Olof Andersson Hagas härkomst och familj

I ett tidigare inlägg utreddes härstamningen för Johan Jakobsson (1691–1754) på Haga hemman i Öja. Johan var efter stora ofreden måg på hemmanet som då innehades av hans svärfar Olof Andersson (1677–1764). I utredningen noterades att Johan Jakobsson, vars mor kom från Haga, egentligen själv hade större bördsrätt till hemmanet än sin svärfar. I själva verket torde varken Olof Andersson eller hans hustru Anna Johansdotter (ca 1673–1735) ha haft anor från Haga åtminstone i de närmaste generationerna. I denna artikel redogörs för deras släktband samt hur de kom att besitta Haga hemman.

Haga hemman brukades i början av 1700-talet tillsammans av Henrik Eriksson och hans halvbror Erik Andersson. Henrik var gift med Malin Johansdotter Saari från Öja, och Erik var gift med Anna Johansdotter Brännkärr från Nedervetil. Henrik dog ca 1711, varefter hans änka gifte om sig. Erik Andersson fortsatte som husbonde på Haga, och dog under stora ofreden utan att veterligen efterlämna barn. Efter att även Henrik Erikssons ende son Erik Henriksson dött 1721 fanns ingen bördeman kvar på Haga. Under en tid förestods hemmanet av Henrik Erikssons änka Malin Johansdotter och hennes dåvarande tredje man Isak Knutsson, men de flyttade senare till Gamlakarleby stad. Av invånarna på Haga överlevde även Erik Anderssons änka Anna Johansdotter stora ofreden. Hon gifte om sig med Olof Andersson, vilket är bakgrunden till att denne blev ny bonde på Haga.

Olof Andersson var son till Anders Olofsson och Anna Eriksdotter på Björk hemman i Påras. Han var själv husbonde på Björk fram till stora ofreden, men sålde sin andel av hemmanet till sina yngre bröder år 1722 och upptog i stället Haga efter sitt giftermål med änkan Anna Johansdotter. Även Olof hade varit gift en gång tidigare. Hans första hustru hette Malin, och hon var mor till de två barnen Anna Olofsdotter och Anders Olofsson som sedermera kom att inneha varsin del av Haga hemman.

Det finns flera saker som stöder (och sammantaget i praktiken bevisar) att Olof Andersson Haga är samma person som tidigare var bonde på Björk.

• Olof Andersson antogs till nämndeman år 1723 då han redan bodde i Öja. Vid ett par senare ting omnämns han dock i dombokens förteckning över nämndemän som Olof Andersson Björk. En jämförelse av nämndemannaförteckningarna från olika ting visar att det verkligen är fråga om samma person.
• Kontraktet varmed Olof Andersson sålde sin andel av Björk hemman till sina bröder har införts i domboken och visar även säljarens och köparnas bomärken. Olofs bomärke skiljer sig väsentligt från brödernas, och är av samma typ som i andra sammanhang förekommer för bönder på Haga.
• Bland faddrarna för Olof Anderssons barnbarn som föddes på Haga finns påfallande många personer som hade koppling till Björk i Påras eller Brännkärr i Nedervetil och inte var bosatta i Öja. Detta är anmärkningsvärt eftersom faddrarna vid den här tiden oftast var nära släktingar eller grannar. Bland faddrarna återfinns exempelvis Olof Andersson Björks egen mor och syster, samt Anna Johansdotter Brännkärrs syster och systerdotter.
• De flesta av Anna Olofsdotters och Johan Jakobssons barn har uppenbarligen namngetts efter sina föräldrar samt far- och morföräldrar. Den äldsta dottern fick namnet Malin, vilket var namnet på Olof Andersson Björks första hustru men inte i övrigt förekommer bland Annas eller Johans nära anor.

Efter hustrun Anna Johansdotters död gifte sig Olof Andersson Haga en tredje gång med Maria Persdotter. Sedan han själv dött väcktes frågan om besittningsrätten till hemmanet mellan arvtagarna. Båda Olofs barn förblev dock bosatta på Haga med sina familjer.

Peldo hemman i Öja i äldre tider

Peldo hemman i Knifsund (Öja) gick tidigare under namnet Ruth. På basis av skattelängderna blev Per Larsson husbonde på hemmanet ca 1573. Han var född ca 1537 och hade troligen åtminstone en son:

• Michel Persson.

Per Larsson står som husbonde under en lång tid ända in på 1620-talet. Vissa år nämner dock längderna i stället Mårten Mattsson som bonde. Denne var förmodligen en släkting till Per Larsson, men det är oklart hur de var befryndade.

Per Larssons förmodade son Michel Persson antecknas i tiondelängden 1615, men övriga uppgifter om honom har inte påträffats. Hans plats i släktträdet baseras således närmast på personernas patronymikon samt den passande tidslinjen.  Michel torde ha haft åtminstone en son:

• Olof Michelsson. Bonde på Peldo (Ruth).

