Jakob Jakobsson och Lisa Andersdotter på Sveins/Kort

I Öja (Karleby) bodde under början av 1700-talet en Jakob Jakobsson (1662–1737) och hans hustru Lisa Andersdotter. I den tidigaste bevarade kommunionboken antecknas Jakob och Lisa med sin familj till en början på Kort hemman, men från och med mitten av 1728 finns de i stället på det närbelägna hemmanet Sveins. De verkar inte vara nära släkt med de tidigare invånarna på någotdera hemmanet, så det är inte uppenbart varifrån de ursprungligen kom. Klarhet i den saken kan emellertid fås med hjälp av ledtrådar i en serie tingsprotokoll.

Vid tinget i Kronoby år 1722 behandlades en tvist om besittningsrätten till Kort hemman. Jakob Jakobsson sade sig då ha tillträtt hemmanet år 1715, efter att det blivit öde då den tidigare åbon hade avlidit året innan. Av tingsprotokollet framgår att Jakob innan han tillträdde Kort bodde på Näcksund hemman som ligger i samma by. Han antecknas också på Näcksund i mantalslängderna 1712 och 1713 med hustrun samt sönerna Anders och Jakob, men verkar dessförinnan ha bott någon annanstans.

Jakob Jakobsson var under en tid själv nämndeman i häradsrätten. När rätten samlades till vinterting år 1723 inleds protokollen med följande ärende.

"Som nu rätten skulle sig sakernas avgörande företaga så förekom det som blivit försport, att en utav de uti rätten sittande nämndemän skulle för någon grava förseelser hava undergått kyrkoplikt, då efter undersökning härom befanns, att den under ryska regeringen uti landet tillsatte tolvmannen Jakob Jakobson Kort för ungefär 20 år sedan pliktat för signeri och vidskepelse."

Som en följd av detta tvingades Jakob Jakobsson avträda sin plats i nämnden.

Uppgiften att Jakob Jakobsson ett tjugotal år tidigare, det vill säga kring början av 1700-talet, blivit dömd för "grava förseelser" föranleder en undersökning av tingsprotokollen från den tiden. Det visar sig att Jakob då bodde i Bråtö i Kronoby. Den huvudåtalade i det berörda målet, som första gången behandlades vid hösttinget 1700, var en för trolldom beryktad kvinna från Kelviå. Hon hade anlitats av Anders Mattsson Näse och dennes hustru Margeta Salomonsdotter för att bota deras sjuka dotter. Bland de övriga inblandade nämns även Anders Mattssons svärson Jakob Jakobsson Riska. Jakob antecknas i mantalslängderna som måg på Näse med sin hustru Lisa från slutet av 1680-talet, och är förmodligen samme Jakob Jakobsson som tidigare antecknas där som dräng. År 1700 upptog han Riska hemman genom kontrakt med sin hustrus kusin som hade tillträtt ödehemmanet året innan. Jakob antecknas med sin hustru och sonen Anders i mantalslängden på Riska sista gången år 1711, det vill säga året innan familjen dyker upp på Näcksund. Detta bekräftar att det är fråga om samma personer, och således kan man konstatera att Jakob Jakobsson Sveins hustru Lisa Andersdotter var dotter till Anders Mattsson Näse. Att Lisa hade släktband till Näse framgår för övrigt även av ett protokoll från vintertinget 1738, då hon ingick förlikning med den dåvarande husbonden Anders Andersson om arv i hemmanet.

Jakob Jakobsson och Lisa Andersdotter hade åtminstone följande barn, vilka alla torde vara födda i Bråtö:

• Anders (1685–1772). Gift med Anna Carlsdotter Krokvik, och därefter under en tid måg på Krokvik. Köpte en del av Bodö hemman 1723 och blev bonde där.
• Jakob (1687–1752). Gift 1724 med Anna Henriksdotter Bodö. Paret bodde under kortare eller längre perioder i Öja, Storby och Pedersöre.
• Margeta (ca 1691–1771). Gift 1725 med Olof Mattsson Murmästar från Eugmo i Pedersöre.
• Matts (1693–1749). Gift med Elsa Persdotter. Bonde på Sveins.
• Lisa (1699–1771). Gift 1732 med Måns Olofsson Djupsund.
• Per. Gift 1728 med Brita Hansdotter Krokvik. Paret bodde till en början kvar i Öja, men flyttade senare till Storby och därefter till Pedersöre.
• Johan (1706–1775). Gift 1731 med soldatdottern Maria Andersdotter från Såka. Paret bosatte sig på Sveins.
• Maria (1710–1803). Gift 1733 med Johan Jakobsson Näcksund. Flyttade som änka till Nykarleby med sonens familj.

