Olof Andersson Hagas härkomst och familj

I ett tidigare inlägg utreddes härstamningen för Johan Jakobsson (1691–1754) på Haga hemman i Öja. Johan var efter stora ofreden måg på hemmanet som då innehades av hans svärfar Olof Andersson (1677–1764). I utredningen noterades att Johan Jakobsson, vars mor kom från Haga, egentligen själv hade större bördsrätt till hemmanet än sin svärfar. I själva verket torde varken Olof Andersson eller hans hustru Anna Johansdotter (ca 1673–1735) ha haft anor från Haga åtminstone i de närmaste generationerna. I denna artikel redogörs för deras släktband samt hur de kom att besitta Haga hemman.

Haga hemman brukades i början av 1700-talet tillsammans av Henrik Eriksson och hans halvbror Erik Andersson. Henrik var gift med Malin Johansdotter Saari från Öja, och Erik var gift med Anna Johansdotter Brännkärr från Nedervetil. Henrik dog ca 1711, varefter hans änka gifte om sig. Erik Andersson fortsatte som husbonde på Haga, och dog under stora ofreden utan att veterligen efterlämna barn. Efter att även Henrik Erikssons ende son Erik Henriksson dött 1721 fanns ingen bördeman kvar på Haga. Under en tid förestods hemmanet av Henrik Erikssons änka Malin Johansdotter och hennes dåvarande tredje man Isak Knutsson, men de flyttade senare till Gamlakarleby stad. Av invånarna på Haga överlevde även Erik Anderssons änka Anna Johansdotter stora ofreden. Hon gifte om sig med Olof Andersson, vilket är bakgrunden till att denne blev ny bonde på Haga.

Olof Andersson var son till Anders Olofsson och Anna Eriksdotter på Björk hemman i Påras. Han var själv husbonde på Björk fram till stora ofreden, men sålde sin andel av hemmanet till sina yngre bröder år 1722 och upptog i stället Haga efter sitt giftermål med änkan Anna Johansdotter. Även Olof hade varit gift en gång tidigare. Hans första hustru hette Malin, och hon var mor till de två barnen Anna Olofsdotter och Anders Olofsson som sedermera kom att inneha varsin del av Haga hemman.

Det finns flera saker som stöder (och sammantaget i praktiken bevisar) att Olof Andersson Haga är samma person som tidigare var bonde på Björk.

• Olof Andersson antogs till nämndeman år 1723 då han redan bodde i Öja. Vid ett par senare ting omnämns han dock i dombokens förteckning över nämndemän som Olof Andersson Björk. En jämförelse av nämndemannaförteckningarna från olika ting visar att det verkligen är fråga om samma person.
• Kontraktet varmed Olof Andersson sålde sin andel av Björk hemman till sina bröder har införts i domboken och visar även säljarens och köparnas bomärken. Olofs bomärke skiljer sig väsentligt från brödernas, och är av samma typ som i andra sammanhang förekommer för bönder på Haga.
• Bland faddrarna för Olof Anderssons barnbarn som föddes på Haga finns påfallande många personer som hade koppling till Björk i Påras eller Brännkärr i Nedervetil och inte var bosatta i Öja. Detta är anmärkningsvärt eftersom faddrarna vid den här tiden oftast var nära släktingar eller grannar. Bland faddrarna återfinns exempelvis Olof Andersson Björks egen mor och syster, samt Anna Johansdotter Brännkärrs syster och systerdotter.
• De flesta av Anna Olofsdotters och Johan Jakobssons barn har uppenbarligen namngetts efter sina föräldrar samt far- och morföräldrar. Den äldsta dottern fick namnet Malin, vilket var namnet på Olof Andersson Björks första hustru men inte i övrigt förekommer bland Annas eller Johans nära anor.

