Olof Andersson Hagas härkomst och familj

I ett tidigare inlägg utreddes härstamningen för Johan Jakobsson (1691–1754) på Haga hemman i Öja. Johan var efter stora ofreden måg på hemmanet som då innehades av hans svärfar Olof Andersson (1677–1764). I utredningen noterades att Johan Jakobsson, vars mor kom från Haga, egentligen själv hade större bördsrätt till hemmanet än sin svärfar. I själva verket torde varken Olof Andersson eller hans hustru Anna Johansdotter (ca 1673–1735) ha haft anor från Haga åtminstone i de närmaste generationerna. I denna artikel redogörs för deras släktband samt hur de kom att besitta Haga hemman.

Haga hemman brukades i början av 1700-talet tillsammans av Henrik Eriksson och hans halvbror Erik Andersson. Henrik var gift med Malin Johansdotter Saari från Öja, och Erik var gift med Anna Johansdotter Brännkärr från Nedervetil. Henrik dog ca 1711, varefter hans änka gifte om sig. Erik Andersson fortsatte som husbonde på Haga, och dog under stora ofreden utan att veterligen efterlämna barn. Efter att även Henrik Erikssons ende son Erik Henriksson dött 1721 fanns ingen bördeman kvar på Haga. Under en tid förestods hemmanet av Henrik Erikssons änka Malin Johansdotter och hennes dåvarande tredje man Isak Knutsson, men de flyttade senare till Gamlakarleby stad. Av invånarna på Haga överlevde även Erik Anderssons änka Anna Johansdotter stora ofreden. Hon gifte om sig med Olof Andersson, vilket är bakgrunden till att denne blev ny bonde på Haga.

Olof Andersson var son till Anders Olofsson och Anna Eriksdotter på Björk hemman i Påras. Han var själv husbonde på Björk fram till stora ofreden, men sålde sin andel av hemmanet till sina yngre bröder år 1722 och upptog i stället Haga efter sitt giftermål med änkan Anna Johansdotter. Även Olof hade varit gift en gång tidigare. Hans första hustru hette Malin, och hon var mor till de två barnen Anna Olofsdotter och Anders Olofsson som sedermera kom att inneha varsin del av Haga hemman.

Det finns flera saker som stöder (och sammantaget i praktiken bevisar) att Olof Andersson Haga är samma person som tidigare var bonde på Björk.

• Olof Andersson antogs till nämndeman år 1723 då han redan bodde i Öja. Vid ett par senare ting omnämns han dock i dombokens förteckning över nämndemän som Olof Andersson Björk. En jämförelse av nämndemannaförteckningarna från olika ting visar att det verkligen är fråga om samma person.
• Kontraktet varmed Olof Andersson sålde sin andel av Björk hemman till sina bröder har införts i domboken och visar även säljarens och köparnas bomärken. Olofs bomärke skiljer sig väsentligt från brödernas, och är av samma typ som i andra sammanhang förekommer för bönder på Haga.
• Bland faddrarna för Olof Anderssons barnbarn som föddes på Haga finns påfallande många personer som hade koppling till Björk i Påras eller Brännkärr i Nedervetil och inte var bosatta i Öja. Detta är anmärkningsvärt eftersom faddrarna vid den här tiden oftast var nära släktingar eller grannar. Bland faddrarna återfinns exempelvis Olof Andersson Björks egen mor och syster, samt Anna Johansdotter Brännkärrs syster och systerdotter.
• De flesta av Anna Olofsdotters och Johan Jakobssons barn har uppenbarligen namngetts efter sina föräldrar samt far- och morföräldrar. Den äldsta dottern fick namnet Malin, vilket var namnet på Olof Andersson Björks första hustru men inte i övrigt förekommer bland Annas eller Johans nära anor.

