Kort hemman i Öja i äldre tider

I gamla skattelängder förekommer namnet Kort på flera hemman i Öja. Gemensamt för dessa hemman är att de tidvis brukats av samma släkt. Ursprungligen verkar Kort ha varit ett släktnamn snarare än ett hemmansnamn. Redan på 1500-talet omnämns ett flertal personer i Öja med tillnamnet Kort i olika skrivformer.

Den gamla släkten Kort

Den tidigaste kända invånaren som kan knytas till den gamla släkten Kort är Jöns Olofsson Kort, som var bonde på ett hemman i Öja redan på 1540-talet. Enligt skattelängderna efterträddes han som husbonde på 1560-talet av Olof Jönsson Kort, som förmodligen är hans son. Olof Jönsson antecknas i längderna endast under några års tid, innan Lars Jönsson tar över. Möjligen är Olof och Lars bröder.

Lars Jönsson står som husbonde under en lång tid in på 1600-talet. Han hade följande barn^[1]:

• Jöns Larsson. Bonde på Kort.
• Brita Larsdotter. Gift till Krokvik i Öja med Olof Månsson. Paret flyttade senare till Gamlakarleby stad.
• Michel Larsson. Gift, och hade åtminstone två döttrar.
• Karin Larsdotter. Gift med Karl, och hade åtminstone en son och två döttrar.
• Marina Larsdotter.
• Malin Larsdotter.
• Per Larsson. Född ca 1592. Under en tid bonde på faderns hemman i Öja. Flyttade senare till Lochteå, där han var bonde på Niemelä hemman samt även länsman. Gift med Karin, och hade en dotter.^[2] Död ca 1643.

Lars Jönssons son Jöns Larsson upptog kring 1606 ett annat hemman som hade brukats av Anders Olofsson men råkat i ödesmål några år tidigare. Det är detta hemman som sedermera kom att benämnas Kort. Jöns var född ca 1567. Han förefaller ha varit gift åtminstone två gånger, och hade med sin senare hustru följande kända barn:

• Matts Jönsson Kort. Född ca 1616. Efterträdde fadern som husbonde på Kort, men flyttade ca 1649 till Gamlakarleby stad och blev borgare där, varefter hemmanet blev öde. Gift med Anna Olofsdotter men efterlämnade inga barn. Död 1665.
• Dotter (namn okänt). Gift med Erik Jönsson. Troligen död barnlös.

Lars Jönssons eget hemman upptogs av den yngre sonen Per Larsson kring 1620 efter att en tid ha betraktats som öde. Per flyttade dock senare bort, varefter hemmanet i Öja åter råkade i ödesmål för en lång tid. En del av ägorna brukades åtminstone tidvis under andra hemman.

Ytterligare ett hemman med koppling till släkten Kort låg öde under största delen av 1600-talet och ännu långt in på 1700-talet. Detta hemman förestods närmast innan det föll i ödesmål av Erik Olofsson, men kallas i senare jordeböcker Lars Jönsson Korts ödehemman. Ägorna förefaller under ödesmålet ha brukats av bönderna på Skähl hemman, men upptogs omsider åter som ett skilt hemman som kom att benämnas Lillkort.

Jakob Jakobssons familj

Efter att Matts Jönsson flyttat in till staden blev Kort hemman öde. Det upptogs först i mitten av 1670-talet av Jakob Hansson Kass, som då var bonde på Åkö hemman i samma by.^[3] Både Åkö och Kort hemman brukades därefter en tid av samma bonde, först av Jakob Hansson och senare av hans son Michel Jakobsson. Från början av 1690-talet står Kort igen som ett skilt hemman med en annan av Jakob Hanssons söner, Jakob Jakobsson, som bonde.^[4] Jakob Jakobsson var gift med Karin Hansdotter Bäck från Bråtö^[5], och hade följande kända barn:

• Maria. Född ca 1697. Bortförd i fångenskap under stora ofreden.
• Brita Jakobsdotter. Tjänade som piga i Gamlakarleby stad.

Jakob Jakobsson dog troligen ca 1705. Han var mot slutet av sitt liv sjuklig och det torde i praktiken ha varit hustrun Karin som då förestod hemmanet.

Kort hemman på 1700-talet

Under några års tid ca 1705–1710 brukades Kort hemman av Johan Sigfridsson, som tidigare bodde på Knif i Öja. Flera av hans syskon förefaller också på basis av mantalslängderna ha vistats på Kort, däribland systern Malin med sin man Anders Michelsson som även står som huvudman ett par år. Malin och Anders flyttade senare till Gamlakarleby stad där Anders var kyrkväktare och fortsättningsvis använde tillnamnet Kort. Johan Sigfridsson själv hade redan tidigare flyttat bort från Öja och tagit tjänst i prästgården.

Johan Eriksson blev ny husbonde på Kort ca 1711. Han bodde tidigare på Tjäru i Öja.^[6] Med till Kort flyttade även brodern Erik Eriksson och troligen även en del av de andra syskonen.

Johan Eriksson dog 1714, varefter hemmanet blev öde för en kort tid. Det tillträddes 1715 av Jakob Jakobsson, som tidigare var bonde på närbelägna Näcksund hemman dit han inflyttat från Bråtö. Efter stora ofreden uppstod en tvist om hemmanets besittning mellan Jakob Jakobsson och Johan Erikssons bröder som återkommit från flykten.^[6] Jakob sålde omsider hemmanet till dem år 1728 och köpte i stället grannhemmanet Sveins.^[7][8] Ny bonde på Kort blev Johan Erikssons bror Hans Eriksson, vars släktgren sedan förblev bofast på hemmanet.

Källor (bl.a.):

[1[ Gamlakarleby rådhusrätt 5.2.1666: Matts Jönsson Korts släktingar fordrade arv efter honom av hans änka Anna Olofsdotter.
Hustru Anna Michelsdotter som är stadd i Jakobstad uti inspektoren Erik Tawasts tjänst är den dödes farbroders sal. Michel Larssons dotter. Även Matts Raasakkas hustru Lisa i Lochteå är Michel Larssons dotter.
Gabriel Karlsson ifrån Jakobstad, hans syster änkan Margareta, samt Olof Anderssons ifrån Eugmo hustru Marina är alla tre födda av Matts Korts farsyster sal. Karin Larsdotter.
Karin Olofsdotter är dotter till Matts Korts farsyster sal. Brita Larsdotter.
Matts Korts farsystrar Marina och Malin Larsdöttrar lever ännu.
Gabriel Jakobssons ifrån Lochteå socken styvdotter berättades varit Matts Korts farbroders sal. Per Larssons dotter, men hon bevistes länge före detta i Riga död bliven.
Olof Andersson ifrån Knifsund är Matts Korts morsysters son.
Matts Korts änka Anna Olofsdotter inlade ett bevis uppå sin sal. mans gjorda testamente, nämligen att egendomen efter hans död skulle allena hans hustru tillhöra medan de voro barnlösa och utan samsyskon, undantagandes 100 daler kopparmynt som han sin fosterson Michel Hansson lovat haver.

[2] Lochteå sommarting 1647: Länsman Gabriel Jakobsson tillkännagav att efter såsom han genom giftermål är kommen på Niemelä hemman vilket är om 1/3 skatt och den tid mycket gäldbundet, alltså är däruppå oväldiga män av rätten förordnade att värdera hemmanet samt inventera dess lösören såsom ock rannsaka om utstående gäld, så att ett jämnat och lika skifte skedde emellan hustru Karin och hennes lilla dotter Annika Persdotter.

[3] Sommartinget 1674: Jakob Hansson i Långön begärde på frihet upptaga Kort ödeshemman i samma by beläget, om 1/2 mantal skatt, vilket nämnden bekände över trettio år legat öde.

[4] Vintertinget 1756: Gamla bonden Hans Åkö om 73 års ålder vittnade, att dess avlidna hustru för honom berättat strax efter eller under förra fientligheten enär han kommit på Åkö hemman, det tvenne bröder Jakob och Michel Jakobssöner tillförrne bebott samma hemman, men den ena av dem eller Jakob har sedan tillträtt Kort hemman.

[5] Sommar- och hösttinget 1711: Sal. Jakob Korts omyndiga barns förmyndare Hans Hansson Bäck och Anders Michelsson Åkö förliktes med Johan Sigfridsson Kort om några persedlar, som Johan den tid han Kort hemmanet innehade av barnens egendom nyttjat och sedermera förkomma låtit.

[6] Vintertinget 1722: Jakob Jakobsson ifrån Långön föredrog sig hava år 1715 tre veckor efter midsommaren tillträtt Kort kronohemman vilket sedan dess åbo Johan Eriksson 1714 om hösten avlidit skall blivit öde, efter vilket denne Johans fader Erik Mattsson Tjäru med sina söners samtycke honom inrått hemmanet att tillträda, för vilken orsak han övergivit sitt hemman Näcksund sedan han därpå en annan åbo förskaffat. Efter det han nu förberörda Kort hemman ifrån den tiden bebott och förbättrat, så skall likväl Erik Mattssons söner Per och Måns Erikssöner vilja honom därifrån tvinga. Per och Måns förklarade att Måns detta hemman tillika med dess broder Johan bebott förrän Jakob därtill kommit, men skall Måns sig måst på flykten begiva. Per förebragde att han den tiden varit omyndig och dess fader och broder icke vidare intention haft än att det allenast Jakob under feigdetiden efterlåta.

[7] Vintertinget 1728: Bröderna Per och Måns Erikssöner Tjäru ifrån Knifsund presenterade en förlikningsskrift som dem och Jakob Jakobsson Kort emellan blivit författad under nu påstående tingstimma, varmedelst Jakob Jakobsson avstår till bemälta bröder det dem och honom emellan tvistiga Kort 1/3 mantal hemmans besittningsrätt emot 400 daler kopparmynts undfående.

[8] Vintertinget 1733: Jakob Jakobsson Korts son Matts Jakobsson uppviste ett emellan nästnämnde dess fader Jakob Kort och förre länsman Elias Cygnell 2.1.1728 upprättat köpebrev, varmedelst Elias Cygnell emot 500 daler kopparmynt försäljer sitt ägande bördehemman Sveins om 1/2 mantal uti Knifsund till Jakob Jakobsson Kort.

Sveins hemman i Öja i äldre tider

Sveins hemman i Långö by (Öja) har antagligen fått sitt namn efter en imvånare med namnet Sven. På 1540-talet förestods hemmanet av Sven Svensson, men det är oklart om hemmanet har uppkallats efter honom, hans far eller någon ännu tidigare bosättare.

Efter Sven Svenssons tid antecknas i skattelängderna i tur och ordning ett antal bönder med osäkra inbördes släktskap. En säker släktlinje kan följas från Olof Andersson, som står som husbonde från slutet av 1500-talet. Olof upptog senare även två andra ödehemman som kom att bli sammanslagna med Sveins.

Olof Andersson var född ca 1558. Förutom bonde var han även nämndeman. Olof hade en känd son:

• Lars Olofsson (d.ä.). Bonde på Sveins.

Lars Olofsson (d.ä.) efterträdde fadern som husbonde och var i likhet med denne även nämndeman. Lars var född ca 1592 och dog ca 1643. Han var gift med Anna Olofsdotter och hade åtminstone tre söner:

• Olof Larsson. Bonde på Sveins.
• Lars Larsson.
• Henrik Larsson. Utskriven till knekt.

I mitten av 1630-talet köpte Lars Olofsson även det närbelägna hemmanet Näcksund. Båda hemmanen brukades därefter en tid av samma bonde, innan Näcksund hemman åter föll i ödesmål.

Efter att Lars Olofsson (d.ä.) dött förestods Sveins hemman av änkan Anna med sina söner, som omväxlande står som huvudmän i längderna. Sonen Olof Larsson blev sedermera varaktig husbonde på hemmanet fram till sin död ca 1677. Olof var gift med Lisa Andersdotter och hade åtminstone två söner:

• Lars Olofsson (d.y.). Bonde på Sveins.
• Matts Olofsson. Bonde på Sveins. Gift med Brita Bengtsdotter.

Lars Olofsson den yngre som övertog husbondeskapet efter fadern Olof Larsson hade under en tid varit kronotimmerman för hemmanet. Han blev gift ca 1676 med Gertrud Simonsdotter, som var änka och även hade barn från ett tidigare gifte^[1]. Lars dog 1687^[2], och efterlämnade följande barn:

• Lars Larsson. Bonde på Sveins. Gift med Brita Mattsdotter.
• Matts Larsson. Bonde på Sveins. Gift, men hustruns namn är oklart.
• Brita Larsdotter.