Efter hustrun Anna Johansdotters död gifte sig Olof Andersson Haga en tredje gång med Maria Persdotter. Sedan han själv dött väcktes frågan om besittningsrätten till hemmanet mellan arvtagarna. Båda Olofs barn förblev dock bosatta på Haga med sina familjer.

Jakob Tast i Nedervetil och hans hustru Lisa Thomasdotter

Tast hemman i Nedervetil brukades i början av 1700-talet av Jakob Tast. Han hade upptagit hemmanet efter att det en tid legat öde. Med sin hustru Lisa Thomasdotter hade Jakob flera barn som sedermera genom hemmansköp kom att verka bland annat på Wentjärvi och Skrabb i Såka.

I släktutredningar och databaser förekommer motstridiga uppgifter om Jakob Tast och hans släktbakgrund. Han nämns med flera olika patronymikon, och påstås även vara son till någon av de samtida bönderna på Tast i Kaustby. Emellertid torde det åtminstone vid denna tid inte längre förelegat något nära släktskap mellan invånarna på de två hemmanen Tast i Kaustby respektive Nedervetil. Det ödehemman som Jakob Tast upptog i Nedervetil bar namnet Tast redan innan hans ankomst.

Jakob Tasts verkliga patronymikon och bakgrund framkommer i ett protokoll från Karleby sommar- och höstting 1699. Där berättas att Jakob Jöransson Granö vill uppta Matts Johansson Tasts ödelämnade hemman i Nedervetil. På Granö i Terjärv antecknas även i mantalslängderna en Jakob Jöransson med hustru Lisa Thomasdotter fram till 1698. Av tidigare mantalslängder framgår att Jakob Jöransson var son till Jöran Påhlsson på Granö.

Ett annat tingsprotokoll från vintertinget i Kronoby 1698 förklarar omständigheterna kring Jakob Jöranssons flytt från Granö till Tast. Då berättade Jakob Jöransson Granö att han överdragit sitt bördehemman till sin svåger Anders Thomasson, eftersom han själv inte mäktar förestå hemmanet och betala den ådragna skulden. Anders Thomasson, som tydligen var Lisa Thomasdotters bror, bodde tidigare på Storrank i samma by. Med hjälp av mantalslängderna kan man dra slutsatsen att Jakob Jöranssons hustru Lisa var dotter till Thomas Eriksson på Storrank.

Änkan Lisa Thomasdotter (1652–1744) bodde kvar på Tast ännu några år efter stora ofreden, men återfinns senare i Såka by med sönerna Per, Jakob, Carl och Henrik. Till Jakob Jöranssons och Lisa Thomasdotters barn hör även dottern Maria som hade gift sig till Hästbacka i Terjärv.

Michel Christophersson och Lisa Mattsdotter på Klubb

Michel Christophersson antogs 1719 till bolagsman på Klubb hemman i Lepplax av den dåvarande husbonden Erik Michelsson. Av bolagskontraktet som framlades vid tinget ett par år senare framgår inte att Michel och Erik skulle ha varit släkt, och de tidigare skattelängderna eller kyrkböckerna tyder inte heller på att varken Michel eller hans hustru Lisa Mattsdotter var bördig från Klubb. Senare omnämns Michel dock i många sammanhang som Eriks svåger. Den uppenbara förklaringen är att svågerskapet uppstod då Erik gifte sig med sin andra hustru Maria Mattsdotter och att hon var syster till Michels hustru Lisa Mattsdotter. Erik hade blivit änkling under stora ofreden, och bolagskontraktet från 1719 antyder att han då inte ännu hade gift om sig. Redan 1722 antecknas dock den nya hustrun Maria i kyrkböckerna.

Kyrkböckerna låter förstå att Michel Christophersson var besvågrad även med Erik Michelssons brorsons son Johan Johansson Klubb, vars hustru hette Brita Christophersdotter. På basis av namnen kan man misstänka att Brita var Michels syster, då åldersskillnaden dem emellan inte heller är speciellt stor.

