmanet. I kommunionboken förekommer under en tid även Henrik Christopherssons syster Brita Christophersdotter. Hon antecknas för nattvard sista gången i juli 1726, och noteras därefter vara utflyttad. Då pigan Brita Christophersdotter vigs med Johan Johansson Klubb i november samma år är det förmodligen samma person. Med antagandet att Brita Christophersdotter och Michel Christophersson på Klubb verkligen är syskon kan man sammantaget knappast betvivla att de kom från Simonsbacka. Värt att notera är också att en piga Brita Christophersdotter är fadder för ett av Michels barn som föddes redan i början av år 1726.

Michel Christopherssons hustru Lisa Mattsdotter var som konstaterats syster till Erik Michelssons andra hustru Maria Mattsdotter. Maria hade tidigare varit gift med Hans Gabrielsson Kuorikoski som dog 1716. Detta framgår av ett protokoll från vintertinget i Karleby 1723, då Erik på sin hustrus vägnar kärade om arv. Maria antecknas i mantalslängden på Kuorikoski i Kaustby år 1713 men inte året innan, vilket antyder att giftermålet skett år 1712, det vill säga samma år som systern Lisa förefaller ha gift sig till Simonsbacka. En närmare studie av mantalslängderna väcker misstanken att systrarna kan ha kommit från Indola i Linnusperä by. I 1712 års mantalslängd antecknas där Carl Mattssons systrar Lisa och Maria, vilka båda saknas följande år. Namnen är visserligen så pass vanliga att man inte kan vara helt säker på att det är fråga om samma personer och inte enbart ett sammanträffande, men det förefaller dock sannolikt. Sett till när systrarna på Indola införs i mantalslängden verkar Maria ha varit född kring 1680 och Lisa några år senare, vilket också stämmer synnerligen väl överens med de förmodade födelsetiderna för personerna på Klubb. Maria Mattsdotter Indola hade tidigare varit gift med en soldat, och nämns i längderna som soldathustru ända fram till 1711. Året därefter kallas hon syster, vilket antyder att hennes man då kan ha dött. Om det är samma person som ytterligare ett år senare dyker upp på Kuorikoski skulle Maria Mattsdotter således ha varit gift tre gånger.

Sammanfattningsvis kom Michel Christophersson på Klubb med stor säkerhet från Nedervetil och var son till Christopher Christophersson och Lisa Mattsdotter på Simonsbacka. Michel Christopherssons hustru – som också hette Lisa Mattsdotter – var sannolikt dotter till Matts Larsson Indola i Linnuperä och dennes hustru Carin Carlsdotter Gästgivars.

Tillägg:
Sedermera påträffade uppgifter i diverse dokument bekräftar sammantaget att Erik Michelsson Klubbs andra hustru Maria Mattsdotter var bördig från Indola i Linnusperä. Hon var gift första gången med Hans Christophersson Honga från Vittsar by, vilken blev utskriven till soldat för Indola hemman och dog redan 1705. Långt senare, då Maria redan var gift i Lepplax, stämde hon den dåvarande husbonden på Honga till tinget angående sin förre man Hans Christopherssons arvsandel av hemmanet. Med antagandet att Michel Christopherssons hustru Lisa Mattsdotter var syster till Maria Mattsdotter (vilket antyds av Erik Michelssons och Michel Christopherssons svågerskap) kan man således dra slutsatsen att även Lisa kom från Indola.

Förgreningar från Lillåivo

År 1740 dog husbonden på Lillåivo i Karleby Michel Mattsson, som hade brukat hemmanet sedan sekelskiftet. Då också Michels måg Matts Mattsson avled kring samma tid blev det dottersonen Johan Mattsson som fick överta husbondeskapet. Vid vintertinget följande år behandlades en förlikning mellan Johan Mattsson och övriga arvtagare till hemmanet. Av förlikningsskriften som citeras i domboken framgår flera personers släktband till Lillåivo. De centrala delarna av tingsprotokollet i fråga återges här i något förkortad form.

