Mårten Henriksson Strangs döttrar

Ett flertal grenar av släkten Strang i Vindala utreds ingående i boken "Het sitte Strangeja", utgiven 2001 av Strangin ja Spangarin sukuseura ry. Bland de tidigaste medlemmarna av en släktgren finns Mårten Henriksson Strang som var född ca 1601. Av hans barn nämner boken endast dottern Margeta och sonen Mårten (samt ytterligare en dotter med okänt namn, vilken dock kan misstänkas vara samma person som Margeta). Emellertid hade Mårten Henriksson även andra döttrar, vilket framgår i samband med en hemmanstvist i början av 1700-talet.

Vid sommartinget 1705 kärade Mårten Henrikssons sonson Henrik Strang tillsammans med sin svåger till de dåvarande åborna på Spangar hemman om besittningen av hemmanet. Tingsprotokollet är åtminstone i sin digitaliserade form mycket otydligt, men dock läsbart med viss möda och bildbehandling. Som bakgrund till kärandenas anspråk uppges att Mårten Henriksson i tiden hade tillhandlat sig Spangar hemman och att hans arvingar således borde vara rätta ägare. Svarandena föregav däremot att Mårten Henrikssons son Mårten Mårtensson sedermera sålt hemmanet till deras företrädare. I sammanhanget nämns också Mårten Mårtenssons svågrar Anders Tarvonen och Christer, som då båda var döda, samt Anders son Johan och Christers änka Anna Mårtensdotter vilka åberopades som vittnen. Anna Mårtensdotters vittnesmål hördes vid vintertinget följande år, och då framgår att hennes systers – Anders Tarvonens hustrus – namn var Kerstin Mårtensdotter.

Anna Mårtensdotter och Kerstin Mårtensdotter var således av allt att döma döttrar till Mårten Henriksson Strang. Med hjälp av uppgifterna om deras män kan de även identifieras i mantalslängderna och andra sammanhang.

• Kerstin Mårtensdotter var gift med Anders Eriksson Tarvonen från Lappajärvi. Paret flyttade till Pedersöre och upptog ett ödehemman i Dalabäck, vilket därefter kom att benämnas Tarvonen. Sedermera flyttade familjen till Östensö.
• Anna Mårtensdotter (ca 1636–1731) var gift med Christer Josefsson Hyytinen från Lappajärvi. Paret bodde på ett flertal hemman i nejden innan de slutligen upptog svågerns ödelämnade hemman Tarvonen i Dalabäck.

Anna Eriksdotter Broändas familj

I ett tidigare inlägg behandlades två nästan jämngamla personer som båda bar namnet Anna Eriksdotter och inflyttade till Näcksund respektive Sveins i Öja under 1700-talets första hälft. Slutsatsen i det inlägget var att Anna Eriksdotter (1679–1761) på Sveins var dotter till Erik Michelsson Broända i Storby, men beträffande hennes övriga familj gavs endast några spridda uppgifter. I detta uppföljande inlägg utreds Annas familj och hennes öden innan flytten till Öja mer ingående.

I Karleby församlings äldsta bevarade kommunionbok som börjar 1725 antecknas Anna Eriksdotter som soldatänka på Herlevi i Såka. I samma hushåll antecknas även en flicka Maria Andersdotter som kan styrkas vara Annas dotter. Maria blev gift till Sveins, och det var till hennes familj som även modern Anna sedermera flyttade efter att däremellan ha bott en tid hos sin bror på Broända. Inget uppenbart släktskap föreligger mellan Anna Eriksdotter och de övriga invånarna på Herlevi.

Om Annas man avslöjar de indirekta uppgifterna i kommunionboken endast att han hette Anders och var soldat. Dopböckerna ger emellertid ytterligare ledtrådar, då Anna förekommer som fadder för ett flertal barn under tiden hon bodde i Såka och Storby. I dessa sammanhang kallas hon bland annat "soldathustru Anna Eriksdotter", "soldat Anders Erikssons hustru Anna", "Anders Erikssons hustru i Herlevi", samt senare "änkan Anna Eriksdotter Herlevi" och "Anders Erikssons änka i Herlevi". Även "Anders Wentjärvis änka Anna" som står som fadder för ett barn torde vara samma person. Således hette hennes man uppenbarligen Anders Eriksson och spåren leder till Wentjärvi hemman i Såka.

Wentjärvi hemman innehades efter stora ofreden av Per Jakobsson. Enligt domböckerna hade han köpt hemmanet 1719 av Anders och Per Simonssöner samt deras medarvinge Anders Eriksson Wentjärvi. Man kan förmoda att det är denne Anders Eriksson som var gift med Anna Eriksdotter. Tydligen hade han blivit soldat i något skede, och dog senast i mitten av 1720-talet eftersom Anna därefter kallas änka. Anders Eriksson Wentjärvi var troligen son till den tidigare bonden Erik Andersson Wentjärvi.

Ett protokoll från vintertinget 1724 innehåller ytterligare uppgifter om familjen. Då berättade änkan Anna Eriksdotter att hennes man Anders Eriksson utgått till soldat för ett antal bönder (i bland annat Såka) och sades vara död, varför hon begärde att utfå hans legopenningar till sitt och sina tre faderlösa späda barns uppehälle. De tre barnen går alla att spåra med hjälp av kyrkböckerna, och är följande:

• Dottern Maria Andersdotter (1711–1788) antecknas som konstaterats i kommunionboken tillsammans med modern Anna på Herlevi. Hon tjänade senare som piga på Tjäru i Öja och gifte sig 1731 till Sveins i samma by med Johan Jakobsson.
• Sonen Erik Andersson (1718–1781) kan identifieras med stöd av fadderskap. Han tjänade troligen som dräng på olika gårdar i sin ungdom, och gifte sig första gången 1739 med Karin Hansdotter Krokvik varefter han blev bondemåg på Krokvik i Öja. Familjen flyttade senare till Pedersöre. Efter första hustruns död gifte Erik om sig 1763 med Malin Andersdotter Torrkulla från Kronoby. I slutet av sitt liv bodde han som torpare i Purmo.
• Sonen Anders Andersson (1720–1758) tjänade i sin ungdom som dräng på kaplansgården, och gifte sig 1740 med pigan på samma gård Maria Mattsdotter. Paret bodde under en tid hos Anders systers familj på Sveins. Anders blev senare soldat med namnet Palmroth, och dog i Pommern.