Efter Lars Olofssons (d.y.) död och medan barnen ännu var omyndiga förestods hemmanet av Lars yngre bror Matts Olofsson.^[3] Barnen bodde dock kvar på Sveins, och återfick sedermera besittningsrätten till hemmanet av farbrodern.^[4]

Under stora ofreden föll Sveins hemman i ödesmål. Lars Olofssons söner Lars och Matts som tillsammans brukat hemmanet hade troligen dött. Änkan Brita Larsdotter, som förmodligen är samma person som dessas syster, sålde år 1723 hemmanet till länsmannen Elias Cygnell.^[5] År 1728 sålde han det i sin tur vidare till Jakob Jakobsson, som redan tidigare inflyttat till Öja från Bråtö och varit bonde på Näcksund och Kort hemman.^[6]

Källor (bl.a.):

[1] Hösttinget 1678: Efter Lars Olofssons i Knifsund begäran förordnades män att dela arvet emellan honom och hans styvbarn i Bråtö.

[2] Extraordinarie ting 1687: Matts Olofsson Swens ifrån Långö föredrog rätten huru hans äldre broder Lars Olofsson blev 20:de söndagen efter trefaldighet av Johan Danielsson i Bodö slagen med yxeggen, då de skulle gå hem från kyrkan på vägen. Sedan Lars om måndagen kommit hem har han rest med sin styvson Anders Andersson ut till skären i mening att fiska, och dött onsdagen efter att han blev av Johan slagen.

[3] Sommartinget 1690: Matts Olofsson i Knifsund framlade den avvittringsskrift som upprättats emellan honom och hans äldre brors Lars Olofssons änka Gertrud Simonsdotter och hennes tre omyndiga barn. Gertrud ville av hemmanet utbekomma sin och dess barns andel, och så sitt avträde taga och sina barn själv försörja, således kvitterandes det 1/2 mantals hemmanet Matts i våld, varföre Matts befruktade sig med tiden av barnen vid deras tilltagande ålder därifrån drivas. Alltså slöt rätten att såsom äldre broders barn är hemmanets närmaste bördemän därföre skall Matts vid hemmanet uppfostra barnen, emedan deras moder det ej förmår göra. Och där så änkan tänker sig vara mäktig att uppehålla hemmanet och utlösa Matts, bör han dock taga avträde, det han ock själv lovade.

[4] Sommar- och hösttinget 1707: Lars Swens ifrån Knifsund by och dess farbroder Matts Olofsson tvistade om preferensen till Swens 1/2 mantals skattehemman. Förutom det den förres framlidne fader Lars Olofsson befanns vara äldre broder, var jämväl av en häradsdom från 1690 att inhämta det käranden och hans syskon då vid deras omogna år förbehållits deras rätt till detta hemman att anträda vid deras myndiga år. Fördenskull tillerkännes käranden och hans syskon besittningen av detta deras fädernes bördejord så att de det samma framför deras yngre farbroder obehindrat skola njuta och besitta.

[5] Vintertinget 1723: Framteddes för rätten ett köpekontrakt, enligt vilket Brita Larsdotter försäljer till länsmannen Elias Cygnell sitt bördehemman Sveins i Knifsund om 1/2 mantal.

[6] Vintertinget 1730: Uppå Jakob Jakobsson Kårts begäran blev Sveins hemman á 1/2 mantal börde i Knifsund, som han efter köpebrevet av den 2. januari nästlidet år sig tillhandlat utav länsman Elias Cygnell, utan klander första gången uppbjudet.

Haga hemman i Öja i äldre tider

Haga hemman i Knifsund by (Öja) upptogs av Jöran Persson kring 1616, efter att ha varit öde i över 10 år. Jöran var född ca 1556, och försvinner ur skattelängderna på 1630-talet.

Jöran Persson efterträddes som huvudman av Erik Larsson, vars eventuella släktskap med sin företrädare är oklart. Erik Larsson var född ca 1581, och står som husbonde fram till början av 1650-talet, då Erik Jönsson tar över.

Erik Jönsson var gift med Karin Eriksdotter, som på basis av sitt patronymikon kan tänkas vara dotter till den tidigare husbonden Erik Larsson, även om klara bevis för detta saknas. Erik Jönsson och Karin Eriksdotter hade följande kända barn:

• Lisa Eriksdotter. Gift till Bodö i Öja med Johan Danielsson.
• Brita Eriksdotter. Gift till Peldo i Öja med Jakob Mattsson.
• Henrik Eriksson. Bonde på Haga.
• Maria Eriksdotter.

I slutet av 1650-talet upptog Erik Jönsson även ett annat närbeläget hemman som kom att bli sammanslaget med Haga. Erik dog ca 1661, och Haga hemman förestods därefter under en kort tid av änkan Karin tills hon gifte om sig med Anders Mattsson som blev ny husbonde. Även Anders hade barn från ett tidigare gifte. Med Karin hade Anders en känd son:

• Erik Andersson. Bonde på Haga.

Henrik Eriksson efterträdde styvfadern Anders Mattsson som husbonde på Haga. Han var gift första gången ca 1682 med Lisa Hansdotter, och andra gången ca 1698 med Malin Johansdotter Saari^[1]. I sitt andra gifte hade Henrik en son^[2]:

• Erik Henriksson. Född ca 1703. Död 1721.

Efter att Henrik Eriksson dött ca 1711 fortsatte halvbrodern Erik Andersson att bruka hemmanet. Erik var gift med Anna Johansdotter Brännkärr från Nedervetil^[3]. Han dog under stora ofreden och efterlämnade veterligen inga barn.

Under stora ofreden förestods hemmanet en tid av Henrik Erikssons änka Malin Johansdotter och hennes dåvarande tredje man Isak Knutsson^[4]. Antagligen var tanken att sonen Erik Henriksson omsider skulle överta hemmanet, men han dog redan i unga år, varefter ingen bördägande längre fanns kvar på Haga. Isak och Malin flyttade till Gamlakarleby stad, och bonde på Haga blev i stället Olof Andersson som hade gift sig med Erik Anderssons änka Anna Johansdotter.

Olof Andersson var förutom bonde även nämndeman. Han bodde tidigare på Björk i Påras, och var änkling vid giftermålet med Anna Johansdotter. Från sitt tidigare gifte hade Olof två barn som följde med till Haga:

• Anna Olofsdotter. Född 1701. Gift med Johan Jakobsson Peldo, som blev bonde på Haga. Död ca 1773.
• Anders Olofsson. Född 1711. Bonde på Haga samt nämndeman. Gift 1728 med Margeta Andersdotter Viitavesi från Nedervetil. Död 1788.

Olof Anderssons två barn Anna och Anders blev båda kvar på Haga och kom att bebo var sin hemmansdel. Annas man Johan Jakobsson Peldo var son till ovannämnda Brita Eriksdotter och således själv bördig från Haga^[5]. I och med att han flyttade till Haga blev en gren av den gamla ägarsläkten åter bofast på hemmanet.

Källor (bl.a.):

[1] Sommar- och hösttinget 1761: Styrmannen ifrån Gamlakarleby stad Henrik Hagberg avhördes som vittne i en tvist om en holme. Vittnet berättade att hans styvmoder Malin som dött för 10–12 år sedan och varit 80 år gammal blivit kallad till tings att vittna i samma sak vid ett tidigare tillfälle. Hon var född i Öjarna å Saari och sedan gift därstädes å Haga hemman.

[2] Sommar- och hösttinget 1711: Johan Persson Såka ifrån Gamlakarleby socken fordrar å sin hustru Malin Johansdotters och styvson Eriks vägnar arv av Erik Andersson Haga, som hemmanet nu i oskifto åbor. Johan Persson är gift med framlidne Henrik Erikssons änka.

[3] Karleby vinterting 1706: Ett arvskiftesinstrument uppå framlidne Johan Brännkärrs egendom har upprättats förlidet år. Arvingarna är mågarna Mårten Brännkärr, Johan Tast, Erik Haga och Johan Simonsson.

[4] Vintertinget 1723: Isak Haga ifrån Knifsund fordrade av nämndemannen Olof Andersson ersättning ej allenast för den melioration han under fientliga tiden anlagt vid Haga hemman, utan jämväl ock förmente sig uppå sin hustrus förre man Henrik Hagas vägnar hava ännu något att pretendera utav det vid samma hemman honom tillfallna arvet.

[5] Vintertinget 1764: Bonden Olof Johansson Haga ifrån Knifsund har av nämndemannen Anders Olofsson Haga fordrat redo, huru han kommit till besittningen av den hälft av Haga halvt mantals skattehemman han nu innehaver. Svaranden upptedde en avhandlingsskrift undertecknad av svarandens föräldrar Olof Andersson Haga och Anna Johansdotter Haga, svaranden själv och kärandens avlidne fader Johan Jakobsson Haga som varit gift med svarandens syster Anna Olofsdotter, dessmedelst Olof Andersson och hans hustru Anna Johansdotter lämnar den ena hälften av Haga hemman till denne deras son Anders Olofsson och den andra hälften därav till dottern Anna Olofsdotter. Käranden sade att hans fadermoders broders änka Malin Mattsdotter år 1724 tvistat med svarandens fader om Haga hemman.

Skähl hemman i Öja i äldre tider

Hemmanet Skähl i Knifsund by (Öja) kallades även Elas redan på 1600-talet. Erik Henriksson upptog hemmanet kring 1618, och brukade det tillsammans med sin bror Henrik Henriksson. Brödernas härkomst och deras möjliga släktskap med den tidigare bonden Olof Jönsson är oklart. Möjligen var de söner till den Henrik Henriksson som var bonde på ett av grannhemmanen kring tiden för deras födelse, emedan Olof Jönssons hemman i en ödeslängd uppges brukas av ”grannen Erik Henriksson”.

Erik Henriksson (d.ä.) var född ca 1585. Han hade åtminstone följande barn^[1]:

• Henrik Eriksson. Bonde på Skähl.
• Anna Eriksdotter.
• Isak Eriksson.
• Margeta Eriksdotter. Gift med Hans Olofsson, och med honom bosatt på Backa i Öja.

Erik Henrikssons son Henrik Eriksson som fortsatte som bonde på Skähl dog senast i början av 1670-talet. Inga av Eriks ättlingar verkar därefter ha blivit kvar någon längre tid på hemmanet, som i fortsättningen förestods av brodern Henrik Henriksson och dennes barn.

Henrik Henriksson var född ca 1595 och dog ca 1672. Han hade åtminstone följande barn^[2][3]:

• Hans Henriksson. Bonde på Skähl.
• Erik Henriksson (d.y.). Bonde på Skähl.
• Malin Henriksdotter. Gift till Knif i Öja med Matts Larsson. Paret brukade även under en tid Skähl hemman.

Henrik Henrikssons söner Hans och Erik var båda bönder på Skähl. Den äldre sonen Hans försvinner dock ur längderna redan i början av 1660-talet. Troligen hade han dött, eftersom fadern därefter testamenterade största delen av hemmanet till den yngre sonen Erik. Sedermera kom dock båda brödernas ättlingar att tillsammans bruka hemmanet. I det följande redogörs för dessa två släktgrenar.

Hans Henrikssons släktgren

Henrik Henrikssons äldste son Hans Henriksson står som huvudman på Skähl under några år kring 1660. Han hade åtminstone två söner^[3]:

• Anders Hansson (d.ä). Bonde på Skähl samt nämndeman. Gift med Karin Danielsdotter. Död under stora ofreden.
• Hans Hansson (d.ä). Bonde på Lillkrokvik i Öja. Gift med Lisa Danielsdotter. Död ca 1709.

Anders Hanssons hustru Karin Danielsdotter och Hans Hanssons hustru Lisa Danielsdotter var systrar, och döttrar till Daniel Mattsson i Kronoby. Med svärfaderns hjälp lyckades Anders och Hans återfå besittningsrätten till Skähl hemman av sin fasters man Matts Larsson, som hade tillträtt hemmanet då de ännu var unga och omyndiga. Daniel och hans hustru Lisa Hansdotter flyttade därefter även själva till Öja med sina döttrar och mågar.

Anders Hansson som var husbonde på Shähl dog under stora ofreden, och efterlämnade veterligen inga barn. Hans änka Karin Danielsdotter blev efter fredsslutet intagen i hospitalet och flyttade därmed bort från Öja.

Hans Hansson bodde kvar på Skähl till 1698, då han i stället upptog Lillkrokvik ödehemman som nybyggare. Han förblev bonde på Lillkrokvik fram till sin död ca 1709, men hans ättlingar kom omsider att återvända till Skähl. Med sin hustru Lisa Danielsdotter hade Hans åtminstone följande barn:

• Johan. Gift, men hustruns namn är oklart.
• Hans Hansson (d.y.). Bonde på Lillkrokvik.
• Anders.

Hans Hansson den yngre var född ca 1684 och blev gift ca 1706 med Maria Sigfridsdotter Knif^[4]. Han tjänade under en tid som dräng i Gamlakarleby, och vistades under stora ofreden i Småland som timmerman. Efter fredsslutet återvände han till Öja, men dog redan 1723. Hans hade två söner^[5][6]:

• Anders Hansson (d.y.). Född 1710. Tjänade som dräng i Såka, och blev senare bonde på Skähl. Gift första gången 1732 med Elsa Johansdotter Lillrank från Terjärv, och andra gången 1738 med Lisa Andersdotter Bodö. Död 1747.
• Erik Hansson. Född 1713. Tjänade som dräng i Såka och senare i Kronoby. Sedermera bonde på Biskop i Hopsala. Gift med Karin Mattsdotter. Död 1763.

