Henrik Andersson Kotkama och hans familj

Lillkotkama hemman i Korplax by (Karleby) brukades efter stora ofreden av bondemågen Henrik Andersson. Han var då gift med Maria Mattsdotter som var dotter i gården. I diverse antavlor och databaser har Henrik antagits vara son till Anders Olofsson på grannhemmanet Storkotkama, men detta är uppenbarligen felaktigt. Något direkt stöd för ett sådant släktskap har inte påträffats, och Henrik omnämns inte heller bland Anders Olofssons arvingar när dessa tvistade om arv vid tinget.

Ett tingsprotokoll från Karleby sommar- och höstting 1735 ger en ledtråd till Henriks verkliga bakgrund. Då undersökte rätten beskaffenheten av Töyrä hemman i Vetil samt dess tidigare ödesmål. Som vittne hördes bland andra Henrik Andersson Kotkama. I detta sammanhang framkommer att Henrik hade varit bonde på Töyrä före stora ofreden. Han hade tillträtt hemmanet 1712 och bott där några år innan han gifte om sig och flyttade bort.

Henrik Andersson upptog Töyrä efter att den tidigare bonden blivit utskriven till soldat, och förefaller inte själv ha varit bördig från hemmanet. Med hjälp av uppgifterna i Vetil församlings dop-, vigsel- och begravningslängder kan man dock dra rätt säkra slutsatser angående hans härkomst och hans väg till Töyrä.

Henrik föddes 1681 på Aho hemman i Röringe by. Hans föräldrar var Anders Henriksson Aho och Walborg Simonsdotter Haukkapuro. Innan han blev bonde på Töyrä tjänade Henrik som dräng på närbelägna Backala hemman. Han vigdes första gången 1710 med Lisa Mattsdotter Oxkoski från Perho. Lisa dog 1717, och Henrik gifte troligen om sig kort därefter och flyttade till den nya hustruns hemgård i Korplax.

Henrik Andersson hade barn i båda sina giften. Av de barn som föddes i Vetil i det första giftet överlevde två till vuxen ålder och återfinns efter stora ofreden på Kotkama, nämligen dottern Anna (f. 1711) och sonen Henrik (f. 1716). De övriga barnen Lisa (f. 1720), Matts (f. 1722) och Michel (f. 1724) är från det andra giftet. Henrik Andersson bodde kvar på Kotkama till sin död 1755.

Förgreningar från Lillåivo

År 1740 dog husbonden på Lillåivo i Karleby Michel Mattsson, som hade brukat hemmanet sedan sekelskiftet. Då också Michels måg Matts Mattsson avled kring samma tid blev det dottersonen Johan Mattsson som fick överta husbondeskapet. Vid vintertinget följande år behandlades en förlikning mellan Johan Mattsson och övriga arvtagare till hemmanet. Av förlikningsskriften som citeras i domboken framgår flera personers släktband till Lillåivo. De centrala delarna av tingsprotokollet i fråga återges här i något förkortad form.

”Å bonden Matts Lillåivos vägnar inlevererade Johan Puumalainen en sådan skrift:

Det haver Johan Mattsson Lillåivo till underskrivna såsom arvtagare till bemälta Lillåivo 1/2 mtl bördehemman här i Gamlakarleby socken och Åivo by efter vår avlidne salige fader Matts Hansson betalt den arvsandel som oss efter vänlig förening å ömse sidor tillfalla bort; Ty avstå och upphäva vi samtliga för oss och våra barn så födda som ofödda all vidare arvspretention till merbemälta Lillåivo hemman så i löst som fast, och tillägna det samma berörde Johan Mattsson och dess arvingar nu och i framtiden, att nyttja, bruka och behålla som all annan sin väl och lagfångna egendom.

Gamlakarleby den 8 april år 1740

Matts Mattsson Korpilainen

Å min hustrus Elsa Mattsdotters och min svägerskas Anna Mattsdotters vägnar

Hans Krokvik

Vilken skrift nämndeman Matts Korpilainen nu alldeles ständig var, vidgåendes att icke allenast han utan ock hans svåger nämndeman i Kronoby Hans Krokvik till fullo utbekommit sina arvsdelar ifrån berörda Lillåivo hemman, varför och den samma på begäran i häradsdomboken inryckt blev.”

Således var såväl Matts Mattsson Korpilainen som Hans Krokviks hustru Elsa Mattsdotter bördiga från Lillåivo. Grunden för deras arvsanspråk ligger dock flera generationer bakåt från den nye husbonden Johan Mattsson med vilken de ingick förlikning. Då dessutom ett flertal personer med liknande namn är inblandade kan det vara skäl att kort redogöra för några av de berörda personerna och deras inbördes släktförhållanden.