Efter hustrun Anna Johansdotters död gifte sig Olof Andersson Haga en tredje gång med Maria Persdotter. Sedan han själv dött väcktes frågan om besittningsrätten till hemmanet mellan arvtagarna. Båda Olofs barn förblev dock bosatta på Haga med sina familjer.

Matts Mattsson Antbackas släktband till Öja

Vid Kronoby vinterting 1739 anhöll bonden Jakob Nilsson om lagfart på Backa hemman i Öja, vilket han då övertagit efter sin nyligen avlidne styvsvärfar Anders Andersson. I samband med detta anförde bonden Matts Mattsson Antbacka klander och sade sig vara en ”mycket nära bördeman”. Eftersom Matts Mattsson inte hade vederbörligen instämt saken till tinget eller deponerat bördelösen behandlades hans klander dock inte vidare vid detta tillfälle. Han verkar inte heller ha drivit saken vidare vid följande ting, utan Jakob Nilsson erhöll då fasta på hemmanet.

Det släktskap som låg till grund för Matts Mattssons anspråk framgår tyvärr inte av tingsprotokollet. Matts var bondemåg på Antbacka hemman i Bråtö by och enligt kyrkböckerna född år 1698. Han hade gift sig och flyttat till Antbacka under stora ofreden, och hans tidigare vistelse är därför svår att spåra med hjälp av kyrkböcker och mantalslängder.

För att Matts Mattsson skulle kunna anse sig vara en ”mycket nära bördeman” till Backa hemman bör antingen han själv eller hans hustru Margeta Hansdotter rimligtvis vara ättling till Hans Olofsson som blev bonde på Backa på 1650-talet då han antogs till sytningsman av sin avlägsne släkting Olof Andersson. Olof Andersson hade själv inga barn som kunde överta hemmanet, utan endast en sjuklig dotter. Hans Olofsson förblev med sin familj bofast på Backa, och var morfar till den ovannämnde bonden Anders Andersson.

Hans Olofsson Backa hade följande kända barn:

• Brita Hansdotter, gift med Matts Jakobsson
• Malin Hansdotter, gift med Anders Olofsson Djupsund och mor till Anders Andersson Backa
• Matts Hansson, husbonde på Backa
• Lisa Hansdotter, gift med Matts Nilsson

 

Hans Olofssons son Matts Hansson som efterträdde fadern som husbonde dog under stora ofreden utan att efterlämna några barn. Under de följande årtiondena behandlades vid häradstinget ett flertal mål som berör besittningsrätten till Backa hemman. Tingsprotokollen innehåller påfallande många uppenbara felaktigheter och motstridigheter vad beträffar de berörda personernas namn och inbördes släktskap, och är därför inte helt lätta att tolka. Genom att jämföra med mantalslängderna och andra källor kan man dock få en någorlunda klar bild av de verkliga släktförhållandena, även om vissa detaljer förblir osäkra.

Under en lång tid efter stora ofreden beboddes Backa hemman av Anders Andersson tillsammans med en Matts Jakobsson. Denne Matts Jakobsson var bördig från Lyttare hemman i Bråtö, och hans dåvarande andra hustru Margeta Mattsdotter var av allt att döma dotter till ovannämnda Brita Hansdotter Backa och Matts Jakobsson den äldre. Anmärkningsvärt är att bland faddrarna för ett av deras barn finns Hans Mattsson Antbacka och hans hustru, tillsammans med personer från Lyttare. Detta föranleder misstanken att Hans Mattsson snarare än Matts Mattsson hade anor från Backa. Hans Mattsson var far till Matts Mattssons hustru Margeta Hansdotter, och även han måg på Antbacka.

Troligen var Hans Mattsson Antbacka bror till Margeta Mattsdotter för vars barn han var fadder, och således son till Brita Hansdotter Backa. Detta skulle förklara varför svärsonen Matts Mattsson ansåg sig kunna hävda bördsrätt till Backa hemman genom sin hustru, efter att Hans själv hade avlidit. Hans Mattsson bör ha varit född senast i mitten av 1670-talet, vilket även passar in tidsmässigt eftersom Brita Hansdotter och Matts Jakobsson redan då var gifta.