Efter att husbonden Anders Hansson d.ä. dött under stora ofreden och hans yngre broders familj redan tidigare flyttat bort fanns ingen av denna släktgren kvar på Skähl. Anders Hanssons brorsons son och namne Anders Hansson d.y. kärade dock 1733 till sin släkting Daniel Eriksson om besittningen av hemmanet, och ingick förlikning så att han fick halva hemmanet.^[7] Erik Hansson som också hade arvsrättighet i hemmanet sålde sedermera sin andel till broderns änkas senare man.

Erik Henrikssons släktgren

Henrik Henrikssons yngre son Erik Henriksson (d.y.) står som huvudman på Skähl från början av 1660-talet. Erik var gift med Kerstin Danielsdotter och hade följande kända barn:

• Brita Eriksdotter. Född 1661. Ogift. Död 1746.
• Daniel Eriksson. Bonde på Skähl.
• Anna Eriksdotter. Född 1688. Gift till Knif i Öja med Matts Sigfridsson. Efter stora ofreden bosatt på Skähl som änka. Flyttade 1764 till dotterns familj på Skutnäs i Pedersöre. Död 1766.

Daniel Eriksson bodde på Skähl som sin släkting Anders Hanssons bolagsman, sedan Anders upplåtit halva hemmanet åt honom.^[8] Efter att Anders dött under stora ofreden blev Daniel själv husbonde. Daniel var född 1671 och dog 1752. Han blev gift ca 1701 med Karin Olofsdotter Djupsund, och hade en dotter:

• Kerstin Danielsdotter. Född 1702. Gift 1725 med Daniel Svensson från Kaptens i Eugmo, vilken blev bondemåg på Skähl. Död 1749.

Källor (bl.a.):

[1] Vintertinget 1671: Hustru Anna Eriksdotter i Öjan fordrade av Hans Olofsson ibidem fem daler kopparmynt vilka hennes broder Henrik Eriksson – vilken nu död är – skall för åtta år sedan på hennes vägnar lånat till Hans. Hans tillstod sig ock varit bemälte Henrik skyldig 12 daler dem han bekände sig ännu innehava för den arvspretention han på sin hustrus vägnar hade att fordra efter sin svåger Isak Eriksson, och Henrik uppburit haver.

[2] Vintertinget 1673: Matts Larsson i Knifsund fordrade på sin hustrus vägnar av hennes broder Erik Henriksson hennes fädernes och mödernes arv, som han sade hos Erik innestå. Erik framlade däremot sin sal. faders Henrik Henrikssons uti dess livstid gjorda förordning daterad 1.11.1662, varutinnan han förordnar huru mycket vardera hans barn skall hava att bekomma. Denne hans son Erik skulle hava att bekomma 3/4 uti hemmanet så av löst som fast, oklandrat framför andra Henriks arvingar, för den trogna tjänst han bevist sin fader. Henrik har dött för ett år sedan.

[3] Vintertinget 1682: Daniel Mattsson i Åminne med tvenne sina mågar Anders och Hans, Hans Henrikssons söner ifrån Eilas hemman och Knifsund by, kärade till Matts Larsson i Knifsund om detta deras faders Eilas hemman. Matts Larsson har tillträtt hemmanet såsom bördeman, emedan hans hustru är Hans Henrikssons syster. Daniel Mattssons mågar Anders och Hans är Matts Larssons hustrus äldsta broders söner, och dömdes att inlösa hemmanet av Matts.

[4] Vintertinget 1758: I samband med en ängstvist uppvistes en attest av Maria Sigfridsdotter, som går på sitt åttionde åldersår. Maria har uppväxt hos sina föräldrar på Knif hemman, och på sitt adertonde åldersår blivit gift till Lillkrokvik där hon vistades intill förra ryska tiden då hon for på flykt.

[5] Sommar- och hösttinget 1736: Sedan timmermannen Hans Hansson i Misterhults socken och Kärrsvik 1721 ingått kontrakt med handelsman Hans Werander angående ett fartygs byggande har han för sin sjuklighet ej mäktat detta arbetet fullgöra. Handelsman Werander har till detta ting låtit instämma den å Hans Hanssons 1/3 mantals skattehemman boende sonen Anders Hansson i Knifsund by angående skuldfordran, eftersom Hans Hansson allaredan år 1723 med döden avgått.

[6] Vintertinget 1753: Inlevererades en avhandling enligt vilken Erik Hansson Biskop avstår sin andel eller hälften uti Siäl 1/3 mantals skattehemman i Knifsunds by till sin avlidne broder Anders Hanssons änkas senare man Michel Johansson för 50 daler kopparmynt.

[7] Vintertinget 1733: Anders Hansson Siähl ifrån Knifsund by har låtit instämma Daniel Eriksson ibidem, angående Siähls hemmans besittning. Parterna inlevererade en sig emellan skriftligen författad förlikning. Daniel Eriksson, vilken åbor Siähls 2/3 mantals bördehemman uppdrager till sin faderbroders son Anders Hansson halva hemmanet, vartill Anders efter sina avlidna förfäder en laglig bröstarvinge och bördeman är.

[8] Sommar- och hösttinget 1700: Anders Hansson ifrån Knifsund inlade ett emellan honom och Daniel Eriksson upprättat kontrakt, varutinnan han tillägnar Daniel halva sitt hemman och hälften av allt som utav hemmanet kan falla att possidera och besitta.

Saari hemman i Öja i äldre tider

Hemmanet Saari i Knifsund by (Öja) förekommer i äldre källor även med namnet Norrö. Under senare delen av 1500-talet förestods hemmanet en lång tid av Anders Larsson, innan Olof Månsson tog över. Deras eventuella släktskap med varandra och med de senare bönderna är dock oklart.

Den säkra släktlinjen på Saari utgår från Jöns Olofsson, som var född ca 1565 och dog ca 1650. Han förefaller ha övertagit husbondeskapet i början av 1610-talet, och kan på basis av namnet möjligen vara son till sin företrädare Olof Månsson. Jöns var gift med Brita och hade åtminstone en son:

• Olof Jönsson. Bonde på Saari.

Olof Jönsson var född ca 1610 och efterträdde fadern som husbonde. Olof hade åtminstone en dotter:

• Margeta Olofsdotter. Gift med bondemågen Johan Andersson.

Johan Andersson tog över husbondeskapet efter svärfadern Olof Jönsson i mitten av 1660-talet. Johan och hans hustru Margeta Olofsdotter hade åtminstone följande barn:

• Anders Johansson.
• Johan. Antecknas på Saari under några år i mitten av 1690-talet. Möjligen död eller bortflyttad under nödåren.
• Malin Johansdotter. Född 1672. Gift första gången till Haga i Öja med Henrik Eriksson, och andra gången med änklingen Johan Persson Rasmus från Såka^[1]. Gift tredje gången med änklingen Isak Knutsson (Hagberg) från Saarijärvi, och med honom bosatt i Gamlakarleby stad^[2][3]. Död ca 1741.
• Matts Johansson. Bonde på Saari.
• Michel Johansson. Gift, men hustruns namn är okänt.

Johan Anderssons veterligen äldste son Anders Johansson dog redan under första delen av 1690-talet. Han var gift med Karin Jakobsdotter, och hade åtminstone en son:

• Anders Andersson. Född 1692. Bonde på Saari. Gift med Lisa Andersdotter. Död 1768.

Johan Anderssons yngre son Matts Johansson var första gången gift ca 1697 med Margeta Karlsdotter Krokvik. Han hade i detta gifte följande barn^[4]:

• Johan Mattsson. Född 1700. Bonde på Saari. Gift med änkan Karin Gabrielsdotter från Sparf i Lepplax (bördig från Terjärv). Död 1774.
• Margeta Mattsdotter. Född 1708. Gift 1729 med Bertil Henriksson (Bertlin) och bosatt i Gamlakarleby stad. Död 1765.
• Malin Mattsdotter. Född 1712. Gift 1737 med Pål Johansson Vilhonen/Sjöman från Pieksämäki, och bosatt i Gamlakarleby stad. Död 1785.

Sedan första hustrun dött gifte Matts Johansson om sig under stora ofreden med en änka från Gamlakarleby stad. Den andra hustrun hette också Margeta Karlsdotter, och var dotter till en borgare i staden.^[5]

Efter stora ofreden brukades Saari hemman gemensamt av kusinerna Anders Andersson och Johan Mattsson. Sedermera klövs det i två delar dem emellan, och båda släktgrenarna förblev bofasta på hemmanet.

Källor (bl.a.):

[1] Sommar- och hösttinget 1711: Till urskiljande av den arvspretention som Johan Persson Såka ifrån Gamlakarleby socken, såsom gift med framlidne Henrik Erikssons änka, gör å sin hustrus Malin Johansdotter och styvsons Eriks vägnar till Erik Andersson Haga, som hemmanet nu i oskifto åbor, så deputerades män att inventera och värdera all hemmanets lösa och fasta egendom.

[2] Vintertinget 1723: Isak Haga ifrån Knifsund fordrade av nämndemannen Olof Andersson ersättning ej allenast för den melioration han under fientliga tiden anlagt vid Haga hemman, utan jämväl ock förmente sig uppå sin hustrus förre man Henrik Hagas vägnar hava ännu något att pretendera utav det vid samma hemman honom tillfallna arvet.

[3] Sommar- och hösttinget 1761: Styrmannen ifrån Gamlakarleby stad Henrik Hagberg avhördes som vittne i en tvist om en holme. Vittnet berättade att hans styvmoder Malin som dött för 10–12 år sedan och varit 80 år gammal blivit kallad till tings att vittna i samma sak vid ett tidigare tillfälle. Hon var född i Öjarna å Saari och sedan gift därstädes å Haga hemman.

[4] Vintertinget 1766: Borgaränkan Magdalena Mattsdotter Siöman samt hennes systers son sjömannen Bertil Bertlin har låtit instämma Magdalenas broder samt Bertlins moderbroder bonden Johan Mattsson Saari jämte sistnämndes son Isak Johansson från Knifsunds by, för det Johan till Isak utan kärandenas vetskap försålt Saari 1/4 mantals bördehemman. Kärandena är arvfallna till hemmanet efter sin fader och moderfader avlidne Matts Johansson.

[5] Vintertinget 1733: Enär den utav Johan Mattsson Saari och dess syster hustru Margeta Mattsdotter ifrån Knifsund, emot styvmodern Margeta Karlsdotter nu boende uti Gamlakarleby stad, anhängig gjorda sak angående arv skulle företagas, gåvo parterna vid handen att de sinsemellan äro alldeles förlikta, så att varken kärandena utav sin styvmoder eller styvmodern av dem något skall hava att fordra.

Backa hemman i Öja i äldre tider

Backa hemman i Knifsund by (Öja) förestods av Per Larsson under en lång tid från senare delen av 1500-talet och en bit in på 1600-talet, tills denne efterträddes av Mårten Persson. På 1620-talet delades hemmanet i två delar, med Mårten Persson som husbonde på den ena delen och Jöns Persson på den andra. Möjligen var Mårten och Jöns söner till Per Larsson.

Husbondeskapet på Mårten Perssons hemmansdel övertogs kort efter klyvningen av Michel Mårtensson. Michel var född ca 1565 och förmodligen son till sin företrädare. Han hade åtminstone en son Hans Michelsson, som var född ca 1615.

Jöns Persson efterträddes som husbonde på sin hemmansdel av Olof Andersson, som var född ca 1592. Olofs hustru hette Kerstin Jönsdotter, och kan på basis av sitt patronymikon ha varit dotter till Jöns Persson. Olof och Kerstin hade en dotter Brita Olofsdotter.

Någon gång kring 1640 slogs de två hemmansdelarna åter ihop, med Olof Andersson som husbonde. Eftersom han inte hade andra barn än en sjuklig dotter antog Olof i början av 1650-talet sin avlägsne släkting Hans Olofsson till sytningsman, och testamenterade en del av hemmanet till honom^[1].

Hans Olofssons släkt

Hans Olofsson kom att förestå Backa hemman i och med att han antogs till sytningsman av Olof Andersson. Hans Olofsson var gift med Margeta Eriksdotter Skähl och hade följande barn:

• Brita Hansdotter
• Malin Hansdotter
• Matts Hansson
• Lisa Hansdotter

Brita Hansdotters familj

Hans Olofssons veterligen äldsta dotter Brita Hansdotter var gift med Matts Jakobsson, som under en tid var bondemåg på Backa. Brita och Matts hade följande kända barn:

• Hans Mattsson. Gift med Karin Mattsdotter Antbacka, och bondemåg på Antbacka i Bråtö. Död 1730.
• Dotter (namn okänt). Gift till Krokvik i Öja med Hans Karlsson.
• Margeta Mattsdotter. Född ca 1687. Gift med änklingen Matts Jakobsson Lyttare från Bråtö, vilken blev bonde på Backa. Död 1734.

