En teori om Jakob Vetenojas härkomst

I ett tidigare inlägg presenterade jag nya fakta om Lisa Mattsdotter Vetenojas make Jakob. Innan flytten till Vetenoja i samband med giftermålet tjänade han som dräng på Kangas hemman i Ylivieska. Ylivieska kapellförsamlings kyrkböcker avslöjar att han hette Jakob Jakobsson och var född kring år 1712, mest troligt just detta år. Dessa uppgifter förbättrar avsevärt möjligheterna att utreda Jakobs hittills okända härkomst. Här presenterar jag en teori om varifrån han kan ha kommit till Ylivieska. Jag vill framställa denna teori i ett skilt inlägg för att tydligare markera skillnaden mellan vad som kan anses vara fakta och vad som i detta skede endast är spekulationer.

Jakob Jakobsson nämns första gången i mantalslängden på Kangas år 1731. Åren innan förekommer i längderna ingen som skulle kunna vara samma person i hela Kalajoki socken. Om Jakob var född kring 1712 är det fullt möjligt att han mantalsskrevs först 1731, men man bör också beakta möjligheten att han ursprungligen kom från någon annan närbelägen socken. Eftersom vi känner till Jakobs ungefärliga födelsetid och dessutom vet namnet på hans far är en sökning bland kyrkböckerna i HisKi-databasen inte helt irrelevant. Visserligen saknas kyrkböckerna från den här tiden för många församlingar, men just i flera av Kalajokis grannförsamlingar finns de bevarade. När man förutom födelsetiden även beaktar avståndet till Kalajoki och de normala flyttningsrörelserna ger en lämpligt avgränsad sökning endast ett fåtal träffar. En person som synnerligen väl passar in på alla kriterier är den Jakob som föddes 1.8.1712 på Norppa hemman i Kelviå (Ullava by), som son till Jakob Mattsson och Brita Larsdotter.

Den äldsta bevarade kommunionboken för Kelviå församling börjar år 1723. Då antecknas på Norppa bland andra änkan Brita Larsdotter och sonen Jakob Jakobsson. Britas make Jakob Mattsson hade tydligen dött under stora ofreden. Kommunionboken innehåller inga anteckningar om nattvardsgång för Jakob Jakobsson, så det är oklart när han lämnar hemmanet. När en ny lista över invånarna i hushållet uppgörs 1730 finns han inte längre med, så han har i alla fall flyttat bort innan dess. Modern Brita Larsdotter fortsätter dock att antecknas på Norppa ända till och med 1737. Då försvinner också hon från hemmanet och i kommunionboken finns kommentaren ”i Calajoki”. Den rimliga förklaringen är att hon flyttat till någon nära släkting, förmodligen till sonen Jakob som är det enda av hennes (kända) barn som fortfarande kan ha varit i livet. Alternativt kunde flytten till Kalajoki förklaras med att hon kan ha gift om sig och flyttat till den nye makens familj, men detta förefaller mindre sannolikt. Brita var själv barnfödd i Ullava.

Kopplingen till Kalajoki i kombination med den ytterst passande födelsetiden ger rimliga skäl att tro att Jakob Jakobsson Norppa är samma person som Jakob Jakobsson Vetenoja, även om direkta bevis ännu saknas. Ytterligare forskning kunde kanske bringa klarhet i detta genom att antingen bekräfta eller motbevisa teorin.

Upptäckter rörande Jakob Vetenoja

År 1743 flyttade ett helt hushåll från Kääntä by i Kalajoki till Eugmo by i Pedersöre, där de upptog en del av Hermans hemman. Totalt var det tolv personer i fyra generationer som flyttade; familjen bestod av husbonden Matts Markusson Vetenoja med hustru samt hans föräldrar, barn och barnbarn. Av Matts Markussons barn hade Lisa Mattsdotter varit gift redan i Kalajoki och var änka vid tiden för flytten. Hennes tre söner ingick också i det stora hushållet. Av sönernas patronymikon (Jakobsson), liksom av mantalslängderna för Kalajoki socken, framgår att Lisas make hette Jakob. Han var måg på Vetenoja i mitten av 1730-talet, men mycket annat än förnamnet har inte varit känt om honom. Kalajoki församlings kyrkböcker från början av 1700-talet finns tyvärr inte bevarade. Jakobs patronymikon nämns inte heller i mantalslängderna, vilket ytterligare försvårar försöken att utreda hans härkomst. Han tycks ha avlidit kring 1739 eftersom han vid den tiden försvinner från längderna.