Olof Michelsson var född ca 1599, och övertog husbondeskapet efter sin farfar ca 1625. Olof hade följande kända barn:

• Per Olofsson. Bonde på Peldo (Ruth) under en tid, men flyttade sedermera bort.
• Elsa Olofsdotter. Gift med Matts Jönsson, som blev bonde på Peldo.

Per Olofsson efterträdde sin far som husbonde. Han hade flera barn av vilka dock endast en son är till namnet känd^[1]:

• Johan Persson.

Under en tid brukade Per Olofsson hemmanet tillsammans med sin svåger Matts Jönsson, uppenbarligen i två skilda hushåll. Sedermera kom dock hela hemmanet att innehas av Matts Jönsson och hans arvingar.

Matts Jönsson var son till en från Storby inflyttad borgare i Gamlakarleby stad^[2], och bodde själv i staden innan han blev bondemåg på Peldo. Matts utgick även som knekt för hemmanet och var soldat under ett antal år. Med sin hustru Elsa Olofsdotter hade han följande kända barn:

• Jöns Mattsson. Gift med Kerstin Mattsdotter.
• Matts Mattsson. Bonde på Peldo.
• Jakob Mattsson. Bonde på Peldo.

Matts Mattsson blev husbonde kring 1680. Han var född ca 1658 och dog 1728. I sitt första gifte med Anna Mattsdotter hade han två barn^[3]:

• Jöns Mattsson. Född 1678. Bonde på Peldo. Gift med Lisa Mattsdotter. Död 1739.
• Kerstin Mattsdotter. Född 1692. Gift med Erik Johansson Bonäs/Klåvus från Pedersöre, vilken blev bondemåg på Peldo. Död 1755.

Efter att första hustrun dött gifte Matts Mattsson om sig 1724 med den avsevärt yngre Karin Johansdotter, och hade även i detta gifte två barn som överlevde spädbarnsåren:

• Anna Mattsdotter. Född 1725.
• Margeta Mattsdotter. Född 1728. Gift första gången 1748 med änklingen Hans Hansson från Åkö. Gift andra gången 1752 till Bosund i Eugmo med änklingen Johan Israelsson.

Efter Jöns Mattssons död fortsatte svågern Erik Johansson som husbonde på Peldo. Han brukade hemmanet tillsammans med sin bror Matts Johansson, som var gift med Jöns Mattssons dotter Anna Jönsdotter och således även han måg i gården.

Släktgrenen som utgår från Matts Mattssons yngre bror Jakob Mattsson försvann med tiden från Peldo. Jakob sålde sin del av hemmanet till sin brorson Jöns Mattsson^[4], men bodde själv kvar på Peldo som inhysing. Jakob var född 1660 och dog 1746. Han var första gången gift ca 1682 med Brita Eriksdotter Haga, och andra gången med Brita Jakobsdotter. Jakob hade två kända barn (båda troligen från det första giftet):

• Johan Jakobsson. Född 1691. Gift till Haga i Öja med Anna Olofsdotter. Död 1754.
• Elsa Jakobsdotter. Född 1694.

Källor (bl.a.):

[1] Vintertinget 1678: Per Olofsson ifrån Knifsund kärade till sin svåger Matts Jönsson i Knifsund om sin faders 1/2 mantals bördehemman Ruth, varifrån Matts som är måg i hemmanet drivit honom för 12 år sedan och inte gett någon lösen. Per förmente sig av sina barn till hemmanets bruk njuta någon hjälp, havandes nu för rätta med sig sin äldste son Johan som sade sig med fadern på hemmanet vilja träda. Parterna förliktes således, att Matts skulle för Pers pretention och prioriteten till hemmanet giva 30 daler kopparmynt.

[2] Gamlakarleby rådhusrätt 1673: Efter Matts Jönssons ifrån Knifsund begäran deputerades män att likvidera emellan Jöns Hanssons arvingar, vad som sal. Jakob och Hans Jönssöner av dess utstående gäld har uppburit.

[3] Sommar- och hösttinget 1731: Jöns Mattssons måg Matts Johansson framgav ett arvskiftes- och avvittringsinstrument emellan Karin Johansdotters barn av senare kullen Anna och Margeta. Barnen Jöns och Kerstin av förra kullen har även ingått förlikning med deras styvmoder ovannämnda Karin Johansdotter. Karin har trätt i gifte med Matts Kristoffersson Knif.

[4] Vintertinget 1724: Jöns Mattsson uppviste ett emellan honom och dess farbroder Jakob Mattsson ingånget kontrakt angående Peldo hemmans arvsrätt. Jöns utlovar att betala till Jakob 100 daler kopparmynt, för det han avträder ifrån all arvspretention till hemmanet.

Djupsund hemman i Öja i äldre tider

I tidiga skattelängder förekommer Djupsund som namnet på en skild by bestående av ett flertal gårdar. Ett par av dessa kom efter sammanslagning att utgöra det hemman som sedermera kallats Djupsund. Hemmanet brukades av samma släkt till senare delen av 1650-talet, då det bytte ägare ett par gånger genom köp och hemmansbyte.