Arvtagarnas gemensamme anfader Matts Hansson Lillåivo står som huvudman på hemmanet fram till mitten av 1680-talet, och var i sitt första gifte far till den tidigare nämnde Michel Mattsson Lillåivo (1664–1740). I slutet av 1670-talet då han redan var rätt gammal gifte Matts Hansson om sig med Maria Larsdotter, som troligen kom från Indola i Linnusperä, och fick med henne bland andra barnen Anna, Elsa och Matts som nämns i förlikningsskriften.

• Anna Mattsdotter (ca 1680–1765) var änka när arvsförlikningen ingicks, men hade varit gift med Matts Gustavsson Ahlskog i Linnusperä.
• Elsa Mattsdotter (1683–1746) var (i sitt tredje äktenskap) gift med Hans Johansson Krokvik i Öja.
• Matts Mattsson (1685–1770) – den yngre av två halvbröder med samma namn – var måg på Korpilainen i Korplax genom sitt första gifte med Brita Andersdotter Korpilainen.

Matts Mattsson Puumalainen (1683–1740) var första gången gift med Michel Mattsson Lillåivos dotter Elsa Michelsdotter och i detta äktenskap far till sedermera husbonden Johan Mattsson Lillåivo (1705–1794). Matts var måg på Lillåivo och blev antagen till bolagsman av Michel Mattsson redan 1705. Johan Puumalainen som vid tinget 1741 inlade förlikningsskriften om arvet var bror till Matts och även förmyndare för dennes omyndiga barn.

Redan vid sommar- och hösttinget 1703 noterades ett år 1700 uppgjort arvskiftesinstrument över Matts Hanssons kvarlåtenskap. I detta sammanhang framgår även hans övriga barn. Som arvingar av den första kullen nämns sonen Michel samt (den äldre sonen Matts änka) Elsa Henriksdotter, medan barnen i det andra giftet var Erik, Anders, Anna, Elsa och Brita. Av någon anledning saknas här den yngre sonen Matts som sedermera kom att bli måg på Korpilainen. Att Matts Mattsson Korpilainen verkligen var son till Matts Hansson styrks dock (förutom av arvsförlikningen från 1740) av att han i ett annat sammanhang omnämns som bror till Anna Mattsdotter Ahlskog. I tidiga mantalslängder antecknas ytterligare en dotter Margeta som antagligen dog redan innan fadern.

Murick hemman och dess nya invånare i slutet av 1600-talet

Murick hemman i Nedervetil (Karleby) innehades under 1670-talet av Lars Larsson, som antecknas i mantalslängderna tillsammans med sina barn och andra nära släktingar. I mantalslängden 1678 har sonen Matts Larsson tagit över som huvudman, och då har även som helt nya invånare införts en svåger Michel Jönsson med hustrun Margeta Thomasdotter samt en annan svåger Thomas Thomasson. Redan i mantalslängden 1680 har hemmanet delats i två lika stora delar som innehas av Matts Larsson respektive Michel Jönsson. På Michel Jönssons del antecknas de följande åren under kortare eller längre tid också svågern Anders Philipsson, dennes hustru Maria Jönsdotter, svågern Jacob Thomasson och hustruns syster Ingrid Thomasdotter. Senare delas denna hemmansdel ännu en gång mellan Michel Jönsson och Anders Philipsson.

Man kan förmoda att de i längderna nämnda Thomas Thomasson och Jacob Thomasson i likhet med Ingrid Thomasdotter är syskon till Michel Jönssons hustru Margeta Thomasdotter, men hur denna familj kommit att besitta hemmanet är inte uppenbart. Längderna uppger som konstaterats att Michel Jönsson var Matts Larssons svåger, men detta syftar tydligen inte på något svågerskap i nutida mening utan endast på att de på något sätt var släkt genom ingifte. Ett par tingsprotokoll ger en viss klarhet i saken. Vid vintertinget i Karleby år 1675 behandlas en inlaga av handelsmannen Anders Philipsson Murick om att med sina samsyskon få inlösa Murick hemman av sitt syskonbarn (kusin) Lars Larsson eftersom han i likhet med denne var arvfallen till hemmanet, eller att Lars alternativt själv skulle lösa ut arvingarna. Anders hade informerat om sin och sina medarvingars innestående arvsdel redan vid hösttinget föregående år. När saken togs upp till behandling i rätten handlade tvisten delvis om värderingen av hemmanet. Rätten beslöt att en ny värdering skulle utföras så att arvingarna därefter kunde ingå ”en vänlig förlikning” eller var och en tillträda sin arvslott – ”han sedan besittandes hemmanet som efter lag och skäl därtill framför de andra finnes berättigad vara”. Av senare tingsprotokoll framkommer att Anders Philipsson Murick med sina medarvingar erhållit halva hemmanet av Lars Larsson. Av allt att döma är det dessa medarvingar som börjar dyka upp på Murick från slutet av 1670-talet.