Beträffande Anders Jakobsson Bodös föräldrar har även andra teorier framförts, men det förefaller klart att han var son till Jakob Jakobsson Sveins. Jakob Jakobsson och Lisa Andersdotter hade bevisligen en son Anders i passande ålder, emedan denne nämns i mantalslängderna i både Bråtö och Öja. Dessutom antecknas i 1724 års mantalslängd på Bodö tillsammans med Anders Jakobsson och hans hustru även en bror Jakob med sin hustru Anna. Anders Jakobsson och de andra syskonen har också otaliga gånger valts till faddrar för varandras barn, vilket i sig tyder på ett nära släktskap.

Vid vintertinget 1738 begär Måns Djupsund arvsskifte efter sin svärfar på Sveins hemman, vilket visar att hans hustru Lisa Jakobsdotter är identisk med Jakob Jakobsson Sveins dotter Lisa.

Henrik Danielsson Bodös hustru Brita Danielsdotter

Ett av hemmanen på Bodö i Öja (Karleby) brukades efter stora ofreden av Henrik Danielsson (1684–1761). Han vigdes 1722 med pigan Brita Danielsdotter (1696–1761).Vigselförteckningen uppger inte varifrån Brita Danielsdotter kom, och hon förekommer i olika antavlor och databaser både med gårdsnamnen Tuomisalo och Skähl. Bland annat enligt publikationen Karlebynejden nr 10 (Karlebynejdens bygde- och släktforskare) var hon dotter till Daniel Eriksson och Carin Olofsdotter på Elas (Skähl) i Öja, vilket emellertid förefaller felaktigt.

Med familjen på Bodö antecknas i kommunionboken även änkan Brita Olofsdotter (f. 1664). Angående hennes släktskap med Henrik Danielsson och Brita Danielsdotter förekommer också flera teorier. Släktskapet klargörs dock av en anteckning i dopboken. Bland faddrarna för Jacob Danielsson Näcksunds dotter som döptes 1729 finns ”Henrik Bodö och hustrun och dess svärmor Brita”. Svärmodern är förmodligen Brita Olofsdotter, som således var mor till Henrik Danielssons hustru Brita Danielsdotter.

Med hjälp av mantalslängderna kan man sluta sig till att Brita Olofsdotter med stor säkerhet kom från Djupsund i Öja. Där antecknas med Olof Johanssons familj från mitten av 1680-talet en måg Daniel Johansson med hustrun Brita Olofsdotter. Under en period i mitten av 1690-talet nämns inte Daniel och Brita bland invånarna på Djupsund, utan antecknas i stället på Daniels fädernegård Tuomisalo i Såka by. Olof Johansson hade då avlidit, och Daniel yrkade vid hösttinget 1694 på arv efter sin svärfader samt dränglön för de åtta års tid som han hade tjänat hos honom. Något år senare återvände Daniel och hustrun till Djupsund där Britas bror Måns hade tagit över husbondeskapet.

Sammanfattningsvis var Henrik Danielsson Bodös hustru Brita Danielsdotter dotter till Daniel Johansson Tuomisalo och Brita Olofsdotter Djupsund. För övrigt kan noteras att Brita Danielsdotter av allt att döma nog var rätt nära släkt också med Daniel Eriksson och Carin Olofsdotter på Elas, även om dessa inte var hennes föräldrar. Förmodligen var Carin nämligen syster till Brita Olofsdotter Djupsund och således Brita Danielsdotters moster. En syster Carin antecknas i mantalslängderna på Djupsund, och försvinner därifrån samtidigt som Daniel Erikssons hustru dyker upp på Elas.
 

Tillägg:

Brita Danielsdotters släktband till Tuomisalo och hennes anor på fädernet framgår klart av ett sedermera påträffat protokoll från vintertinget 1748. I tingsprotokollet, som behandlar två andra personers tvist om besittningen av Tuomisalo hemman, redogörs detaljerat för släktens medlemmar i flera generationer bakåt. Brita Danielsdotter och hennes tremänning Karin Gustafsdotter var vid denna tid de enda kvarvarande arvingarna till Tuomisalo, efter att hemmanet drabbats hårt bland annat av pesten några årtionden tidigare.