Malin Hansdotters familj

Hans Olofssons dotter Malin Hansdotter var gift med Anders Olofsson Djupsund, som under en tid var bondemåg på Backa men senare utgick till timmerman för hemmanet. Malin och Anders hade följande kända barn:

• Margeta Andersdotter. Född 1678. Piga på Djupsund i Öja. Ogift. Död 1738.
• Anders Andersson. Född 1681. Bonde på Backa. Gift med Kerstin Johansdotter. Död 1739.

Matts Hanssons familj

Hans Olofssons son Matts Hansson var husbonde på Backa under en lång tid från 1680-talet fram till stora ofreden. Matts var gift åtminstone två gånger: först med Margeta Eriksdotter och sedan (ca 1704) med änkan Brita Olofsdotter Djupsund. Han efterlämnade dock inga barn^[2].

Lisa Hansdotters familj

Hans Olofssons dotter Lisa Hansdotter var gift med Matts Nilsson, och med honom bosatt på Backa. Lisa och Matts hade en känd son:

• Matts Mattsson^[2]. Bosatt i Pedersöre.

Efter husbonden Matts Hansson död under stora ofreden brukades hemmanet till en början gemensamt av systern Brita Hansdotters svärson Matts Jakobsson och den andra systern Malin Hansdotters son Anders Andersson. Sedan hans hustru dött gifte Matts Jakobsson om sig och flyttade till Påras, vilket ledde till att endast Malin Hansdotters släktgren blev kvar på hemmanet.

Anders Andersson efterlämnade inga egna barn, men hans hustru Kerstin Johansdotter hade en dotter som följde med till Backa:

• Brita Eriksdotter. Född 1714. Gift 1733 med Jakob Nilsson Läsp från Vetil. Paret bodde till en början på Backa, men flyttade senare till Överjeppo i Nykarleby. Död 1788.

Anders Andersson avstod hemmanet till sin styvsvärson Jakob Nilsson. Jakob sålde sedermera först halva hemmanet. Senare flyttade han bort med sin familj, varigenom även den andra hemmansdelen kom att bebos av en annan släkt.

Källor (bl.a.):

[1] Sommartinget 1652: Olof Andersson av Knifsund gjorde vitterligt att alldenstund han med dess hustru Kerstin Jönsdotter är vanmäktig och till en hög ålder komna, så att de sitt hemman om 1/2 mantal Backala benämnt förmå intet förestå, havandes därtill inga barn om något bistånd eller sig till sytning att tillita helst emedan deras enda dotter Brita Olofsdotter är med sjukdoms svaghet bekajad, varföre hava de begärt Hans Olofsson med hans hustru Margeta Eriksdotter de där är släkt och tremänning med gamla mannen Olof Andersson till deras hjälp, vilka skola de gamla syta och hemmanet flitligen vid makt hålla. Och för allt sådant försäkras och testamenteras dem halva hemmanet och gården både i löst och fast.

[2] Sommar- och hösttinget 1734: Anders Andersson vilken jämte Matts Jakobsson härtills bebott Backa bördehemman uti Knifsund by påstod att Matts Jakobsson måtte till honom avstå hemmanet emedan Matts svärmoder Brita Olofsdotter, som är Anders Anderssons modersyster, blivit allaredan långt före detta ifrån hemmanet utlöst. Varemot Anders icke allenast sin modersysters Malins rätt skall innehava, vilket även den sistnämndas man Matts Nilsson nu närvarande vidgick, och att han jämte sin son Matts Mattsson som är bofast uti Pedersöre sin rättighet uti Backa hemman till Anders Andersson överdragit, påstående Anders dessutom att dess fader Anders Olofsson utgått till kronotimmerman för Backa hemman utan att erhålla någon lön. Brita Olofsdotter anförde att vid delningen emellan henne och dess syster har hennes andel bestigit sig till 43 daler kopparmynt, varå hon ej mera åtnjutit än 14 daler kopparmynt varefter nu deras broder Matts skall barnlös avlidit. Anders Andersson besvärade sig för övrigt däröver, att Britas svärson Matts Jakobsson skall vara sinnad detta Backa hemman till Britas dotterdotters eller sin hustrus systerdotters man Per Jakobsson ifrån Sveins att överdraga.

Knif hemman i Öja i äldre tider

Det hemman i Knifsund by (Öja) som sedermera kom att kallas Knif förestods från slutet av 1500-talet av Anders Månsson. Han efterträddes som husbonde av Måns Andersson, som förmodligen är hans son.

Måns Andersson var född ca 1562 och dog i början av 1630-talet. Han var gift med Brita Olofsdotter, och hade åtminstone en dotter som var hustru till bondemågen Anders Tomasson. Anders Tomasson blev efter svärfaderns död bonde på ett annat mindre hemman i samma by, medan Måns Anderssons hemman övertogs av Lars Sigfridsson. I början av 1640-talet slogs de två hemmanen ihop med Lars Sigfridsson som husbonde, även om Anders Tomasson fortfarande var i livet och bodde kvar i Öja ännu långt senare.

Lars Sigfridssons släktskap med de tidigare bönderna på Knif är osäkert, eftersom han på både fädernet och mödernet förefaller ha varit bördig från Kelviå^[1][2]. Möjligen var Lars gift med en dotter i gården, men hustruns namn är dock okänt.

Lars Sigfridsson var född ca 1616 och dog på 1690-talet. Han hade följande kända barn:

• Matts Larsson. Bonde på Knif.
• Henrik Larsson^[3]. Född ca 1644. Borgare och handelsman i Gamlakarleby stad. Gift första gången 1673 med änkan Anna Persdotter Pecko, och använde själv som borgare namnet Pecko. Gift andra gången 1704 med änkan Malin Olofsdotter Riska. Död 1710.
• Sigfrid Larsson. Bonde på Knif.
• Margeta Larsdotter^[4]. Gift till Krokvik i Öja med Karl Johansson. Död ca 1679.

Bröderna Matts Larsson och Sigfrid Larsson med sina familjer fortsatte tillsammans hemmansbruket. Med tiden kom dock hela hemmanet att innehas av Matts Larssons ättlingar.

Matts Larssons släktgren

Matts Larsson var gift med Malin Henriksdotter Skähl^[5]. Han upptog för en tid bruket av hustruns bördehemman Skähl i samma by, men tvingades senare avstå det hemmanet till andra släktingar och förblev därefter bofast på Knif. Matts hade följande kända barn:

• Margeta. Född ca 1665. Gift med Johan. Död 1735.
• Brita.
• Maria.
• Anna.
• Kristoffer Mattsson. Bonde på Knif.

Matts Larsson efterträddes som husbonde av sin son Kristoffer Mattsson. Kristoffer var född 1679 och dog 1749. Han gifte sig ca 1703 med Vendela Mattsdotter Antbacka från Bråtö, och hade följande barn^[6]:

• Margeta Kristoffersdotter. Född 1704. Gift 1730 till Brännkärr i Nedervetil med Matts Johansson. Död 1750.
• Maria Kristoffersdotter. Född 1705. Tjänade som piga i Kronoby. Gift 1746 med änklingen och tidigare gardisten Anders Boström. Död 1792.
• Matts Kristoffersson. Född 1706. Bonde på Knif. Gift 1729 med änkan Karin Johansdotter från Peldo. Död 1776.
• Karin Kristoffersdotter. Född 1708. Gift 1735 till Hästö i Hopsala med Matts Johansson. Död 1750.
• Anna Kristoffersdotter. Född 1711. Gift ca 1733 med Per Jakobsson Bjong från Hopsala^[7]. Paret bodde en tid på Bjong, men flyttade senare till Knif där Per blev bondemåg. Död 1793.
• Kerstin Kristoffersdotter.
• Vendela Kristoffersdotter. Född 1721. Tjänade som piga på Hästö i Hopsala. Gift första gången 1749 till Emtö i Lepplax med Matts Mårtensson, och andra gången 1773 till Smeds i Ytteresse med Matts Gabrielsson. Efter andra makens död bosatt hos dotterns familj i Pedersöre kyrkoby.
• Lisa Kristoffersdotter. Född 1723. Gift 1753 till Skähl i Öja med Matts Danielsson. Död 1785.
• Malin Kristoffersdotter. Född 1727. Gift 1769 med änklingen och torparen Matts Michelsson Lillkrokvik i Öja. Flyttade efter makens död till sin son i Larsmo. Död 1813.

Kristoffer Mattsson överdrog sedermera hemmanet till sin son Matts Kristoffersson och svärson Per Jakobsson, varefter det kom att klyvas i två delar mellan dessa släktgrenar.

Sigfrid Larssons släktgren

Sigfrid Larsson var gift med Valborg Persdotter, och hade följande kända barn:

• Johan Sigfridsson. Född 1670. Under en tid bonde på Kort i Öja. Senare inhyses i Kirilax och Qvikant. Gift första gången med Dorde Larsdotter, andra gången 1733 med Karin Andersdotter, och tredje gången 1738 med Margeta Hansdotter Qvikant. Död 1752.
• Malin Sigfridsdotter^[8]. Född 1670. Gift med Anders Michelsson. Paret bodde under en tid på Kort i Öja, men flyttade senare till Gamlakarleby stad där Anders var kyrkväktare och fortsättningsvis använde tillnamnet Kort. Död 1742.
• Henrik.
• Karin.
• Maria Sigfridsdotter^[8][9]. Född 1681. Piga på Tjäru i Öja. Gift ca 1706 till Lillkrokvik i Öja med Hans Hansson. Död 1763.
• Matts Sigfridsson. Bonde på Knif.
• Erik.

Sigfrid Larssons son Matts Sigfridsson fortsatte som bonde på Knif, men han dog troligen under stora ofreden. Matts var gift med Anna Eriksdotter Skähl, och hade en dotter:

• Brita Mattsdotter^[10]. Född 1714. Gift 1763 till Skutnäs i Pedersöre kyrkoby med änklingen och bondemågen Jakob Jakobsson Hofslagar/Jofs. Död 1789.

Källor (bl.a.):

[1] Vintertinget 1649: Lars Sigfridsson av Knifsund kärade till sin faderbroders son Michel Tomasson i Kelviå om sin salige faders Sigfrid Anderssons arv, vilket hos honom skulle innestå. Michel Tomassons fader Tomas Andersson har sytt bemälte sin broder till döderdag uti dess elända lägenhet ty han var blind.

[2] Kelviå vinterting 1678: Lars Sigfridsson Knifsunds käran till Henrik Mattsson i Välikylä om arv efter sin moder Valborg Clemetsdotter erkännes av intet värde, alldenstund Lars själv tillstod bemälta arv icke varit lagligen uti 40 års tid krävt. Lars har ej heller gjort sin fordran kunnig enär arvskifte för några år sedan hållits på Henriks hemman.

[3] Vintertinget 1712: Framlidne borgarens i Gamlakarleby Henrik Larsson Peckos efterleverska Malin Olofsdotter Riska kärade till hennes mans broder Matts Larsson Knif angående något hos svaranden innestående arv, som kärandens man tillfallit. Henrik är barnlös i sitt gifte med Malin och har testamentsvis uppdragit henne sin arvsrättighet.

[4] Sommar- och hösttinget 1701: Karl Johansson Krokvik på samtliga sina medarvingars vägnar ansökte om avvittring efter hans framlidna svärföräldrar, som för någon tid sedan med döden avgått och vars egendom hos hans svåger Matts Larsson innestår.

[5] Vintertinget 1673: Matts Larsson i Knifsund fordrade på sin hustrus vägnar av hennes broder Erik Henriksson hennes fädernes och mödernes arv. Erik framlade sin sal. faders Henrik Henrikssons uti dess livstid gjorda skriftliga instrument daterat 1.11.1662, varutinnan han förordnar huru mycket vardera hans barn skall hava att bekomma.

[6] Bouppteckning 30.11.1749 efter Kristoffer Mattsson Knif: Kristoffer har lämnat efter sig nio barn som han sammanavlat med dess efterlåtna änka Vendela Mattsdotter, nämligen sonen Matts samt döttrarna Margeta, Maria, Karin, Anna, Kerstin, Vendela, Lisa och Malin. Dottern Margeta är gift med nämndeman Matts Brännkärr ifrån Gamlakarleby socken, Maria med Anders Boström uti Kronoby socken, Karin med Matts Hästö i nästnämnda socken, Anna med Per Jakobsson Knif och Vendela med Matts Mårtensson Emtö ifrån Pedersöre socken. Kerstin, Lisa och Malin är ännu ogifta.