Av allt att döma kom Michel Christophersson från Simonsbacka i Nedervetil. På Simonsbacka antecknas i mantalslängderna 1712–1713 Henrik Christopherssons bror Michel. År 1713 antecknas även Michels hustru, dock utan att hennes namn uppges. Henrik Christophersson är kvar som husbonde på Simonsbacka efter stora ofreden, medan brodern Michel med sin hustru då har försvunnit från hemmanet. I kommunionboken förekommer under en tid även Henrik Christopherssons syster Brita Christophersdotter. Hon antecknas för nattvard sista gången i juli 1726, och noteras därefter vara utflyttad. Då pigan Brita Christophersdotter vigs med Johan Johansson Klubb i november samma år är det förmodligen samma person. Med antagandet att Brita Christophersdotter och Michel Christophersson på Klubb verkligen är syskon kan man sammantaget knappast betvivla att de kom från Simonsbacka. Värt att notera är också att en piga Brita Christophersdotter är fadder för ett av Michels barn som föddes redan i början av år 1726.

Michel Christopherssons hustru Lisa Mattsdotter var som konstaterats syster till Erik Michelssons andra hustru Maria Mattsdotter. Maria hade tidigare varit gift med Hans Gabrielsson Kuorikoski som dog 1716. Detta framgår av ett protokoll från vintertinget i Karleby 1723, då Erik på sin hustrus vägnar kärade om arv. Maria antecknas i mantalslängden på Kuorikoski i Kaustby år 1713 men inte året innan, vilket antyder att giftermålet skett år 1712, det vill säga samma år som systern Lisa förefaller ha gift sig till Simonsbacka. En närmare studie av mantalslängderna väcker misstanken att systrarna kan ha kommit från Indola i Linnusperä by. I 1712 års mantalslängd antecknas där Carl Mattssons systrar Lisa och Maria, vilka båda saknas följande år. Namnen är visserligen så pass vanliga att man inte kan vara helt säker på att det är fråga om samma personer och inte enbart ett sammanträffande, men det förefaller dock sannolikt. Sett till när systrarna på Indola införs i mantalslängden verkar Maria ha varit född kring 1680 och Lisa några år senare, vilket också stämmer synnerligen väl överens med de förmodade födelsetiderna för personerna på Klubb. Maria Mattsdotter Indola hade tidigare varit gift med en soldat, och nämns i längderna som soldathustru ända fram till 1711. Året därefter kallas hon syster, vilket antyder att hennes man då kan ha dött. Om det är samma person som ytterligare ett år senare dyker upp på Kuorikoski skulle Maria Mattsdotter således ha varit gift tre gånger.

Sammanfattningsvis kom Michel Christophersson på Klubb med stor säkerhet från Nedervetil och var son till Christopher Christophersson och Lisa Mattsdotter på Simonsbacka. Michel Christopherssons hustru – som också hette Lisa Mattsdotter – var sannolikt dotter till Matts Larsson Indola i Linnuperä och dennes hustru Carin Carlsdotter Gästgivars.

Tillägg:
Sedermera påträffade uppgifter i diverse dokument bekräftar sammantaget att Erik Michelsson Klubbs andra hustru Maria Mattsdotter var bördig från Indola i Linnusperä. Hon var gift första gången med Hans Christophersson Honga från Vittsar by, vilken blev utskriven till soldat för Indola hemman och dog redan 1705. Långt senare, då Maria redan var gift i Lepplax, stämde hon den dåvarande husbonden på Honga till tinget angående sin förre man Hans Christopherssons arvsandel av hemmanet. Med antagandet att Michel Christopherssons hustru Lisa Mattsdotter var syster till Maria Mattsdotter (vilket antyds av Erik Michelssons och Michel Christopherssons svågerskap) kan man således dra slutsatsen att även Lisa kom från Indola.