”Å bonden Matts Lillåivos vägnar inlevererade Johan Puumalainen en sådan skrift:

Det haver Johan Mattsson Lillåivo till underskrivna såsom arvtagare till bemälta Lillåivo 1/2 mtl bördehemman här i Gamlakarleby socken och Åivo by efter vår avlidne salige fader Matts Hansson betalt den arvsandel som oss efter vänlig förening å ömse sidor tillfalla bort; Ty avstå och upphäva vi samtliga för oss och våra barn så födda som ofödda all vidare arvspretention till merbemälta Lillåivo hemman så i löst som fast, och tillägna det samma berörde Johan Mattsson och dess arvingar nu och i framtiden, att nyttja, bruka och behålla som all annan sin väl och lagfångna egendom.

Gamlakarleby den 8 april år 1740

Matts Mattsson Korpilainen

Å min hustrus Elsa Mattsdotters och min svägerskas Anna Mattsdotters vägnar

Hans Krokvik

Vilken skrift nämndeman Matts Korpilainen nu alldeles ständig var, vidgåendes att icke allenast han utan ock hans svåger nämndeman i Kronoby Hans Krokvik till fullo utbekommit sina arvsdelar ifrån berörda Lillåivo hemman, varför och den samma på begäran i häradsdomboken inryckt blev.”

Således var såväl Matts Mattsson Korpilainen som Hans Krokviks hustru Elsa Mattsdotter bördiga från Lillåivo. Grunden för deras arvsanspråk ligger dock flera generationer bakåt från den nye husbonden Johan Mattsson med vilken de ingick förlikning. Då dessutom ett flertal personer med liknande namn är inblandade kan det vara skäl att kort redogöra för några av de berörda personerna och deras inbördes släktförhållanden.

Arvtagarnas gemensamme anfader Matts Hansson Lillåivo står som huvudman på hemmanet fram till mitten av 1680-talet, och var i sitt första gifte far till den tidigare nämnde Michel Mattsson Lillåivo (1664–1740). I slutet av 1670-talet då han redan var rätt gammal gifte Matts Hansson om sig med Maria Larsdotter, som troligen kom från Indola i Linnusperä, och fick med henne bland andra barnen Anna, Elsa och Matts som nämns i förlikningsskriften.

• Anna Mattsdotter (ca 1680–1765) var änka när arvsförlikningen ingicks, men hade varit gift med Matts Gustavsson Ahlskog i Linnusperä.
• Elsa Mattsdotter (1683–1746) var (i sitt tredje äktenskap) gift med Hans Johansson Krokvik i Öja.
• Matts Mattsson (1685–1770) – den yngre av två halvbröder med samma namn – var måg på Korpilainen i Korplax genom sitt första gifte med Brita Andersdotter Korpilainen.

Matts Mattsson Puumalainen (1683–1740) var första gången gift med Michel Mattsson Lillåivos dotter Elsa Michelsdotter och i detta äktenskap far till sedermera husbonden Johan Mattsson Lillåivo (1705–1794). Matts var måg på Lillåivo och blev antagen till bolagsman av Michel Mattsson redan 1705. Johan Puumalainen som vid tinget 1741 inlade förlikningsskriften om arvet var bror till Matts och även förmyndare för dennes omyndiga barn.

Redan vid sommar- och hösttinget 1703 noterades ett år 1700 uppgjort arvskiftesinstrument över Matts Hanssons kvarlåtenskap. I detta sammanhang framgår även hans övriga barn. Som arvingar av den första kullen nämns sonen Michel samt (den äldre sonen Matts änka) Elsa Henriksdotter, medan barnen i det andra giftet var Erik, Anders, Anna, Elsa och Brita. Av någon anledning saknas här den yngre sonen Matts som sedermera kom att bli måg på Korpilainen. Att Matts Mattsson Korpilainen verkligen var son till Matts Hansson styrks dock (förutom av arvsförlikningen från 1740) av att han i ett annat sammanhang omnämns som bror till Anna Mattsdotter Ahlskog. I tidiga mantalslängder antecknas ytterligare en dotter Margeta som antagligen dog redan innan fadern.