Domböckerna innehåller även andra spridda uppgifter om Brita Danielsdotter och hennes släkt. Enligt egen utsago var hon född 1696. Hennes far Daniel Johansson dog rätt tidigt, och modern Brita Olofsdotter gifte senare om sig med änklingen Matts Hansson Backa. Brita Danielsdotter bodde därefter på sin styvfars hemman Backa i Öja från åtta års ålder ända fram till 1722 då hon själv gifte sig och flyttade till Bodö.

Murick hemman på 1600-talet

I ett tidigare inlägg om Murick hemman i Nedervetil behandlas hur en del av hemmanet fick nya innehavare i slutet av 1600-talet efter att handelsmannen i Gamlakarleby Anders Philipsson Murick drivit frågan om sin och sina syskons arvsdel vid tinget. Detta inlägg utgör en fortsättning som reder ut syskonens härkomst och förtydligar släktskapet med hemmanets tidigare innehavare.

Av tingsprotokollen framgår att Anders Philipsson var kusin till Lars Larsson på Murick, samt att denne Lars hade övertagit hemmanet efter sin far. Fadern hette Lars Mattsson och förekommer som husbonde på Murick i längderna i mitten av 1600-talet. Före honom innehades hemmanet av Matts Larsson som bör vara Lars Mattssons far. Eftersom både Lars Larsson och Anders Philipsson sades vara arvfallna till hemmanet kan man sluta sig till att Anders far Philip troligen var en bror till Lars Mattsson. Detta styrks av en jordrannsakningsbok från 1624, där en Philpus Mattsson antecknas på ett hemman i Nedervetil. Med stor säkerhet är det fråga om fadern till handelsmannen Anders Philipsson Murick och hans syskon.

Uppgifter om Anders Philipsson Muricks släkt på mödernet framkommer i ett protokoll från Kelviå vinterting 1678 då hans syster kärade om ett arv.

”En gammal kvinna Sigrid Philpusdotter, barnfödd i Gamlakarleby socken, den nu en tid varit i Nyland, kom för rätta och kärade till Olof Nilsson i Kelviå för något arv som hon förmente Olof hos sig innehava och henne efter sin moder Karin Nilsdotter böra tillkomma, alldenstund hennes mor en del arv efter sin fader och denne Olofs fars farfar Nils Nilsson icke ifrån hans hemman skall tagit.”

Den i texten nämnde Olof Nilsson kan identifieras som bonde på Miekkoja hemman i Kelviå, och husbondelängderna tyder på att även hans far och farfar tidigare brukat samma hemman. Av tingsprotokollet framgår vidare att Olofs farfar (som också hette Olof Nilsson) redan år 1653 på sin sjuksäng betalat åt ”denna sin systers Karins son, och Sigrids bror salig Anders Philipsson Murick, borgare i Gamlakarleby” en summa pengar för Karins arv efter sin far, och att denna skulle komma alla hennes barn till delning. Sigrid uppmanades därför att begära sin andel av arvet av Anders Muricks arvingar, vilket hon också gjorde med större framgång vid det kort därpå följande vintertinget i Karleby.

Sammanfattningsvis står det klart att Matts Larsson Murick i Nedervetil förutom sonen Lars Mattsson även hade en son Philip Mattsson, vilken också verkar ha brukat hemmanet under en tid. Philip Mattsson Murick var gift med Karin Nilsdotter Miekkoja, som kom från Kelviå och var dotter till Nils Nilsson.

Murick hemman och dess nya invånare i slutet av 1600-talet

Murick hemman i Nedervetil (Karleby) innehades under 1670-talet av Lars Larsson, som antecknas i mantalslängderna tillsammans med sina barn och andra nära släktingar. I mantalslängden 1678 har sonen Matts Larsson tagit över som huvudman, och då har även som helt nya invånare införts en svåger Michel Jönsson med hustrun Margeta Thomasdotter samt en annan svåger Thomas Thomasson. Redan i mantalslängden 1680 har hemmanet delats i två lika stora delar som innehas av Matts Larsson respektive Michel Jönsson. På Michel Jönssons del antecknas de följande åren under kortare eller längre tid också svågern Anders Philipsson, dennes hustru Maria Jönsdotter, svågern Jacob Thomasson och hustruns syster Ingrid Thomasdotter. Senare delas denna hemmansdel ännu en gång mellan Michel Jönsson och Anders Philipsson.