Murick hemman på 1600-talet

I ett tidigare inlägg om Murick hemman i Nedervetil behandlas hur en del av hemmanet fick nya innehavare i slutet av 1600-talet efter att handelsmannen i Gamlakarleby Anders Philipsson Murick drivit frågan om sin och sina syskons arvsdel vid tinget. Detta inlägg utgör en fortsättning som reder ut syskonens härkomst och förtydligar släktskapet med hemmanets tidigare innehavare.

Av tingsprotokollen framgår att Anders Philipsson var kusin till Lars Larsson på Murick, samt att denne Lars hade övertagit hemmanet efter sin far. Fadern hette Lars Mattsson och förekommer som husbonde på Murick i längderna i mitten av 1600-talet. Före honom innehades hemmanet av Matts Larsson som bör vara Lars Mattssons far. Eftersom både Lars Larsson och Anders Philipsson sades vara arvfallna till hemmanet kan man sluta sig till att Anders far Philip troligen var en bror till Lars Mattsson. Detta styrks av en jordrannsakningsbok från 1624, där en Philpus Mattsson antecknas på ett hemman i Nedervetil. Med stor säkerhet är det fråga om fadern till handelsmannen Anders Philipsson Murick och hans syskon.

Uppgifter om Anders Philipsson Muricks släkt på mödernet framkommer i ett protokoll från Kelviå vinterting 1678 då hans syster kärade om ett arv.

”En gammal kvinna Sigrid Philpusdotter, barnfödd i Gamlakarleby socken, den nu en tid varit i Nyland, kom för rätta och kärade till Olof Nilsson i Kelviå för något arv som hon förmente Olof hos sig innehava och henne efter sin moder Karin Nilsdotter böra tillkomma, alldenstund hennes mor en del arv efter sin fader och denne Olofs fars farfar Nils Nilsson icke ifrån hans hemman skall tagit.”

Den i texten nämnde Olof Nilsson kan identifieras som bonde på Miekkoja hemman i Kelviå, och husbondelängderna tyder på att även hans far och farfar tidigare brukat samma hemman. Av tingsprotokollet framgår vidare att Olofs farfar (som också hette Olof Nilsson) redan år 1653 på sin sjuksäng betalat åt ”denna sin systers Karins son, och Sigrids bror salig Anders Philipsson Murick, borgare i Gamlakarleby” en summa pengar för Karins arv efter sin far, och att denna skulle komma alla hennes barn till delning. Sigrid uppmanades därför att begära sin andel av arvet av Anders Muricks arvingar, vilket hon också gjorde med större framgång vid det kort därpå följande vintertinget i Karleby.

Sammanfattningsvis står det klart att Matts Larsson Murick i Nedervetil förutom sonen Lars Mattsson även hade en son Philip Mattsson, vilken också verkar ha brukat hemmanet under en tid. Philip Mattsson Murick var gift med Karin Nilsdotter Miekkoja, som kom från Kelviå och var dotter till Nils Nilsson.

 

Tillägg:

En serie protokoll från Gamlakarleby rådhusrätt 1678 bringar ytterligare klarhet i Philip Mattsson Muricks familj. Sigrid Philipsdotter kärade då till brodern Anders Philipssons änka bland annat om sitt mödernes arv. I detta sammanhang framgår att Anders Philipsson å alla syskonens vägnar emottagit av Olof Nilsson i Kelviå 40 daler kopparmynt, varav 6 daler och 21½ öre tillkommer Sigrid för en systerdel. Dessutom antyds att brodern Matts är död och att det är ovisst om någon av hans bröstarvingar är i livet. Eftersom Sigrids andel utgör en sjättedel av syskonens arv kan man på basis av dåtidens arvssystem dra slutsatsen att Karin Nilsdotter inte hade fler arvingar än de två söner och två döttrar som är till namnen kända:

• Anders Philipsson Murick. Borgare och handelsman i Gamlakarleby stad. Gift 1649 med Clara Mattsdotter Tast. Död 1677 i Gamlakarleby.
• Matts Philipsson. Levde ännu 1665 då han nämns i ett tingsprotokoll.
• Sigrid Philipsdotter.
• Margeta Philipsdotter. Gift med Thomas Thomasson Kauko och hade med honom flera barn, vilka behandlas i ett tidigare inlägg.