Alternativet att Matts Mattsson Antbacka själv skulle vara ättling till Hans Olofsson Backa förefaller mindre troligt. Med beaktande även av tidslinjen är det svårt att placera in honom i släktträdet, såvida inte Hans Olofsson hade ytterligare okända barn. Lisa Hansdotter hade med sin man Matts Nilsson visserligen en son Matts Mattsson, men denne uppges ha varit bofast i Pedersöre och kan således inte vara samma person.

Sammanfattningsvis var bondemågen på Antbacka Hans Mattsson troligen son till Brita Hansdotter Backa och hennes man Matts Jakobsson. Detta stöds både av fadderskap och av svärsonen Matts Mattssons hävdade bördsrätt till Backa hemman.

Jakob Tast i Nedervetil och hans hustru Lisa Thomasdotter

Tast hemman i Nedervetil brukades i början av 1700-talet av Jakob Tast. Han hade upptagit hemmanet efter att det en tid legat öde. Med sin hustru Lisa Thomasdotter hade Jakob flera barn som sedermera genom hemmansköp kom att verka bland annat på Wentjärvi och Skrabb i Såka.

I släktutredningar och databaser förekommer motstridiga uppgifter om Jakob Tast och hans släktbakgrund. Han nämns med flera olika patronymikon, och påstås även vara son till någon av de samtida bönderna på Tast i Kaustby. Emellertid torde det åtminstone vid denna tid inte längre förelegat något nära släktskap mellan invånarna på de två hemmanen Tast i Kaustby respektive Nedervetil. Det ödehemman som Jakob Tast upptog i Nedervetil bar namnet Tast redan innan hans ankomst.

Jakob Tasts verkliga patronymikon och bakgrund framkommer i ett protokoll från Karleby sommar- och höstting 1699. Där berättas att Jakob Jöransson Granö vill uppta Matts Johansson Tasts ödelämnade hemman i Nedervetil. På Granö i Terjärv antecknas även i mantalslängderna en Jakob Jöransson med hustru Lisa Thomasdotter fram till 1698. Av tidigare mantalslängder framgår att Jakob Jöransson var son till Jöran Påhlsson på Granö.

Ett annat tingsprotokoll från vintertinget i Kronoby 1698 förklarar omständigheterna kring Jakob Jöranssons flytt från Granö till Tast. Då berättade Jakob Jöransson Granö att han överdragit sitt bördehemman till sin svåger Anders Thomasson, eftersom han själv inte mäktar förestå hemmanet och betala den ådragna skulden. Anders Thomasson, som tydligen var Lisa Thomasdotters bror, bodde tidigare på Storrank i samma by. Med hjälp av mantalslängderna kan man dra slutsatsen att Jakob Jöranssons hustru Lisa var dotter till Thomas Eriksson på Storrank.

Änkan Lisa Thomasdotter (1652–1744) bodde kvar på Tast ännu några år efter stora ofreden, men återfinns senare i Såka by med sönerna Per, Jakob, Carl och Henrik. Till Jakob Jöranssons och Lisa Thomasdotters barn hör även dottern Maria som hade gift sig till Hästbacka i Terjärv.

Jakob Jakobsson och Lisa Andersdotter på Sveins/Kort

I Öja (Karleby) bodde under början av 1700-talet en Jakob Jakobsson (1662–1737) och hans hustru Lisa Andersdotter. I den tidigaste bevarade kommunionboken antecknas Jakob och Lisa med sin familj till en början på Kort hemman, men från och med mitten av 1728 finns de i stället på det närbelägna hemmanet Sveins. De verkar inte vara nära släkt med de tidigare invånarna på någotdera hemmanet, så det är inte uppenbart varifrån de ursprungligen kom. Klarhet i den saken kan emellertid fås med hjälp av ledtrådar i en serie tingsprotokoll.