[7] Bouppteckning 24.9.1744 på Bions hemman i Hopsala efter Jakob Persson Bion: Bland arvingarna från Jakobs förra gifte finns Per Jakobsson Knif.

[8] Vintertinget 1712: Svågrarna Hans Hansson och Anders Michelsson, bägge tjänstedrängar i Gamlakarleby, tilltalte deras hustrurs Maria och Malin Sigfridsdöttrars faderbroder Matts Larsson Knif om något arvskap efter deras svärfader framlidne Sigfrid Larsson, som hos besagde deras svärfaders broder Matts skall vara innestående. Sigfrids arvingar är förutom Maria och Malin deras tre bröder samt ytterligare två systrar.

[9] Vintertinget 1758: I samband med en ängstvist uppvistes en attest av Maria Sigfridsdotter, som går på sitt åttionde åldersår. Maria har uppväxt hos sina föräldrar på Knif hemman, och på sitt adertonde åldersår blivit gift till Lillkrokvik där hon vistades intill förra ryska tiden då hon for på flykt. I attesten nämns även Marias farfader Lars Sigfridsson.

[10] Hösttinget 1763: Bonden Jakob Jakobsson Skut ifrån Pedersöre kyrkoby på sin hustru Brita Mattsdotters vägnar samt landbon Hans Eriksson Biskop ifrån Kronoby har ingått förlikning med Matts Kristoffersson Knif och Per Jakobsson Knif angående arvsfordran i Knif hemman. Brita Mattsdotter är arvfallen till Knif hemman efter dess avlidne fader Matts Sigfridsson, medan Hans Eriksson är arvfallen till hemmanet efter dess avlidna fadermoder Maria Sigfridsdotter. Matts Kristoffersson åtager sig att försörja Matts Sigfridssons gamla änka Anna Eriksdotter.

Olof Andersson Hagas härkomst och familj

I ett tidigare inlägg utreddes härstamningen för Johan Jakobsson (1691–1754) på Haga hemman i Öja. Johan var efter stora ofreden måg på hemmanet som då innehades av hans svärfar Olof Andersson (1677–1764). I utredningen noterades att Johan Jakobsson, vars mor kom från Haga, egentligen själv hade större bördsrätt till hemmanet än sin svärfar. I själva verket torde varken Olof Andersson eller hans hustru Anna Johansdotter (ca 1673–1735) ha haft anor från Haga åtminstone i de närmaste generationerna. I denna artikel redogörs för deras släktband samt hur de kom att besitta Haga hemman.

Haga hemman brukades i början av 1700-talet tillsammans av Henrik Eriksson och hans halvbror Erik Andersson. Henrik var gift med Malin Johansdotter Saari från Öja, och Erik var gift med Anna Johansdotter Brännkärr från Nedervetil. Henrik dog ca 1711, varefter hans änka gifte om sig. Erik Andersson fortsatte som husbonde på Haga, och dog under stora ofreden utan att veterligen efterlämna barn. Efter att även Henrik Erikssons ende son Erik Henriksson dött 1721 fanns ingen bördeman kvar på Haga. Under en tid förestods hemmanet av Henrik Erikssons änka Malin Johansdotter och hennes dåvarande tredje man Isak Knutsson, men de flyttade senare till Gamlakarleby stad. Av invånarna på Haga överlevde även Erik Anderssons änka Anna Johansdotter stora ofreden. Hon gifte om sig med Olof Andersson, vilket är bakgrunden till att denne blev ny bonde på Haga.

Olof Andersson var son till Anders Olofsson och Anna Eriksdotter på Björk hemman i Påras. Han var själv husbonde på Björk fram till stora ofreden, men sålde sin andel av hemmanet till sina yngre bröder år 1722 och upptog i stället Haga efter sitt giftermål med änkan Anna Johansdotter. Även Olof hade varit gift en gång tidigare. Hans första hustru hette Malin, och hon var mor till de två barnen Anna Olofsdotter och Anders Olofsson som sedermera kom att inneha varsin del av Haga hemman.

Det finns flera saker som stöder (och sammantaget i praktiken bevisar) att Olof Andersson Haga är samma person som tidigare var bonde på Björk.

• Olof Andersson antogs till nämndeman år 1723 då han redan bodde i Öja. Vid ett par senare ting omnämns han dock i dombokens förteckning över nämndemän som Olof Andersson Björk. En jämförelse av nämndemannaförteckningarna från olika ting visar att det verkligen är fråga om samma person.
• Kontraktet varmed Olof Andersson sålde sin andel av Björk hemman till sina bröder har införts i domboken och visar även säljarens och köparnas bomärken. Olofs bomärke skiljer sig väsentligt från brödernas, och är av samma typ som i andra sammanhang förekommer för bönder på Haga.
• Bland faddrarna för Olof Anderssons barnbarn som föddes på Haga finns påfallande många personer som hade koppling till Björk i Påras eller Brännkärr i Nedervetil och inte var bosatta i Öja. Detta är anmärkningsvärt eftersom faddrarna vid den här tiden oftast var nära släktingar eller grannar. Bland faddrarna återfinns exempelvis Olof Andersson Björks egen mor och syster, samt Anna Johansdotter Brännkärrs syster och systerdotter.
• De flesta av Anna Olofsdotters och Johan Jakobssons barn har uppenbarligen namngetts efter sina föräldrar samt far- och morföräldrar. Den äldsta dottern fick namnet Malin, vilket var namnet på Olof Andersson Björks första hustru men inte i övrigt förekommer bland Annas eller Johans nära anor.

Efter hustrun Anna Johansdotters död gifte sig Olof Andersson Haga en tredje gång med Maria Persdotter. Sedan han själv dött väcktes frågan om besittningsrätten till hemmanet mellan arvtagarna. Båda Olofs barn förblev dock bosatta på Haga med sina familjer.

Peldo hemman i Öja i äldre tider

Peldo hemman i Knifsund (Öja) gick tidigare under namnet Ruth. På basis av skattelängderna blev Per Larsson husbonde på hemmanet ca 1573. Han var född ca 1537 och hade troligen åtminstone en son:

• Michel Persson.

Per Larsson står som husbonde under en lång tid ända in på 1620-talet. Vissa år nämner dock längderna i stället Mårten Mattsson som bonde. Denne var förmodligen en släkting till Per Larsson, men det är oklart hur de var befryndade.

Per Larssons förmodade son Michel Persson antecknas i tiondelängden 1615, men övriga uppgifter om honom har inte påträffats. Hans plats i släktträdet baseras således närmast på personernas patronymikon samt den passande tidslinjen.  Michel torde ha haft åtminstone en son:

• Olof Michelsson. Bonde på Peldo (Ruth).

Olof Michelsson var född ca 1599, och övertog husbondeskapet efter sin farfar ca 1625. Olof hade följande kända barn:

• Per Olofsson. Bonde på Peldo (Ruth) under en tid, men flyttade sedermera bort.
• Elsa Olofsdotter. Gift med Matts Jönsson, som blev bonde på Peldo.

Per Olofsson efterträdde sin far som husbonde. Han hade flera barn av vilka dock endast en son är till namnet känd^[1]:

• Johan Persson.

Under en tid brukade Per Olofsson hemmanet tillsammans med sin svåger Matts Jönsson, uppenbarligen i två skilda hushåll. Sedermera kom dock hela hemmanet att innehas av Matts Jönsson och hans arvingar.

Matts Jönsson var son till en från Storby inflyttad borgare i Gamlakarleby stad^[2], och bodde själv i staden innan han blev bondemåg på Peldo. Matts utgick även som knekt för hemmanet och var soldat under ett antal år. Med sin hustru Elsa Olofsdotter hade han följande kända barn:

• Jöns Mattsson. Gift med Kerstin Mattsdotter.
• Matts Mattsson. Bonde på Peldo.
• Jakob Mattsson. Bonde på Peldo.

Matts Mattsson blev husbonde kring 1680. Han var född ca 1658 och dog 1728. I sitt första gifte med Anna Mattsdotter hade han två barn^[3]:

• Jöns Mattsson. Född 1678. Bonde på Peldo. Gift med Lisa Mattsdotter. Död 1739.
• Kerstin Mattsdotter. Född 1692. Gift med Erik Johansson Bonäs/Klåvus från Pedersöre, vilken blev bondemåg på Peldo. Död 1755.

Efter att första hustrun dött gifte Matts Mattsson om sig 1724 med den avsevärt yngre Karin Johansdotter, och hade även i detta gifte två barn som överlevde spädbarnsåren:

• Anna Mattsdotter. Född 1725.
• Margeta Mattsdotter. Född 1728. Gift första gången 1748 med änklingen Hans Hansson från Åkö. Gift andra gången 1752 till Bosund i Eugmo med änklingen Johan Israelsson.

Efter Jöns Mattssons död fortsatte svågern Erik Johansson som husbonde på Peldo. Han brukade hemmanet tillsammans med sin bror Matts Johansson, som var gift med Jöns Mattssons dotter Anna Jönsdotter och således även han måg i gården.

Släktgrenen som utgår från Matts Mattssons yngre bror Jakob Mattsson försvann med tiden från Peldo. Jakob sålde sin del av hemmanet till sin brorson Jöns Mattsson^[4], men bodde själv kvar på Peldo som inhysing. Jakob var född 1660 och dog 1746. Han var första gången gift ca 1682 med Brita Eriksdotter Haga, och andra gången med Brita Jakobsdotter. Jakob hade två kända barn (båda troligen från det första giftet):

• Johan Jakobsson. Född 1691. Gift till Haga i Öja med Anna Olofsdotter. Död 1754.
• Elsa Jakobsdotter. Född 1694.

Källor (bl.a.):

[1] Vintertinget 1678: Per Olofsson ifrån Knifsund kärade till sin svåger Matts Jönsson i Knifsund om sin faders 1/2 mantals bördehemman Ruth, varifrån Matts som är måg i hemmanet drivit honom för 12 år sedan och inte gett någon lösen. Per förmente sig av sina barn till hemmanets bruk njuta någon hjälp, havandes nu för rätta med sig sin äldste son Johan som sade sig med fadern på hemmanet vilja träda. Parterna förliktes således, att Matts skulle för Pers pretention och prioriteten till hemmanet giva 30 daler kopparmynt.

[2] Gamlakarleby rådhusrätt 1673: Efter Matts Jönssons ifrån Knifsund begäran deputerades män att likvidera emellan Jöns Hanssons arvingar, vad som sal. Jakob och Hans Jönssöner av dess utstående gäld har uppburit.

[3] Sommar- och hösttinget 1731: Jöns Mattssons måg Matts Johansson framgav ett arvskiftes- och avvittringsinstrument emellan Karin Johansdotters barn av senare kullen Anna och Margeta. Barnen Jöns och Kerstin av förra kullen har även ingått förlikning med deras styvmoder ovannämnda Karin Johansdotter. Karin har trätt i gifte med Matts Kristoffersson Knif.

[4] Vintertinget 1724: Jöns Mattsson uppviste ett emellan honom och dess farbroder Jakob Mattsson ingånget kontrakt angående Peldo hemmans arvsrätt. Jöns utlovar att betala till Jakob 100 daler kopparmynt, för det han avträder ifrån all arvspretention till hemmanet.

Djupsund hemman i Öja i äldre tider

I tidiga skattelängder förekommer Djupsund som namnet på en skild by bestående av ett flertal gårdar. Ett par av dessa kom efter sammanslagning att utgöra det hemman som sedermera kallats Djupsund. Hemmanet brukades av samma släkt till senare delen av 1650-talet, då det bytte ägare ett par gånger genom köp och hemmansbyte.

Den äldre släkten på Djupsund

Jöns Jönsson var husbonde på Djupsund fram till mitten av 1640-talet. Troligen var han son till den tidigare husbonden med samma namn, och möjligen sonson till dennes företrädare Jöns Andersson.

Jöns Jönsson (den yngre) var född ca 1585. Han hade åtminstone en son:

• Johan Jönsson. Bonde på Djupsund.

Johan Jönsson efterträdde fadern som husbonde och var även nämndeman. Han var född ca 1612 och dog ca 1654. Johan hade följande kända barn:

• Johan Johansson.
• Matts Johansson.^[1]
• Hans Johansson.^[2]

Efter Johan Jönssons död sålde änkan och barnen hemmanet 1656 till Jakob Hansson Kass från Eugmo^[2]. Jakob Hansson brukade Djupsund hemman fram till 1670 då han genom ett hemmansbyte i stället kom att besitta Åkö hemman. Ny bonde på Djupsund blev Olof Johansson från Krokvik.