Således var den yngre Anders Philipsson (ca 1656–1734) som blev bonde på en del av Murick hemman varken son eller sonson till Karin Nilsdotter. Eftersom han i andra sammanhang dock antyds vara bror till Margeta Philipsdotter kan man anta att han var son till Philip Mattsson i ett senare gifte, och därmed halvbror till sin avsevärt äldre namne i staden. Detta stämmer också överens med att Karin Nilsdotter förefaller ha varit död redan 1653, medan Philip Mattsson bevisligen var i livet ännu kring tiden för Anders födelse.

Av roteringslängder framgår att Philip Mattsson var född ca 1592. Han blev utskriven till knekt 1629 och nämns även senare i arméns mönsterrullor. Philip levde ännu 1667 då han uppgjort en i tingsprotokollen omnämnd skrift.

Murick hemman och dess nya invånare i slutet av 1600-talet

Murick hemman i Nedervetil (Karleby) innehades under 1670-talet av Lars Larsson, som antecknas i mantalslängderna tillsammans med sina barn och andra nära släktingar. I mantalslängden 1678 har sonen Matts Larsson tagit över som huvudman, och då har även som helt nya invånare införts en svåger Michel Jönsson med hustrun Margeta Thomasdotter samt en annan svåger Thomas Thomasson. Redan i mantalslängden 1680 har hemmanet delats i två lika stora delar som innehas av Matts Larsson respektive Michel Jönsson. På Michel Jönssons del antecknas de följande åren under kortare eller längre tid också svågern Anders Philipsson, dennes hustru Maria Jönsdotter, svågern Jacob Thomasson och hustruns syster Ingrid Thomasdotter. Senare delas denna hemmansdel ännu en gång mellan Michel Jönsson och Anders Philipsson.

Man kan förmoda att de i längderna nämnda Thomas Thomasson och Jacob Thomasson i likhet med Ingrid Thomasdotter är syskon till Michel Jönssons hustru Margeta Thomasdotter, men hur denna familj kommit att besitta hemmanet är inte uppenbart. Längderna uppger som konstaterats att Michel Jönsson var Matts Larssons svåger, men detta syftar tydligen inte på något svågerskap i nutida mening utan endast på att de på något sätt var släkt genom ingifte. Ett par tingsprotokoll ger en viss klarhet i saken. Vid vintertinget i Karleby år 1675 behandlas en inlaga av handelsmannen Anders Philipsson Murick om att med sina samsyskon få inlösa Murick hemman av sitt syskonbarn (kusin) Lars Larsson eftersom han i likhet med denne var arvfallen till hemmanet, eller att Lars alternativt själv skulle lösa ut arvingarna. Anders hade informerat om sin och sina medarvingars innestående arvsdel redan vid hösttinget föregående år. När saken togs upp till behandling i rätten handlade tvisten delvis om värderingen av hemmanet. Rätten beslöt att en ny värdering skulle utföras så att arvingarna därefter kunde ingå ”en vänlig förlikning” eller var och en tillträda sin arvslott – ”han sedan besittandes hemmanet som efter lag och skäl därtill framför de andra finnes berättigad vara”. Av senare tingsprotokoll framkommer att Anders Philipsson Murick med sina medarvingar erhållit halva hemmanet av Lars Larsson. Av allt att döma är det dessa medarvingar som börjar dyka upp på Murick från slutet av 1670-talet.