Man kan förmoda att de i längderna nämnda Thomas Thomasson och Jacob Thomasson i likhet med Ingrid Thomasdotter är syskon till Michel Jönssons hustru Margeta Thomasdotter, men hur denna familj kommit att besitta hemmanet är inte uppenbart. Längderna uppger som konstaterats att Michel Jönsson var Matts Larssons svåger, men detta syftar tydligen inte på något svågerskap i nutida mening utan endast på att de på något sätt var släkt genom ingifte. Ett par tingsprotokoll ger en viss klarhet i saken. Vid vintertinget i Karleby år 1675 behandlas en inlaga av handelsmannen Anders Philipsson Murick om att med sina samsyskon få inlösa Murick hemman av sitt syskonbarn (kusin) Lars Larsson eftersom han i likhet med denne var arvfallen till hemmanet, eller att Lars alternativt själv skulle lösa ut arvingarna. Anders hade informerat om sin och sina medarvingars innestående arvsdel redan vid hösttinget föregående år. När saken togs upp till behandling i rätten handlade tvisten delvis om värderingen av hemmanet. Rätten beslöt att en ny värdering skulle utföras så att arvingarna därefter kunde ingå ”en vänlig förlikning” eller var och en tillträda sin arvslott – ”han sedan besittandes hemmanet som efter lag och skäl därtill framför de andra finnes berättigad vara”. Av senare tingsprotokoll framkommer att Anders Philipsson Murick med sina medarvingar erhållit halva hemmanet av Lars Larsson. Av allt att döma är det dessa medarvingar som börjar dyka upp på Murick från slutet av 1670-talet.

Michel Jönsson var son till Jöns Thomasson på Nissandt i Korplax by, där han antecknas med hustrun innan flytten till Murick. Tidigare tjänade de båda som dräng respektive piga i Gamlakarleby stad hos just handelsmannen Anders Philipsson Murick, som dock dog redan 1677. Den Anders Philipsson som flyttar till Murick i Nedervetil och där omnämns som Michel Jönssons svåger är således inte samma person. Anders Philipsson i Nedervetil var som konstaterats gift med Maria Jönsdotter, men hon uppges ha andra föräldrar än Michel Jönsson så även här verkar det vara fråga om ett svågerskap i vidare mening. Man kan förmoda att Anders Philipsson i Nedervetil var släkt med sin namne i staden och även han hörde till dennes medarvingar. För detta talar också det faktum att han senare fick en egen hemmansdel.

Thomassönerna och -döttrarna på Murick kan följas rätt väl med hjälp av mantalslängderna samt kyrkböckerna för Gamlakarleby stad, där de tidvis vistades. En del av syskonen omnämns med tillnamnet Kauko, och spåren leder då till Kauko hemman i Korplax by. Där antecknas i 1675 års mantalslängd en Thomas Thomasson med hustrun Margeta Philipsdotter. Man kan dra slutsatsen att det är dessas barn som förekommer på Murick, samt att Margeta Philipsdotter troligen är syster till handelsmannen Anders Philipsson Murick och därigenom erhållit del i hemmanet (detta släktskap bekräftas också av ett tingsprotokoll). Thomas Thomasson och Margeta Philipsdotter dog båda under senare delen av 1670-talet. De hade åtminstone följande barn:

• Anna Thomasdotter. Gift med Michel Carlsson Gästgivars i Kaustar.
• Margeta Thomasdotter. Tjänade som piga hos sin förmodade morbror Anders Murick i Gamlakarleby. Gift troligen 1675 med Michel Jönsson Nissandt. Paret bosatte sig sedermera på Murick i Nedervetil.
• Matts Thomasson. Utskriven till knekt 1674.
• Thomas Thomasson Kauko. Född 1654. Tjänade som dräng i Gamlakarleby bland annat hos Anders Muricks änka och döttrar. Död 1692 i Gamlakarleby, troligen som ogift.
• Michel Thomasson Kauko. Tjänade som dräng i Gamlakarleby hos Anders Muricks änka och dotter, och senare hos rådmannen Carl Mattsson Kiemmer. Gift 1691 i Gamlakarleby med stadsnotarien Johan Hanssons dotter Maria. Troligen död under stora ofreden.
• Jacob Thomasson. Omnämnd på Murick 1681, men hans vidare öden är oklara.
• Ingrid Thomasdotter. Född cirka 1661. Tjänade som piga hos rådmannen i Gamlakarleby Carl Mattsson Kiemmer. Gift 1693 i Gamlakarleby med Jacob Månsson Qvikant. Paret bosatte sig sedermera på Qvikant i Karleby och Ingrid dog där 1731.