Vid tinget i Kronoby år 1722 behandlades en tvist om besittningsrätten till Kort hemman. Jakob Jakobsson sade sig då ha tillträtt hemmanet år 1715, efter att det blivit öde då den tidigare åbon hade avlidit året innan. Av tingsprotokollet framgår att Jakob innan han tillträdde Kort bodde på Näcksund hemman som ligger i samma by. Han antecknas också på Näcksund i mantalslängderna 1712 och 1713 med hustrun samt sönerna Anders och Jakob, men verkar dessförinnan ha bott någon annanstans.

Jakob Jakobsson var under en tid själv nämndeman i häradsrätten. När rätten samlades till vinterting år 1723 inleds protokollen med följande ärende.

"Som nu rätten skulle sig sakernas avgörande företaga så förekom det som blivit försport, att en utav de uti rätten sittande nämndemän skulle för någon grava förseelser hava undergått kyrkoplikt, då efter undersökning härom befanns, att den under ryska regeringen uti landet tillsatte tolvmannen Jakob Jakobson Kort för ungefär 20 år sedan pliktat för signeri och vidskepelse."

Som en följd av detta tvingades Jakob Jakobsson avträda sin plats i nämnden.

Uppgiften att Jakob Jakobsson ett tjugotal år tidigare, det vill säga kring början av 1700-talet, blivit dömd för "grava förseelser" föranleder en undersökning av tingsprotokollen från den tiden. Det visar sig att Jakob då bodde i Bråtö i Kronoby. Den huvudåtalade i det berörda målet, som första gången behandlades vid hösttinget 1700, var en för trolldom beryktad kvinna från Kelviå. Hon hade anlitats av Anders Mattsson Näse och dennes hustru Margeta Salomonsdotter för att bota deras sjuka dotter. Bland de övriga inblandade nämns även Anders Mattssons svärson Jakob Jakobsson Riska. Jakob antecknas i mantalslängderna som måg på Näse med sin hustru Lisa från slutet av 1680-talet, och är förmodligen samme Jakob Jakobsson som tidigare antecknas där som dräng. År 1700 upptog han Riska hemman genom kontrakt med sin hustrus kusin som hade tillträtt ödehemmanet året innan. Jakob antecknas med sin hustru och sonen Anders i mantalslängden på Riska sista gången år 1711, det vill säga året innan familjen dyker upp på Näcksund. Detta bekräftar att det är fråga om samma personer, och således kan man konstatera att Jakob Jakobsson Sveins hustru Lisa Andersdotter var dotter till Anders Mattsson Näse. Att Lisa hade släktband till Näse framgår för övrigt även av ett protokoll från vintertinget 1738, då hon ingick förlikning med den dåvarande husbonden Anders Andersson om arv i hemmanet.

Jakob Jakobsson och Lisa Andersdotter hade åtminstone följande barn, vilka alla torde vara födda i Bråtö:

• Anders (1685–1772). Gift med Anna Carlsdotter Krokvik, och därefter under en tid måg på Krokvik. Köpte en del av Bodö hemman 1723 och blev bonde där.
• Jakob (1687–1752). Gift 1724 med Anna Henriksdotter Bodö. Paret bodde under kortare eller längre perioder i Öja, Storby och Pedersöre.
• Margeta (ca 1691–1771). Gift 1725 med Olof Mattsson Murmästar från Eugmo i Pedersöre.
• Matts (1693–1749). Gift med Elsa Persdotter. Bonde på Sveins.
• Lisa (1699–1771). Gift 1732 med Måns Olofsson Djupsund.
• Per. Gift 1728 med Brita Hansdotter Krokvik. Paret bodde till en början kvar i Öja, men flyttade senare till Storby och därefter till Pedersöre.
• Johan (1706–1775). Gift 1731 med soldatdottern Maria Andersdotter från Såka. Paret bosatte sig på Sveins.
• Maria (1710–1803). Gift 1733 med Johan Jakobsson Näcksund. Flyttade som änka till Nykarleby med sonens familj.