Michel Jönsson var son till Jöns Thomasson på Nissandt i Korplax by, där han antecknas med hustrun innan flytten till Murick. Tidigare tjänade de båda som dräng respektive piga i Gamlakarleby stad hos just handelsmannen Anders Philipsson Murick, som dock dog redan 1677. Den Anders Philipsson som flyttar till Murick i Nedervetil och där omnämns som Michel Jönssons svåger är således inte samma person. Anders Philipsson i Nedervetil var som konstaterats gift med Maria Jönsdotter, men hon uppges ha andra föräldrar än Michel Jönsson så även här verkar det vara fråga om ett svågerskap i vidare mening. Man kan förmoda att Anders Philipsson i Nedervetil var släkt med sin namne i staden och även han hörde till dennes medarvingar. För detta talar också det faktum att han senare fick en egen hemmansdel.

Thomassönerna och -döttrarna på Murick kan följas rätt väl med hjälp av mantalslängderna samt kyrkböckerna för Gamlakarleby stad, där de tidvis vistades. En del av syskonen omnämns med tillnamnet Kauko, och spåren leder då till Kauko hemman i Korplax by. Där antecknas i 1675 års mantalslängd en Thomas Thomasson med hustrun Margeta Philipsdotter. Man kan dra slutsatsen att det är dessas barn som förekommer på Murick, samt att Margeta Philipsdotter troligen är syster till handelsmannen Anders Philipsson Murick och därigenom erhållit del i hemmanet (detta släktskap bekräftas också av ett tingsprotokoll). Thomas Thomasson och Margeta Philipsdotter dog båda under senare delen av 1670-talet. De hade åtminstone följande barn:

• Anna Thomasdotter. Gift med Michel Carlsson Gästgivars i Kaustar.
• Margeta Thomasdotter. Tjänade som piga hos sin förmodade morbror Anders Murick i Gamlakarleby. Gift troligen 1675 med Michel Jönsson Nissandt. Paret bosatte sig sedermera på Murick i Nedervetil.
• Matts Thomasson. Utskriven till knekt 1674.
• Thomas Thomasson Kauko. Född 1654. Tjänade som dräng i Gamlakarleby bland annat hos Anders Muricks änka och döttrar. Död 1692 i Gamlakarleby, troligen som ogift.
• Michel Thomasson Kauko. Tjänade som dräng i Gamlakarleby hos Anders Muricks änka och dotter, och senare hos rådmannen Carl Mattsson Kiemmer. Gift 1691 i Gamlakarleby med stadsnotarien Johan Hanssons dotter Maria. Troligen död under stora ofreden.
• Jacob Thomasson. Omnämnd på Murick 1681, men hans vidare öden är oklara.
• Ingrid Thomasdotter. Född cirka 1661. Tjänade som piga hos rådmannen i Gamlakarleby Carl Mattsson Kiemmer. Gift 1693 i Gamlakarleby med Jacob Månsson Qvikant. Paret bosatte sig sedermera på Qvikant i Karleby och Ingrid dog där 1731.

Den del av Murick hemman som beboddes av Margeta Thomasdotters familj kom redan i slutet av 1690-talet att åter innehas av Lars Larsson Muricks ättlingar. Av en rad tingsprotokoll framgår att Michel Jönsson hade avlidit och att änkan och barnen inte därefter själva mäktade förestå hemmanet. Dottern Lisa Michelsdotter blev dock omsider gift med Lars Larssons sonson, och denna släktgren blev därmed kvar på hemmanet. I övrigt fortlever åtminstone  Michel Thomassons och Ingrid Thomasdotters släktgrenar.

Anders Philipsson den yngre var född kring 1656 och dog 1734. Han bodde kvar på Murick med sin familj ännu efter stora ofreden och även denna släktgren fortlever. Av ett tingsprotokoll från 1693 framkommer att Anders inte kunnat komma överens med Michel Jönsson, vilket var bakgrunden till hemmansklyvningen dem emellan. I detta sammanhang uppges att Michel Jönsson är hans systerdotters man, vilket skulle innebära att Anders var bror till Margeta Philipsdotter på Kauko. Således skulle han möjligen också haft en äldre bror med samma namn.