I Karleby fanns i mitten av 1700-talet
en soldat vid namn Mårten Bomgren. Han nämns första gången i
kyrkböckerna i samband med att han gifter sig med Anna Henriksdotter
Lillkotkama år 1742, och kallas då Mårten Henriksson. Mårten och
Anna bodde till en början på Lillkotkama i Korplax by, men flyttade
senare till ett soldattorp i Linnusperä by då Mårten blev soldat.
Soldatnamnet
Bomgren fick han uppenbarligen överta av den tidigare soldaten Johan
Bomgren.
Vigsellängden ger inga uppgifter om
varifrån Mårten kom. De militära rullorna vet dock berätta att
han var född i Kalajoki. Han antogs till soldat år 1748 och
tjänstgjorde i Kungliga Österbottens regemente och Lochteå
kompani. Kommunionböckerna uppger att han var född år 1721, vilket
också stöds av åldersangivelserna i generalmönsterrullorna.
Utredningen av Mårtens härkomst försvåras av att Kalajoki församlings kyrkböcker från början av
1700-talet inte finns bevarade. Dock ger kyrkböckerna för Karleby
församling vissa tilläggsuppgifter som är till stor hjälp. Innan
han blev soldat antecknas Mårten med sin hustru en kort tid på
hemmanet Gunnars och han kallas då farbror. Närmare bestämt syns
han vara farbror till Matts Samuelsson, vars far Samuel Henriksson
var måg på Storhonga hemman och enligt vigsellängden kom från
Suontaka i Kalajoki. Samuel Henriksson och Mårten (Henriksson)
Bomgren var således bröder, trots en åldersskillnad på 20 år.
Suontaka ligger i Reisjärvi by. Då kommunionböckerna saknas får man förlita sig på
mantalslängderna för att hitta uppgifter om befolkningen på
hemmanet vid tiden för Mårtens födelse. I början av 1720-talet
antecknas som husbonde en Henrik Henriksson med hustru Carin. Senare
förestås hemmanet av Henriks bror Johan Henriksson och dennes
söner. Man kan förmoda att Henrik Henriksson är far till Mårten
Bomgren och hans bror Samuel. Värt att notera är också att en
person med namnet Mårten antecknas på Suontaka under ett par års
tid i slutet av 1730-talet. De sparsamma
uppgifterna i mantalslängderna tyder visserligen på att denne
Mårten snarare var son till Johan Henriksson, men man kan inte
utesluta att det är fråga om Mårten Bomgren.
Som soldat deltog Mårten i det
Pommerska kriget mellan Sverige och Preussen 1757–1762.
Han omnämns som soldat ännu 1763, då det uppges att han i slaget
vid Neukalen blivit sårad i foten med den påföljd att han ej
längre kunde marschera.
Eftersom han på grund av sin skada var oförmögen till vidare
tjänstgöring fick han avsked, rekommenderad till underhåll.
Fältslaget vid Neukalen år 1762 var det sista slaget i det
Pommerska kriget mot de preussiska trupperna och slutade i svensk
seger. Som helhet var kriget emellertid ingen framgång för den
svenska krigsmakten. Tusentals soldater fick sätta livet till utan
att man lyckades med sitt mål att återta förlorade områden. Som
konstaterats klarade sig Mårten dock med livet i behåll och kunde
lämna sitt soldatvärv.
Mårten och Anna bodde kvar i Karleby
en lång tid efter att Mårten fått avsked från armén. År 1781
flyttade de med sonen Johan Mårtenssons familj till Pattijoki.
Mårten avled där redan samma år och Anna ett par år senare. Efter
att även Johan Mårtensson avlidit flyttade hans änka tillbaka till
Karlebytrakten med barnen och gifte sedermera om sig. Mårten
Bomgrens släkt fortlever än idag åtminstone genom sonen Johan, men
Mårten hade även andra barn.