Den äldre släkten på Djupsund

Jöns Jönsson var husbonde på Djupsund fram till mitten av 1640-talet. Troligen var han son till den tidigare husbonden med samma namn, och möjligen sonson till dennes företrädare Jöns Andersson.

Jöns Jönsson (den yngre) var född ca 1585. Han hade åtminstone en son:

• Johan Jönsson. Bonde på Djupsund.

Johan Jönsson efterträdde fadern som husbonde och var även nämndeman. Han var född ca 1612 och dog ca 1654. Johan hade följande kända barn:

• Johan Johansson.
• Matts Johansson.^[1]
• Hans Johansson.^[2]

Efter Johan Jönssons död sålde änkan och barnen hemmanet 1656 till Jakob Hansson Kass från Eugmo^[2]. Jakob Hansson brukade Djupsund hemman fram till 1670 då han genom ett hemmansbyte i stället kom att besitta Åkö hemman. Ny bonde på Djupsund blev Olof Johansson från Krokvik.

Olof Johansson Krokviks släkt

Olof Johansson från Krokvik blev bonde på Djupsund 1670. Han bytte till sig Djupsund hemman mot en summa pengar samt det mindre hemmanet Åkö som han kort dessförinnan hade köpt.^[3]

Olof Johansson dog ca 1694. Han var gift med Karin Henriksdotter och hade följande barn:

• Måns Olofsson. Bonde på Djupsund.
• Anders Olofsson. Gift ca 1679 till Backa i Öja med Malin Hansdotter. Sedermera utgången till kronotimmerman.
• Brita Olofsdotter. Född 1664. Gift första gången med Daniel Johansson Tuomisalo från Såka, och med honom bosatt på Djupsund. Gift andra gången ca 1704 till Backa i Öja med Matts Hansson. Död 1746.
• Karin Olofsdotter. Född 1671. Gift ca 1701 till Skähl i Öja med Daniel Eriksson. Död 1753.

Måns Olofsson efterträdde fadern som husbonde. Han var första gången gift ca 1676 med Malin Jonasdotter, och andra gången ca 1679 med Kristina Joensdotter Åkö^[4]. Måns hade följande barn:

• Olof Månsson. Bonde på Djupsund.
• Maria Månsdotter. Gift med Per Simonsson Wentjärvi från Såka. Paret bodde en tid på Djupsund men flyttade senare till Biskop i Palo. Död 1757.
• Johan Månsson. Gift ca 1710 med Karin och bosatt på Djupsund. Död ca 1711.
• Malin Månsdotter.

Olof Månsson övertog husbondeskapet kring 1710. Han dog dock redan ca 1711. Olof var gift med Margeta Larsdotter och hade följande barn:

• Kristina Olofsdotter. Född 1707. Gift 1742 med änklingen Nils Raderman. Bodde som inhyses på Djupsund. Död 1766.
• Måns Olofsson. Född 1707. Bonde på Djupsund. Gift 1732 med Lisa Jakobsdotter Sveins^[5]. Död 1771.

Efter Olof Månssons död gifte änkan Margeta Larsdotter om sig med Jakob Andersson. Jakob blev ny husbonde på Djupsund då hans styvbarn som var bördägare ännu var unga. Styvbarnen upplät sedermera halva hemmanet åt Jakob. Jakob och Margeta hade en dotter:

• Maria Jakobsdotter. Född 1718. Gift med Henrik Mattsson Kiviniemi från Storby, vilken blev bondemåg på Djupsund. Död 1803.

Källor (bl.a.):

[1] Vintertinget 1658: Hustru Marina fordrade en äng och gjorde inspråk uppå Johans arvingar i Djupsund, vars son Matts för rätta svarade.

[2] Sommartinget 1661: Jakob Hansson ifrån Djupsund inlade ett skriftligt kontrakt, jämte Djupsund hemmans arvingars underskrift daterat 25.2.1656. Enligt kontraktet har framlidne Johan Jönssons i Djupsund änka med dess barn, och med då omyndige Hans Johanssons förmyndares Jakob Erikssons samtycke, sålt till Jakob Hansson deras 2/3 mantals hemman Djupsund för 450 daler kopparmynt. Hemmanet har före detta fallit Johan Jönssons änka jämte hennes barn till arvs.

[3] Sommartinget 1672: Olof Johansson inlade ett skriftligt kontrakt om hemmansbyte, daterat 31.3.1670. Enligt kontraktet upplåter Jakob Hansson i Djupsund sitt 3/4 mantals hemman därsammastädes åt Olof Johansson i Krokviken emot 200 daler kopparmynt och sal. Joen Perssons 1/4 mantals hemman i Åkö som Olof tillhandlat sig av Joens änka och arvingar.

[4] Sommar- och hösttinget 1744: Jakob Djupsund vittnade i en marktvist, baserat på den berättelse han hört av en gammal matmoder på Djupsund hemman, numera avlidna Kristina Johansdotter. Kristina har varit född på Åkö hemman.

[5] Vintertinget 1738: Bonden Måns Djupsund begärde arvskifte efter dess svärfader å Sveins hemman.