Beträffande Anders Jakobsson Bodös föräldrar har även andra teorier framförts, men det förefaller klart att han var son till Jakob Jakobsson Sveins. Jakob Jakobsson och Lisa Andersdotter hade bevisligen en son Anders i passande ålder, emedan denne nämns i mantalslängderna i både Bråtö och Öja. Dessutom antecknas i 1724 års mantalslängd på Bodö tillsammans med Anders Jakobsson och hans hustru även en bror Jakob med sin hustru Anna. Anders Jakobsson och de andra syskonen har också otaliga gånger valts till faddrar för varandras barn, vilket i sig tyder på ett nära släktskap.

Vid vintertinget 1738 begär Måns Djupsund arvsskifte efter sin svärfar på Sveins hemman, vilket visar att hans hustru Lisa Jakobsdotter är identisk med Jakob Jakobsson Sveins dotter Lisa.

Jakob Mattsson Tjärus hustru Malin Olofsdotter

Jakob Mattsson Tjäru (1696–1775) i Öja (Karleby) var gift tre gånger. Den första hustrun Malin Olofsdotter antecknas i mantalslängden på Tjäru första gången 1725 och var enligt kyrkböckerna född år 1698. Malin dog redan 1737 och Jakob gifte följande år om sig med pigan Brita Olofsdotter Broända från Kronoby. Efter att även hon dött 1741 gifte sig Jakob en tredje gång 1750 med änkan Lisa Knutsdotter från Svinkrok i Kronoby.

Baserat på mantalslängderna vigdes Jakob och hans första hustru Malin troligen år 1724, men någon anteckning om giftermålet kan inte hittas i vigsellängderna för Karleby eller omkringliggande församlingar. Redan detta väcker misstanken att även Malin i likhet med Jakobs två senare hustrur kan ha kommit från Kronoby och att paret vigdes där, då Kronoby kyrkböcker från den tiden inte finns bevarade. Stöd för detta fås också när man studerar vilka som valts till faddrar för parets barn. En stor del av faddrarna är Jakobs släktingar på Tjäru, men i övrigt förekommer anmärkningsvärt många faddrar från Kronoby. Förutom prästen och klockaren med sina hustrur märks ett flertal personer från hemmanen Bjon och Finnilä.

När Jakobs och Malins son Daniel döps 1733 är faddrarna Matts Bjon med hustru, Olof Finnilä, Anders Olofsson med hustru, hustrun Carin Mattsdotter samt pigan Lisa Olofsdotter. De sistnämnda är förmodligen alla Olof Finniläs nära släktingar, nämligen hans son Anders, svärdotter Carin (vars man också hette Daniel) och dotter Lisa. Den troliga förklaringen till att dessa valts till faddrar är att även Malin Olofsdotter var dotter till Olof Finnilä, vilket också är fullt möjligt med tanke på hennes födelsetid.

Som konstaterats antecknas Malin Olofsdotter i mantalslängden på Tjäru 1725, men inte föregående år då endast Jakob Mattsson och hans styvmor nämns. På Finnilä i Påras by antecknas däremot 1724 med Olof Thomassons familj en dotter Malin, som inte längre nämns 1725. Sammantaget förefaller det uppenbart att Jakob Mattssons första hustru Malin Olofsdotter kom från Kronoby och var dotter till Olof Thomasson på Finnilä.

Tillägg: Ett sedermera upptäckt tingsprotokoll bekräftar att slutledningen i denna utredning är korrekt. Vid vintertinget i Kronoby 1738 redogörs för Anders och Daniel Olofssöners förlikning med sina syskon om arvet efter fadern Olof Thomasson Finnilä. I detta sammanhang nämns även svågern Jakob Mattsson Tjäru och hans hustru Malin Olofsdotter.