Michel Jönsson var son till Jöns Thomasson på Nissandt i Korplax by, där han antecknas med hustrun innan flytten till Murick. Tidigare tjänade de båda som dräng respektive piga i Gamlakarleby stad hos just handelsmannen Anders Philipsson Murick, som dock dog redan 1677. Den Anders Philipsson som flyttar till Murick i Nedervetil och där omnämns som Michel Jönssons svåger är således inte samma person. Anders Philipsson i Nedervetil var som konstaterats gift med Maria Jönsdotter, men hon uppges ha andra föräldrar än Michel Jönsson så även här verkar det vara fråga om ett svågerskap i vidare mening. Man kan förmoda att Anders Philipsson i Nedervetil var släkt med sin namne i staden och även han hörde till dennes medarvingar. För detta talar också det faktum att han senare fick en egen hemmansdel.

Thomassönerna och -döttrarna på Murick kan följas rätt väl med hjälp av mantalslängderna samt kyrkböckerna för Gamlakarleby stad, där de tidvis vistades. En del av syskonen omnämns med tillnamnet Kauko, och spåren leder då till Kauko hemman i Korplax by. Där antecknas i 1675 års mantalslängd en Thomas Thomasson med hustrun Margeta Philipsdotter. Man kan dra slutsatsen att det är dessas barn som förekommer på Murick, samt att Margeta Philipsdotter troligen är syster till handelsmannen Anders Philipsson Murick och därigenom erhållit del i hemmanet (detta släktskap bekräftas också av ett tingsprotokoll). Thomas Thomasson och Margeta Philipsdotter dog båda under senare delen av 1670-talet. De hade åtminstone följande barn:

• Anna Thomasdotter. Gift med Michel Carlsson Gästgivars i Kaustar.
• Margeta Thomasdotter. Tjänade som piga hos sin förmodade morbror Anders Murick i Gamlakarleby. Gift troligen 1675 med Michel Jönsson Nissandt. Paret bosatte sig sedermera på Murick i Nedervetil.
• Matts Thomasson. Utskriven till knekt 1674.
• Thomas Thomasson Kauko. Född 1654. Tjänade som dräng i Gamlakarleby bland annat hos Anders Muricks änka och döttrar. Död 1692 i Gamlakarleby, troligen som ogift.
• Michel Thomasson Kauko. Tjänade som dräng i Gamlakarleby hos Anders Muricks änka och dotter, och senare hos rådmannen Carl Mattsson Kiemmer. Gift 1691 i Gamlakarleby med stadsnotarien Johan Hanssons dotter Maria. Troligen död under stora ofreden.
• Jacob Thomasson. Omnämnd på Murick 1681, men hans vidare öden är oklara.
• Ingrid Thomasdotter. Född cirka 1661. Tjänade som piga hos rådmannen i Gamlakarleby Carl Mattsson Kiemmer. Gift 1693 i Gamlakarleby med Jacob Månsson Qvikant. Paret bosatte sig sedermera på Qvikant i Karleby och Ingrid dog där 1731.

Den del av Murick hemman som beboddes av Margeta Thomasdotters familj kom redan i slutet av 1690-talet att åter innehas av Lars Larsson Muricks ättlingar. Av en rad tingsprotokoll framgår att Michel Jönsson hade avlidit och att änkan och barnen inte därefter själva mäktade förestå hemmanet. Dottern Lisa Michelsdotter blev dock omsider gift med Lars Larssons sonson, och denna släktgren blev därmed kvar på hemmanet. I övrigt fortlever åtminstone  Michel Thomassons och Ingrid Thomasdotters släktgrenar.

Anders Philipsson den yngre var född kring 1656 och dog 1734. Han bodde kvar på Murick med sin familj ännu efter stora ofreden och även denna släktgren fortlever. Av ett tingsprotokoll från 1693 framkommer att Anders inte kunnat komma överens med Michel Jönsson, vilket var bakgrunden till hemmansklyvningen dem emellan. I detta sammanhang uppges att Michel Jönsson är hans systerdotters man, vilket skulle innebära att Anders var bror till Margeta Philipsdotter på Kauko. Således skulle han möjligen också haft en äldre bror med samma namn.