Olof Johansson Krokviks släkt

Olof Johansson från Krokvik blev bonde på Djupsund 1670. Han bytte till sig Djupsund hemman mot en summa pengar samt det mindre hemmanet Åkö som han kort dessförinnan hade köpt.^[3]

Olof Johansson dog ca 1694. Han var gift med Karin Henriksdotter och hade följande barn:

• Måns Olofsson. Bonde på Djupsund.
• Anders Olofsson. Gift ca 1679 till Backa i Öja med Malin Hansdotter. Sedermera utgången till kronotimmerman.
• Brita Olofsdotter. Född 1664. Gift första gången med Daniel Johansson Tuomisalo från Såka, och med honom bosatt på Djupsund. Gift andra gången ca 1704 till Backa i Öja med Matts Hansson. Död 1746.
• Karin Olofsdotter. Född 1671. Gift ca 1701 till Skähl i Öja med Daniel Eriksson. Död 1753.

Måns Olofsson efterträdde fadern som husbonde. Han var första gången gift ca 1676 med Malin Jonasdotter, och andra gången ca 1679 med Kristina Joensdotter Åkö^[4]. Måns hade följande barn:

• Olof Månsson. Bonde på Djupsund.
• Maria Månsdotter. Gift med Per Simonsson Wentjärvi från Såka. Paret bodde en tid på Djupsund men flyttade senare till Biskop i Palo. Död 1757.
• Johan Månsson. Gift ca 1710 med Karin och bosatt på Djupsund. Död ca 1711.
• Malin Månsdotter.

Olof Månsson övertog husbondeskapet kring 1710. Han dog dock redan ca 1711. Olof var gift med Margeta Larsdotter och hade följande barn:

• Kristina Olofsdotter. Född 1707. Gift 1742 med änklingen Nils Raderman. Bodde som inhyses på Djupsund. Död 1766.
• Måns Olofsson. Född 1707. Bonde på Djupsund. Gift 1732 med Lisa Jakobsdotter Sveins^[5]. Död 1771.

Efter Olof Månssons död gifte änkan Margeta Larsdotter om sig med Jakob Andersson. Jakob blev ny husbonde på Djupsund då hans styvbarn som var bördägare ännu var unga. Styvbarnen upplät sedermera halva hemmanet åt Jakob. Jakob och Margeta hade en dotter:

• Maria Jakobsdotter. Född 1718. Gift med Henrik Mattsson Kiviniemi från Storby, vilken blev bondemåg på Djupsund. Död 1803.

Källor (bl.a.):

[1] Vintertinget 1658: Hustru Marina fordrade en äng och gjorde inspråk uppå Johans arvingar i Djupsund, vars son Matts för rätta svarade.

[2] Sommartinget 1661: Jakob Hansson ifrån Djupsund inlade ett skriftligt kontrakt, jämte Djupsund hemmans arvingars underskrift daterat 25.2.1656. Enligt kontraktet har framlidne Johan Jönssons i Djupsund änka med dess barn, och med då omyndige Hans Johanssons förmyndares Jakob Erikssons samtycke, sålt till Jakob Hansson deras 2/3 mantals hemman Djupsund för 450 daler kopparmynt. Hemmanet har före detta fallit Johan Jönssons änka jämte hennes barn till arvs.

[3] Sommartinget 1672: Olof Johansson inlade ett skriftligt kontrakt om hemmansbyte, daterat 31.3.1670. Enligt kontraktet upplåter Jakob Hansson i Djupsund sitt 3/4 mantals hemman därsammastädes åt Olof Johansson i Krokviken emot 200 daler kopparmynt och sal. Joen Perssons 1/4 mantals hemman i Åkö som Olof tillhandlat sig av Joens änka och arvingar.

[4] Sommar- och hösttinget 1744: Jakob Djupsund vittnade i en marktvist, baserat på den berättelse han hört av en gammal matmoder på Djupsund hemman, numera avlidna Kristina Johansdotter. Kristina har varit född på Åkö hemman.

[5] Vintertinget 1738: Bonden Måns Djupsund begärde arvskifte efter dess svärfader å Sveins hemman.

Krokvik hemman i Öja i äldre tider

Krokvik hemman i Långö by (Öja) brukades enligt skattelängderna av Måns Olofsson från ca 1573. Måns förestod hemmanet ända till slutet av 1500-talet, då han efterträddes av Olof Månsson som antagligen var hans son.

Olof Månsson var husbonde på Krokvik fram till början av 1620-talet, då han blev borgare i Gamlakarleby stad som nyligen hade grundats. Olof var gift med Brita Larsdotter Kort^[1] och hade följande kända barn:

• Karin Olofsdotter. Född ca 1595. Gift med bondemågen Johan Hansson.
• Måns Olofsson^[2].

Johan Hansson övertog husbondeskapet på Krokvik när svärfadern blev borgare i staden. Han var född ca 1587, och hade med sin hustru Karin Olofsdotter följande barn^[3]:

• Olof Johansson. Bonde på Krokvik fram till år 1670 då han förvärvade Djupsund hemman och flyttade dit^[4]. Gift med Karin Henriksdotter. Död ca 1694.
• Brita Johansdotter. Gift med sedermera knekten och husmannen Sigfrid Bengtsson.
• Karl Johansson. Bonde på Krokvik.

Olof Johansson efterträdde fadern Johan Hansson som husbonde. När han efter en tid i stället blev bonde på Djupsund fortsatte brodern Karl Johansson att bruka Krokvik. Karl var första gången gift med Margeta Larsdotter Knif^[5], och hade med henne följande barn:

• Johan Karlsson. Bonde på Krokvik.
• Margeta Karlsdotter. Gift ca 1697 till Saari i Öja med Matts Johansson. Död troligen under stora ofreden.
• Brita Karlsdotter. Född 1675. Gift första gången ca 1705 till Lagnäs i Hopsala med Kristian Persson, och andra gången till Bodö i Öja med Måns Jönsson. Död 1740.
• Hans Karlsson. Bonde på Krokvik.

Efter första hustruns död gifte Karl Johansson om sig ca 1680 med änkan Margeta Mattsdotter från Indola i Linnusperä^[6], och hade i detta gifte följande barn:

• Karin Karlsdotter. Född 1684. Gift till Borgarbacka i Såka med Johan Nilsson^[7]. Senare bodde paret även i Storby och i Öja.
• Anna Karlsdotter. Född 1690. Gift med Anders Jakobsson Sveins och med honom sedermera bosatt på Bodö. Död 1753.

Karl Johanssons äldste son Johan Karlsson övertog husbondeskapet i slutet av 1690-talet. Johan gifte sig ca 1698 med Karin, och hade med henne en son:

• Hans Johansson. Född 1702. Bortförd i fångenskap under stora ofreden, men återkom efter fredsslutet. Bonde på Krokvik samt nämndeman. Gift första gången 1722 med änkan Elsa Mattsdotter Lillåivo^[8], och andra gången 1746 med änkan Margeta Zachrisdotter. Död 1782.

Johan Karlsson dog ca 1711 då hans son Hans Johansson ännu var omyndig. Johans yngre bror Hans Karlsson förestod därefter hemmanet under en tid, men han dog troligen under stora ofreden. Hans Karlsson gifte sig ca 1702 med en dotter till Matts Jakobsson på Backa, och hade ett barn:

• Brita Hansdotter. Gift 1728 med Per Jakobsson Sveins. Paret flyttade sedermera bort från Öja.

Källor (bl.a):

[1] Gamlakarleby rådhusrätt 5.2.1666: Matts Jönsson Korts änka Anna Olofsdotter har ingått förlikning med sin sal. mans släktingar, däribland hans fasters sal. Brita Larsdotters dotter Karin Olofsdotter.

[2] Gamlakarleby rådhusrätt 5.9.1635: Olof Månssons son Måns har köpslagit om en båt.

[3] Vintertinget 1671: Karl Johansson i Krokviken dömes att betala sin syster Brita Johansdotter en tunna spannmål. Sammaledes skall ock Olof Johansson i Djupsund betala till sin syster Brita Johansdotter 10 kappar spannmål för hennes bröllopskost.

[4] Sommartinget 1672: Ett skriftligt kontrakt om hemmansbyte har upprättats 31.3.1670 mellan Jakob Hansson i Djupsund och Olof Johansson i Krokviken. Jakob Hansson upplåter sitt hemman i Djupsund åt Olof Johansson emot 200 daler kopparmynt och sal. Joen Perssons hemman i Åkö som Olof tillhandlat sig av Joens änka och arvingar.

[5] Sommar- och hösttinget 1701: Karl Johansson Krokvik ansökte på samtliga sina medarvingars vägnar att avvittring måtte förrättas efter hans framlidna svärföräldrar, som för någon tid sedan med döden avgått och vars egendom hos hans svåger Matts Larsson innestår.

[6] Karleby vinterting 1692: Karl Johansson i Knifsund fordrade 10 lod silver av Matts Larsson Indola i Linnusperä efter Matts sal. äldre broder Jakobs utfästelse till dess hustru Margeta Mattsdotter i morgongåva. Karl har sedermera äktat denna Margeta.

[7] Vintertinget 1746: Gamla bonden Johan Nilsson gav vid handen att hans hustru Karin Karlsdotter allt ifrån 1714 varit med fallandesjuka behäftad, varföre han ock måst skilja sig ifrån hemmansbruket på Borgarbacka i Såka by och underhålla sig på ett torp i Knifsunds by. Eftersom Johan vilken hunnit till 68 års ålder numera blivit så utarmad och försvagad att han henne icke sköta kan, anhåller han att få henne uti hospitalet inlösa.

[8] Karleby vinterting 1741: Som arvtagare till Lillåivo hemman har bland andra nämndeman Hans Krokviks hustru Elsa Mattsdotter utbekommit sin arvsandel efter fadern Matts Hansson.

Bodö hemman i Öja i äldre tider

Bodö hemman i Långö by (Öja) brukades av samma släkt åtminstone från slutet av 1500-talet fram till stora ofreden. Den tidigaste husbonden som med någorlunda stor säkerhet kan knytas till denna släkt är Måns Jönsson, som förestod hemmanet till ca 1624. Hans långvariga företrädare som husbonde hette Jöns Olofsson och kan således mycket väl ha varit hans far, men annat stöd för detta än det passande patronymikonet har inte påträffats.

Måns Jönsson efterträddes som husbonde av sin son Henrik Månsson. Henrik var född ca 1577 och innehade husbondeskapet till början av 1650-talet. Förutom bonde var han även nämndeman. Henrik var gift med Karin Jönsdotter och hade åtminstone följande barn^[1][2]:

• Jöns Henriksson.
• Elsa Henriksdotter. Gift till Nabbala i Storby.
• Kristina Henriksdotter. Gift till Kiviniemi i Storby.
• Daniel Henriksson.

Hemmanet delades ca 1677 i två lika delar mellan Henrik Månssons söners Jöns och Daniels efterkommande.

Jöns Henrikssons släktgren

Jöns Henriksson var Henrik Månssons äldre son och född ca 1607. Han dog rätt ung men var dock gift och hade enligt ett tingsprotokoll två söner och tre döttrar^[1], av vilka endast sönerna är med säkerhet kända:

• Daniel Jönsson. Utskriven till knekt 1658.
• Jöns Jönsson. Bonde på Bodö.

En av Jöns Henrikssons döttrar kan möjligen vara den Brita Jönsdotter från Bodö som vigdes 1673 med Henrik Mattsson Minkkinen från Saarijärvi och därefter bodde med denne i Gamlakarleby stad. Med beaktande av tidslinjen kan man dock inte helt utesluta att Brita i stället var dotter till Jöns Henrikssons son Jöns Jönsson.

Jöns Jönsson blev husbonde på Bodö i slutet av 1650-talet då både hans far och farbror dött. Efter att hemmanet delats på 1670-talet var han husbonde på den ena delen. Namnet på Jöns första hustru är okänt, men han hade i detta gifte åtminstone en son:

• Måns Jönsson. Bonde på Bodö.

Jöns var andra gången gift med Brita Persdotter, och hade även i detta gifte en son^[3][4]:

• Henrik Jönsson.

Måns Jönsson efterträdde fadern som husbonde på hemmansdelen i mitten av 1690-talet. Han var född 1657, och hade i sitt första gifte med Anna Joensdotter Åkö följande barn:

• Karin Månsdotter. Född 1681. Gift till Qvikant med Erik Larsson^[5]. Död 1761.
• Karl Månsson.

Efter första hustruns död gifte Måns Jönsson om sig med änkan Brita Karlsdotter Krokvik, som tidigare varit gift på Lagnäs i Hopsala. Han sålde hemmansdelen 1723 till Anders Jakobsson Sveins som var gift med Britas halvsyster. Måns bodde därefter kvar i Öja som inhyses till sin död 1743.

Måns Jönssons halvbror Henrik Jönsson arbetade som timmerman i Karlskrona under ett par år i början av 1700-talet, men återvände och bodde senare som inhyses på Bodö. Han var gift med Dorde och hade en dotter:

• Anna Henriksdotter^[6]. Född 1702. Gift första gången 1724 till Sveins med Jakob Jakobsson, och andra gången 1755 till Murmästar i Eugmo med Matts Mattsson. Död 1796.