Anna Eriksdotter och Anna Eriksdotter i Öja

Näcksund hemman i Öja (Karleby) brukades efter stora ofreden av Johan Danielsson, som tidigare bott på Haals i Såka by. Johans hustru hette Anna Eriksdotter och var enligt kyrkböckerna född år 1681. I ett antal databaser och sammanställningar uppges hon vara dotter till Erik Michelsson Broända i Storby, men detta förefaller felaktigt och baserar sig troligen på en förväxling.

I kommunionboken antecknas på Broända under första halvan av 1730-talet en änka Anna Eriksdotter med kommentaren "i Öjarna". Husbonde på Broända vid den tiden var Johan Eriksson (f. 1681), som tidigare varit bolagsman på Qvikant men dock var bördig från Broända. Man kan förmoda att änkan Anna Eriksdotter var Johan Erikssons syster. Hon är emellertid inte samma person som Johan Danielsson Näcksunds hustru, vilken utan avbrott antecknas i kommunionboken på Näcksund vid denna tid och dessutom inte då ännu var änka.

Efter flytten från Storby finns Anna Eriksdotter Broända hos dottern Maria Andersdotters familj på Sveins i Öja där hon också dog 1761. Enligt kommunionboken var hon född 1679 och således nästan jämngammal med sin namne på närbelägna Näcksund. Dottern Maria hade gift sig redan 1731 med Johan Jacobsson Sveins, och omkring samma tid flyttade Anna tydligen till sin bror Johan i Storby. Tidigare antecknas Anna som soldatänka på Herlevi i Såka med dottern Maria. Hon hade även två yngre barn.

Anna Eriksdotter på Näcksund i sin tur blev änka 1739 och flyttade till sonen Johans familj på Bodö. Hon dog även på Bodö 1766, men däremellan bodde hon under ett antal år på Lillåivo. Man kan förmoda att hon på något sätt var släkt med folket på Lillåivo, men släktskapet är inte uppenbart och uppges inte heller i kommunionböckerna. Huvudman på Lillåivo vid denna tid var Johan Mattsson. Hans hustru Maria Mattsdotter kom från Såka och var dotter till Matts Eriksson Notjärvi, som var född omkring 1669 enligt åldersangivelsen i begravningsboken. Anna Eriksdotter kunde tänkas vara syster till denne Matts Eriksson och således faster till Maria Mattsdotter på Lillåivo, vilket skulle förklara varför hon flyttade dit. I mantalslängderna antecknas på Notjärvi från slutet av 1690-talet Erik Larssons dotter Anna. Hon försvinner från Notjärvi år 1700, vilket lämpligt nog är samma år som Johan Danielssons hustru Anna införs på Haals. Detta stöder antagandet att Johan Danielssons hustru kom från Notjärvi.

En studie av fadderskap bekräftar i praktiken dessa släktförhållanden. Personer med anknytning till familjerna på Broända och Sveins förekommer i ett flertal fall som faddrar för varandras barn, också under tider då de inte bodde i samma by. Likaledes har Johan Danielsson Näcksund och hans hustru valts till faddrar av ett par familjer på Notjärvi, vilket utgör ett tydligt undantag då faddrarna i övrigt nästan uteslutande kommer från mer närbelägna gårdar. Som en biprodukt av denna fadderskapsstudie avslöjas för övrigt också en trolig koppling mellan släkterna på Broända och Notjärvi. Av allt att döma var nämligen den tidigare nämnde Matts Eriksson Notjärvis måg – som också hette Matts Eriksson och var född 1695 – bror till Johan Eriksson och Anna Eriksdotter på Broända.

Med stor säkerhet gäller således följande släktförhållanden:

• Johan Danielsson Näcksunds hustru Anna Eriksdotter var dotter till Erik Larsson Notjärvi.
• Anna Eriksdotter på Herlevi/Broända/Sveins var dotter till Erik Michelsson Broända.

Tillägg:

Ett sedermera påträffat tingsprotokoll från 1732 bekräftar ovanstående slutsats beträffande Johan Danielsson Näcksunds hustrus härkomst. Av protokollet framgår att Matts Eriksson Notjärvis syster Anna Eriksdotter Näcksund bekommit sin andel av arvet efter fadern Erik Larsson.