Jakob Vetenoja har genom sina söner idag ett rikligt antal ättlingar – framförallt i Pedersöretrakten. Den släkt som härstammar från Jakob och hans hustru har avhandlats bland annat i flera nummer av Jakobstadsnejdens Släkt- och Bygdeforskares årspublikation Släkt och Bygd – senast i nummer 54 (2010) – men inga uppgifter om Jakobs härkomst har presenterats. Därför kan det vara av intresse att jag här redogör för en del av de upptäckter jag gjorde redan för ett antal år sedan när jag försökte ta reda på lite mer om Jakob Vetenoja.

I mantalslängderna nämns mågen Jakob på Vetenoja första gången år 1734. Hans blivande hustru Lisa Mattsdotter antecknas redan föregående år och ett par år dessförinnan, vilket antyder att Jakob och Lisa vigdes 1733 eller 1734 och genast bosatte sig på Vetenoja. Följaktligen borde det i mantalslängderna på något annat hemman finnas en Jakob som antecknas fram till och med 1733 men därefter försvinner. Sammanställningen ”Generalregistret över bosättningen i Finland” (Suomen asutuksen yleisluettelo, SAY) som baserar sig bland annat på mantalslängderna listar befolkningen årsvis för varje hemman, vilket gör det lätt att se när någon person försvinner från hemmanet eller kommer till. I hela Kalajoki socken hittas endast en person som uppfyller ovanstående kriterier, nämligen den Jakob som antecknas på Kangas hemman i Ylivieska åren 1731–1733 och därefter försvinner.

Ylivieska var vid den här tiden en kapellförsamling i Kalajoki socken och förde därför egna kyrkböcker. De äldsta bevarade kyrkböckerna börjar redan på 1680-talet, men den tidigaste kommunionboken börjar 1734, det vill säga samma år som Jakob kan tänkas ha gift sig och flyttat till Kääntä by. I denna kommunionbok antecknas på Kangas hemman tillsammans med husbonden Johan Simonssons familj verkligen en dräng Jakob. Kommunionboken har ingen anteckning om nattvardsgång för Jakob (han tycks ha lämnat hemmanet redan i början av år 1734), men däremot finns vid hans namn kommentaren ”i Wetenoja”. Därmed kan man fastställa att Lisa Mattsdotters make Jakob kom till Vetenoja närmast från Kangas, men eftersom han endast var dräng där och synbarligen inte nära släkt med husbondens familj säger detta inget om hans vidare härkomst. Av kommunionboken framgår inte heller hans patronymikon, men däremot finns åldersangivelsen 22 år, vilket innebär (när man beaktar tidpunkten för kommunionbokens uppgörande) att han skulle vara född år 1712 eller åtminstone däromkring. Helt säker på födelseåret kan man kanske inte vara, eftersom åldersangivelserna för en del av de övriga invånarna avviker något från deras verkliga ålder.

Kommunionboken ger inga fler ledtrådar, men det gör däremot de övriga kyrkböckerna. En Jakob Jakobsson Kangas står som fadder för tre barn födda i Ylivieska under åren 1731–1733, bland dem en av Johan Simonsson Kangas döttrar. I samtliga tre fall står Jakob Jakobssons namn sist bland de manliga faddrarna, vilket antyder att han då ännu var ogift. Då det vid denna tid inte torde ha funnits någon annan person med namnet Jakob på Kangas (förutom Johan Simonssons unga son) kan man anta att det är fråga om drängen Jakob.

Sammanfattningsvis kan man i ljuset av dessa upptäckter konstatera att Lisa Mattsdotter Vetenojas make bevisligen hette Jakob Jakobsson och troligen var född år 1712 eller kort därinnan. Innan han kom till Vetenoja tjänade han som dräng i Ylivieska.