Daniel Henrikssons släktgren

Daniel Henriksson var född ca 1617. Han efterträdde fadern Henrik Månsson som husbonde på Bodö i början av 1650-talet, men dog redan ca 1658. Daniel hade följande kända barn:

• Johan Danielsson. Bonde på Bodö.
• Henrik Danielsson^[7]. Borgare i Gamlakarleby stad. Gift första gången 1672 med Margeta Jönsdotter Riska, och andra gången 1682 med Malin Larsdotter.

Efter att hemmanet delats på 1670-talet var Johan Danielsson husbonde på den ena delen. Johan var första gången gift med Karin Eriksdotter och hade i detta gifte följande barn:

• Daniel Johansson.
• Maria Johansdotter. Född 1672. Gift med Johan. Senare inhyses på Bodö som änka. Död 1738.
• Henrik Johansson. Bonde på Bodö fram till stora ofreden. Gift ca 1704 med Maria Michelsdotter Åkö.

Efter Karins död gifte Johan Danielsson om sig med Lisa Eriksdotter Haga, och hade i detta gifte en son:

• Matts Johansson.

Johan Danielssons veterligen äldste son Daniel Johansson dog redan ca 1699. Han var gift med Lisa Mattsdotter och hade en son:

• Henrik Danielsson. Född 1684. Bonde på Bodö. Gift 1722 med Brita Danielsdotter Djupsund/Backa. Död 1761.

Under stora ofreden flydde husfolket till Sverige. Henrik Danielsson återvände efter fredsslutet och blev ny husbonde på hemmansdelen. Hans farbror Henrik Johansson som förestått hemmanet innan stora ofreden var också fortfarande i livet, men fortsatte inte att bruka Bodö.

Källor (bl.a):

[1] Sommartinget 1645: Henrik Månsson i Bodö inlade en skrift lydande huru såsom han haver belovat emellan sin son Daniel Henriksson och hans sal. broders Jöns Henrikssons barn som är två söner och tre döttrar. Henrik testamenterar hemmanet till sonen Daniel och sonsonen Jöns Jönsson, mot att de syter honom och hans hustru Karin Jönsdotter samt betalar till Jöns Henrikssons barn 100 daler kopparmynt för dessas fädernearv.

[2] Karleby vinterting 1739: I en tvist mellan bönder i Öja och Storby angående besittningen av en holme ingav Måns Jönsson om 83 års ålder sin skriftliga attest. Enligt hans berättelse har en åbo på Bodö benämnd Henrik före Måns födelse bortgift två döttrar till Storby, den ena vid namn Elsa till Nabbala och den andra som hetat Kierstin till Kiviniemi.

[3] Karleby vinterting 1712: Företogs den tidigare behandlade saken angående den förargelse kvinnspersonen Brita Persdotter ifrån Bodö gård i sockenkyrkan skall förövat. I detta sammanhang avhördes även den angivnas styvson Måns Jönsson Bodö som är husbonde i gården, samt hans dotter Karin. Brita tillstod sig avlat i sin livstid allenast två barn, det ena i enkelt hor och andra uti äkta stånd med Jöns Bodö.

[4] Sommar- och hösttinget 1709: Androgs besvär över Måns Jönsson Bodö för det han ej vill erlägga det arvode som anslagits vid skiftet emellan honom och halvbrodern Henrik.

[5] Vintertinget 1760: Bondehustrun Karin Månsdotter Qvikant, 80 år, vittnade i en ängstvist. Hon berättade att hon bärgat det tvistiga stället oklandrat intill förra ryska överväldet, då hon blivit ifrån Bodön till Qvikant bortgift.

[6] Vintertinget 1757: Styrmannen ifrån Jakobstad Nils Lillia andrager att Bodö halvt mantals skattehemman är hans svärmoders Anna Henriksdotters bördejord, varutur hon för sin arvsdel icke blivit förnöjd. Anna har redan varit gift när hennes farbror Måns Jönsson sålt hemmanet till Anders Jakobsson, och vet inte huruvida hennes avlidne fader blivit i livstiden förnöjd.

[7] Vintertinget 1695: Borgaren ifrån Gamlakarleby Henrik Danielsson Bodö har förenats med sin broder Johan Danielsson Bodö angående arv av Bodö hemman. Johan skall betala 30 daler kopparmynt till Henriks son Daniel Henriksson.

Åkö hemman i Öja i äldre tider

Åkö hemman ligger i Långö by (Öja). Namnet Åkö förekommer i skriftliga källor redan under tidigare delen av 1600-talet. Den släkt som vid den tiden innehade hemmanet sålde det sedermera, och denna översikt över den tidiga befolkningen på Åkö omfattar således två skilda släkter.

Den äldre släkten på Åkö

Under 1500- och 1600-talen brukades Åkö hemman av samma släkt i åtminstone några generationer. Släktlinjen kan med säkerhet följas tillbaka till Olof Persson, som var född ca 1559 och står som husbonde på Åkö från 1583 ända till mitten av 1620-talet. Kring tiden för Olofs födelse förestods hemmanet av Per Andersson, därefter under några år av Per Jönsson, och sedan av en änka Karin innan Olof tog över. Man kan förmoda att Olof var son till Karin samt någondera av de tidigare bönderna Per Andersson och Per Jönsson.

Olof Persson hade åtminstone en dotter, som var gift med bondemågen Lars Olofsson. Lars var född ca 1592 och hade åtminstone följande barn:

• Karin Larsdotter. Gift med bondemågen Joen Persson.
• Erik Larsson. Född ca 1620. Utskriven till knekt 1637.

Joen Persson efterträdde sin svärfar Lars Olofsson som husbonde. Han var född ca 1608 och dog ca 1664. Joen och hans hustru Karin Larsdotter hade åtminstone följande barn^[1]:

• Erik Joensson. Ogift. Död 1665.
• Anna Joensdotter. Född ca 1648. Gift till Bodö i Öja med Måns Jönsson.
• Malin Joensdotter. Född ca 1652.
• Valborg Joensdotter.
• Kristina Joensdotter. Född ca 1655. Gift ca 1679 till Djupsund i Öja med Måns Olofsson^[2]. Död ca 1733.

Efter att både Joen Persson och hans son Erik Joensson avlidit inom en kort tid förestods hemmanet under några år av Joens änka Karin Larsdotter med sina unga döttrar. De sålde det dock omsider till Olof Johansson Krokvik, och därmed slutade den gamla ägarsläktens tid som innehavare av Åkö. Släkten fortlevde dock i Öja genom åtminstone ett par av döttrarna som blev gifta på andra hemman.

Jakob Hansson Kass släkt

Olof Johansson innehade inte Åkö hemman under någon längre tid. Genom ett hemmansbyte år 1670 kom han i stället att besitta Djupsund hemman^[3]. Den tidigare bonden på Djupsund Jakob Hansson hade blivit svårt gäldbunden, vilket antagligen var orsaken till att han överlät sitt hemman mot det mindre hemmanet Åkö samt en summa pengar. Jakob Hansson kom ursprungligen från Kass i Eugmo, och hade själv köpt Djupsund hemman i mitten av 1650-talet. Både Jakob och hans söner omnämns med tillnamnet Kass ännu tiotals år efter flytten från Eugmo.

Jakob Hansson blev således ny innehavare av Åkö, och hans ättlingar kom sedermera att bruka hemmanet under en lång tid. Jakob Hansson upptog på 1670-talet även närbelägna Kort ödehemman, som dock inte förblev i släktens besittning längre än något tiotal år.

Jakob Hansson var gift åtminstone tre gånger, och hade följande kända barn:

• Erik Jakobsson. Utskriven till knekt för Djupsund hemman 1669.
• Hans Jakobsson. Utskriven till knekt för Åkö hemman 1670.
• Dotter (namn okänt). Gift med Markus Henriksson^[4].
• Michel Jakobsson. Bonde på Åkö.
• Brita Jakobsdotter. Gift ca 1686 till Tjäru i Öja med Matts Andersson. Död ca 1714 i Piteå, då familjen var på flykt under stora ofreden.
• Jakob Jakobsson. Bonde på Kort i Öja^[5]. Gift med Karin Hansdotter Bäck från Bråtö.
• Henrik Jakobsson Öman. Borgare i Jakobstad. Gift första gången ca 1702 med Beata Hansdotter Fagernäs från Larsmo, och andra gången 1709 med prästdottern Anna Gabrielsdotter Werandra från Kronoby. Död 1728.
• Isak Jakobsson. Född ca 1672. Gift 1696 med änkan Maria Persdotter i Gamlakarleby stad, och därefter själv borgare i staden. Död 1704.

Michel Jakobsson efterträdde fadern som husbonde på Åkö, och var förutom bonde även nämndeman. Han var gift med Anna Hansdotter, och hade följande barn^[6]:

• Anna Michelsdotter. Gift ca 1697 till Tylli i Kaustar med Matts Johansson. Död troligen under stora ofreden.
• Anders Michelsson. Bonde på Åkö.
• Margeta Michelsdotter. Gift ca 1697 till Bastubacka i Nedervetil med Anders Henriksson. Död troligen under stora ofreden.
• Lisa Michelsdotter. Född 1679. Gift ca 1704 till Store i Linnusperä med Olof Johansson. Död 1769.
• Karin Michelsdotter. Troligen död barnlös.
• Maria Michelsdotter. Gift ca 1704 till Bodö i Öja med Henrik Johansson.
• Malin Michelsdotter. Född 1688. Gift ca 1711 med sockensmeden Matts Henriksson Bastubacka från Nedervetil, och med honom bosatt i Kaustar. Död 1760.
• Johan Michelsson. Troligen död barnlös.
• Brita Michelsdotter. Född ca 1692. Gift ca 1711 till Närvilä med Gabriel Danielsson. Död 1736.
• Beata Michelsdotter. Född 1697. Gift 1736 till Broända i Storby med änklingen Johan Eriksson. Död 1738.

Anders Michelsson övertog husbondeskapet efter fadern Michel Jakobsson. Han gifte sig ca 1699 med Karin Hansdotter Fagernäs från Larsmo, och hade följande barn^[7][8]:

• Anna Andersdotter. Född 1699. Gift 1722 med bondemågen Hans Hansson. Död 1747.
• Henrik Andersson. Död ogift och barnlös, troligen redan i unga år.
• Maria Andersdotter Finelia. Född 1711. Gift första gången 1732 med borgaren Henrik Östman i Jakobstad, och andra gången 1749 med borgaren Anders Österbäck. Död 1784.

Anders Michelsson blev ihjälslagen i massakern på Karlö 1714 då han var på flykt undan fienden i samband med stora ofredens fasor. Änkan Karin Hansdotter gifte 1717 om sig med Hans Henriksson Bastubacka från Nedervetil, vilken blev ny bonde på Åkö. Även Hans Henriksson hade varit gift tidigare, och han hade två döttrar med sig till Åkö.

Efter stora ofreden brukades hemmanet av Hans Henriksson samt hans styvsvärson Hans Hansson. Efter att hustrun Anna Andersdotter som var bördägande dött gifte Hans Hansson om sig och  flyttade själv bort, men hans barn från det första giftet blev kvar på Åkö och övertog sedermera hemmanet.

Källor (bl.a):

[1] Extraordinarie ting 1665: Pigan Anna Jonsdotter om sina 17 år och barnfödd i Långö förhördes om omständigheterna kring sin broders Erik Jonssons död. Erik som var ogift och endaste manshjälp på hemmanet har stött sig på en kniv och dött 20.11.1665. Annas och Eriks moder Karin Larsdotter avhördes också som vittne. I sammanhanget nämns även Annas systrar Malin Jonsdotter om sina 13 år och Valborg.

[2] Sommar- och hösttinget 1744: Jakob Djupsund vittnade i en marktvist, baserat på den berättelse han hört av en gammal matmoder på Djupsund hemman, numera avlidna Kristina Johansdotter. Kristina har varit född på Åkö hemman.

[3] Sommartinget 1672: Olof Johansson ingav ett skriftligt kontrakt som upprättats 31.3.1670 mellan honom och Jakob Hansson, angående hemmansbyte. Enligt kontraktet upplåter Jakob Hansson sitt hemman i Djupsund om 3/4 mantal åt Olof Johansson i Krokviken emot 200 daler kopparmynt och sal. Joen Perssons hemman Åkerö om 1/4 mantal som Olof tillhandlat sig av Joens änka och arvingar.

[4] Vintertinget 1672: Jakob Hanssons måg Markus Henriksson har för ett år sedan igenom vådeld bortmist sin badstuga, och hans barn har med det samma uppbrunnit. Jakob själv har nyligen mist sin hustru, och hans moder har över 40 års tid legat huvudsvag.

[5] Vintertinget 1756: Gamla bonden Hans Åkö om 73 års ålder hördes som vittne i en ängstvist. Enligt vittnesmålet har hans avlidna hustru för honom berättat strax efter eller under förra fientligheten då han kommit på Åkö hemman, att två bröder Jakob och Michel Jakobssöner tillförne bebott Åkö hemman, men Jakob har sedan tillträtt Kort hemman.