Den del av Murick hemman som beboddes av Margeta Thomasdotters familj kom redan i slutet av 1690-talet att åter innehas av Lars Larsson Muricks ättlingar. Av en rad tingsprotokoll framgår att Michel Jönsson hade avlidit och att änkan och barnen inte därefter själva mäktade förestå hemmanet. Vad som sedermera hände med Margeta och barnen är oklart. Åtminstone syskonen Michel Thomassons och Ingrid Thomasdotters släktgrenar fortlever dock.

Anders Philipsson den yngre var född kring 1656 och dog 1734. Han bodde kvar på Murick med sin familj ännu efter stora ofreden och även denna släktgren fortlever. Anders Philipssons exakta släktskap med sin namne i staden och med de övriga invånarna på Murick är något osäkert. Av ett tingsprotokoll från 1693 framkommer att han inte kunnat komma överens med Michel Jönsson, vilket var bakgrunden till hemmansklyvningen dem emellan. I detta sammanhang uppges att Michel Jönsson är hans systerdotters man, vilket skulle innebära att Anders var bror till Margeta Philipsdotter på Kauko. Således skulle han möjligen också haft en äldre bror med samma namn. Med tanke på åldersskillnaden (och i avsaknad av flera samstämmiga uppgifter) måste man dock också beakta möjligheten att Anders Philipsson i själva verket var brorson till Margeta Philipsdotter.

Jakob Mattsson Tjärus hustru Malin Olofsdotter

Jakob Mattsson Tjäru (1696–1775) i Öja (Karleby) var gift tre gånger. Den första hustrun Malin Olofsdotter antecknas i mantalslängden på Tjäru första gången 1725 och var enligt kyrkböckerna född år 1698. Malin dog redan 1737 och Jakob gifte följande år om sig med pigan Brita Olofsdotter Broända från Kronoby. Efter att även hon dött 1741 gifte sig Jakob en tredje gång 1750 med änkan Lisa Knutsdotter från Svinkrok i Kronoby.

Baserat på mantalslängderna vigdes Jakob och hans första hustru Malin troligen år 1724, men någon anteckning om giftermålet kan inte hittas i vigsellängderna för Karleby eller omkringliggande församlingar. Redan detta väcker misstanken att även Malin i likhet med Jakobs två senare hustrur kan ha kommit från Kronoby och att paret vigdes där, då Kronoby kyrkböcker från den tiden inte finns bevarade. Stöd för detta fås också när man studerar vilka som valts till faddrar för parets barn. En stor del av faddrarna är Jakobs släktingar på Tjäru, men i övrigt förekommer anmärkningsvärt många faddrar från Kronoby. Förutom prästen och klockaren med sina hustrur märks ett flertal personer från hemmanen Bjon och Finnilä.

När Jakobs och Malins son Daniel döps 1733 är faddrarna Matts Bjon med hustru, Olof Finnilä, Anders Olofsson med hustru, hustrun Carin Mattsdotter samt pigan Lisa Olofsdotter. De sistnämnda är förmodligen alla Olof Finniläs nära släktingar, nämligen hans son Anders, svärdotter Carin (vars man också hette Daniel) och dotter Lisa. Den troliga förklaringen till att dessa valts till faddrar är att även Malin Olofsdotter var dotter till Olof Finnilä, vilket också är fullt möjligt med tanke på hennes födelsetid.

Som konstaterats antecknas Malin Olofsdotter i mantalslängden på Tjäru 1725, men inte föregående år då endast Jakob Mattsson och hans styvmor nämns. På Finnilä i Påras by antecknas däremot 1724 med Olof Thomassons familj en dotter Malin, som inte längre nämns 1725. Sammantaget förefaller det uppenbart att Jakob Mattssons första hustru Malin Olofsdotter kom från Kronoby och var dotter till Olof Thomasson på Finnilä.

Tillägg: Ett sedermera upptäckt tingsprotokoll bekräftar att slutledningen i denna utredning är korrekt. Vid vintertinget i Kronoby 1738 redogörs för Anders och Daniel Olofssöners förlikning med sina syskon om arvet efter fadern Olof Thomasson Finnilä. I detta sammanhang nämns även svågern Jakob Mattsson Tjäru och hans hustru Malin Olofsdotter.