[6] Vintertinget 1737: Hans Hansson Åkö uppvisade ett förlikningsinstrument som upprättats 19.10.1730 mellan honom och hans medarvingar. Enligt förlikningen ska Hans Hansson betala till sina svågrar totalt 200 daler kopparmynt för deras hustrurs arv efter föräldrarna Michel Michelsson [bör vara Jakobsson] och Anna Hansdotter. Skriften är undertecknad av Matts Johansson Tylli, Anders Hansson Bastubacka, Hans Hansson Åkö, Olof Johansson Store, sockensmed Matts Henriksson, Gabriel Danielsson Närvilä, Henrik Johansson Bodö, och Beatas förmyndare Matts Andersson Tjäru.

[7] Vintertinget 1749: Efter värdering av Åkö hemman som varit Anders Michelssons bördejord ingick hans dotter Maria Andersdotter förlikning med sin enda systers Anna Andersdotters barn. Fadern Anders Michelsson har blivit ihjälslagen av ryssarna på Karlö år 1714. Maria Andersdotter har varit gift med avlidne borgaren uti Jakobstad Henrik Östman, men är nu änka. Anna Andersdotter har varit gift med Hans Hansson, och överlevts av tre söner och två döttrar. Maria Andersdotter ersätts för sin halva del av hemmanet med 300 daler kopparmynt, och skall efter sin moders Karin Hansdotters död i avbetalning på samma summa bekomma en guldring.

[8] Bouppteckning 12.5.1752 efter bonden Hans Henriksson Åkös hustru Karin Hansdotter: Karin Hansdotter har tillförne varit gift med Anders Michelsson, havandes honom överlevt en son Henrik som ogift och utan barn avlidit, samt två döttrar Anna och Maria. Maria är numera andra gången gift uti Jakobstad med Anders Österback. Med sin senare man Hans Henriksson har Karin Hansdotter icke haft några barn, ehuru de allt sedan 1717 varit gifta.

Tjäru hemman i Öja i äldre tider

Denna artikel är den första i en planerad serie om hemmanen i Öja (det vill säga Långö och Knifsund byar i Karleby).

Tjäru hemman i den västra delen (Långö) av Öja var ett av de största hemmanen i byn. I skattelängderna förekommer tillnamnet Tjäru i olika skrivformer redan på 1500-talet. De inbördes släktskapen mellan husbönderna på den tiden är dock osäkra.

Den tidigaste invånaren som med säkerhet kan knytas till den släkt som varaktigt kom att besitta hemmanet är Michel Larsson, som var husbonde ungefär 1605–1624. Han efterträddes som husbonde av sin son Måns Michelsson, men antyds i ett tingsprotokoll även ha haft andra söner samt två döttrar, vilka dock alla är till namnen okända.^[1]

Måns Michelsson var född ca 1587 och dog 1670. Han var husbonde på Tjäru fram till början av 1640-talet, då han flyttade till Gamlakarleby stad där han blev borgare och sedermera även rådman. Måns var gift med Gertrud Clemetsdotter^[2] och hade fem barn^[3]:

• Jöns Månsson. Bonde på Tjäru.
• Lisa Månsdotter. Gift med Michel Henriksson i Gamlakarleby stad. Död 1677.
• Margeta Månsdotter. Gift första gången med Nils Olofsson Miekkoja från Kelviå, andra gången med Erik Larsson Roikola från Lochteå (använde som borgare i Gamlakarleby tillnamnet Tjäru), och tredje gången 1670 med sedermera rådmannen Olof Andersson Sander från Sandbacka i Påras. Död 1683.
• Malin Månsdotter. Gift med Henrik Larsson Häkkinen i Gamlakarleby stad. Död 1693.
• Dorde Månsdotter. Gift med rådmannen i Gamlakarleby Johan Larsson Qvikant. Död 1681.

Jöns Månsson var född ca 1609 och övertog husbondeskapet på Tjäru när fadern flyttade till staden. Förutom bonde var han även nämndeman. Jöns hade följande kända barn:

• Matts Jönsson.
• Anders Jönsson. Bonde på Tjäru.
• Jöns Jönsson.

Anders Jönsson efterträdde fadern som husbonde på Tjäru. Hemmanet delades 1706 i två lika delar mellan hans och brodern Matts Jönssons arvingar.

Matts Jönssons släktgren

Matts Jönsson var troligen den äldste av Jöns Månssons söner. Någon direkt uppgift om honom själv har inte påträffats i skattelängder eller domböcker, och möjligen dog han tidigt. Sonen Erik Mattsson antecknas dock på Tjäru som Jöns Månssons sonson och senare som Anders Jönssons brorson. När hemmanet klövs blev Erik Mattssons familj innehavare av den ena delen.

Erik Mattsson dog under stora ofreden. Han hade gift sig ca 1679 med Anna Hansdotter Fagernäs från Larsmo, och hade åtminstone följande barn:

• Margeta Eriksdotter.
• Anders Eriksson. Gift ca 1708 med Brita Johansdotter Tylli från Kaustar^[4]. Död under stora ofreden.
• Hans Eriksson. Född 1683. Bonde på Kort i Öja. Gift med Kristina Zachrisdotter. Död 1757.
• Johan Eriksson. Bonde på Kort i Öja före stora ofreden. Död 1714.
• Per Eriksson. Född 1687. Bonde på Tjäru samt nämndeman. Gift med Malin Johansdotter Lybäck från Bråtö^[5]. Död 1764.
• Erik Eriksson. Bonde på Kort i Öja före stora ofreden.
• Måns Eriksson. Född 1689. Bonde på Tjäru. Gift med Anna Johansdotter Lybäck från Bråtö^[5]. Död 1775.

På Tjäru fanns även Erik Mattssons dotterdotter Margeta Mattsdotter, som sedermera blev gift till Broända i Storby. Det är oklart huruvida hennes mor var ovannämnda Margeta Eriksdotter eller en annan dotter till Erik Mattsson.

Efter stora ofreden brukades hemmansdelen av bröderna Per och Måns Erikssöner. Deras äldste bror Anders Eriksson hade efterlämnat en son Johan Andersson som också bodde kvar på Tjäru en tid, men denne överlät senare sin andel av hemmanet till sina farbröder och blev bondemåg på Finholm i Eugmo i samband med sitt andra giftermål.

Anders Jönssons släktgren

Anders Jönsson var husbonde på Tjäru efter fadern Jöns Månsson. Han var gift med Lisa Jönsdotter och hade följande barn^[6]:

• Matts Andersson. Bonde på Tjäru.
• Johan Andersson Kierman. Född ca 1660. Borgare i Jakobstad. Gift första gången 1694 med borgareänkan Karin Hansdotter, och andra gången med Lisa Larsdotter Wiss från Eugmo^[7]. Död 1746.
• Margeta Andersdotter. Gift med borgaren Sigfrid Sigfridsson Toska i Gamlakarleby stad^[8]. Död barnlös i Stockholm under stora ofreden.

När hemmanet klövs blev Matts Andersson husbonde på den ena delen. Han var född 1658 och dog 1742. Matts var första gången gift med Brita Jakobsdotter Åkö från grannhemmanet, och hade med henne följande barn^[9]:

• Michel Mattsson. Född 1687. Gift med Brita Mattsdotter Murmästar från Eugmo, och bosatt på Tjäru. Död barnlös 1752.
• Anders Mattsson Kierman. Gift med Karin Johansdotter Pelo från Nedervetil. Efter stora ofreden borgare i Gamlakarleby under ett tiotal år. Vistades senare på Ösel med hustru och barn.
• Johan Mattsson Kierman. Borgare och stolmakare i Nykarleby. Gift med Barbro Nilsdotter. Död 1764.
• Jakob Mattsson. Född 1696. Bonde på Tjäru. Gift första gången med Malin Olofsdotter Finnilä från Påras^[10], andra gången 1738 med Brita Olofsdotter Broända från Bråtö, och tredje gången 1750 med Lisa Knutsdotter Myrskog (änka från Svinkrok) från Påras. Död 1775.

Under stora ofreden flydde familjen till Sverige, där Matts Anderssons hustru Brita Jakobsdotter dog. Matts gifte därefter om sig med änkan Brita Olofsdotter, som tidigare varit gift på Sämskar i Larsmo men var bördig från Gädda i Eugmo^[11]. I det andra giftet hade Matts en dotter:

• Maria Mattsdotter. Född 1718. Gift med Hans Michelsson Kackur från Larsmo, och med honom sedermera bosatt på Bosund i Eugmo. Död 1796.

Av Matts Anderssons barn blev sönerna Michel och Jakob kvar som bönder på Tjäru. Eftersom Michel dog utan att efterlämna barn kom den yngre brodern Jakobs ättlingar sedermera att förestå hela hemmansdelen.

Källor (bl.a):

[1] Vintertinget 1643: Måns Michelsson Kyrå inlade i rätten ett häradsdombrev daterat 10.3.1621 med förmälan det hans fader Michel Larsson sedan han sina andra söner ifrån sig avvittrat hade haver testamenterat och bebrevat denne Måns sitt fasta i Långön, allenast han därutav utlösa skulle tvenne sina systrar.

[2] Tinget 1653: Angavs Erik Larsson borgare här i staden att hava slagit sin svärfader Måns Michelsson hos Jöns Månsson i Knifsund. Måns Michelssons hustru Gertrud Clemetsdotter å sin mans vägnar framkom och bekände saken vara förlikt.

[3] Gamlakarleby rådhusrätt 1672: Rådman Johan Larsson inlade en förlikningsskrift emellan samtliga Måns Michelssons barn och arvingar. Skriften är undertecknad av Jöns Månsson, Michel Henriksson, Margeta Månsdotter, Malin Månsdotter och Johan Larsson.

[4] Bouppteckning 6.10.1759 på Tylli hemman efter änkan Brita Johansdotter. Av sitt första gifte med Anders Eriksson Tjäru har Brita lämnat efter sig sonen Johan Andersson Finholm.

[5] Vintertinget 1738: Simon Johansson vill förnöja sina syskon Malin och Anna Johansdöttrar för deras arvsandel av Lybäck hemman i Bråtö med 60 daler kopparmynt vardera. Med detta förklarar sig Per och Måns Erikssöner Tjäru nöjda å sina hustrurs Malins och Annas vägnar.

[6] Vintertinget 1712: Kaplanen Henrik Engmark androg besvär över bördebönderna Erik Tjäru och Matts Andersson Tjäru angående innehavet av en ängsteg. Som vittnen framhades borgaren ifrån Jakobstad Johan Andersson Tjäru och dess syster borgareänkan i Gamlakarleby Margeta Andersdotter, vilka är Matts Anderssons syskon. Vittnenas fader Anders Jönsson som tidigare innehaft Tjäru hemman har berättat för dem om den tvistiga ängen, grundande sig i synnerhet på dess farfaders fordom borgaren och rådmannen i Gamlakarleby Måns Michelssons utsago.

[7] Pedersöre ting 1732: Borgaren Johan Andersson och sedermera framlidne bonden Anders Larsson Wiss i Eugmo by har överenskommit angående borgarens hustru Elisabet Larsdotters och hennes syster pigan Karin Larsdotters arv.

[8] Gamlakarleby rådhusrätt 1703: Borgaren Karl Reinholtsson lät på sal. Sigfrid Sigfridssons änkas vägnar improtokollera en av dess broder borgaren Johan Andersson ifrån Jakobstad henne överdragen obligation, som sal. rådman Olof Sander till deras sal. fader Anders Jönsson Tjäru givit.

[9] Vintertinget 1755: Anders Kierman har instämt sin styvmoder bondeänkan Brita Olofsdotter och broder Jakob Mattsson Tjäru ifrån Knifsund angående arv. Anders med sin hustru Karin Johansdotter Pelo och alla hans bröder voro på hemmanet till år 1714 då de nödgades fara på flykten undan ryssen, under vilken flykt hans moder Brita Jakobsdotter blev död och begraven i Piteå gamla stad. Fadern Matts Anderssons barn av förra giftet voro fyra söner: den äldsta Michel, därnäst Anders, näst honom Johan som är boende i Nykarleby stad, och den yngsta brodern Jakob som nu bebor faderns bördehemman. Av senare giftet är halvsystern Maria, som nu är gift med Hans Hermas, boende i Pedersöre Öjarna.

[10] Vintertinget 1738: Bröderna Anders och Daniel Olofssöner Finnilä har kommit överens med sin svåger Jakob Mattsson Tjäru angående dennes hustru Malin Olofsdotters arv efter fadern Olof Tomasson Finnilä.

[11] Pedersöre höstting 1736: Anders Olofsson Gädda har ingått förlikning med sin syster Brita Olofsdotters man Matts Andersson Tjäru, angående det arv Brita hos Anders haft innestående.