Matts Mattsson Antbackas släktband till Öja

Vid Kronoby vinterting 1739 anhöll bonden Jakob Nilsson om lagfart på Backa hemman i Öja, vilket han då övertagit efter sin nyligen avlidne styvsvärfar Anders Andersson. I samband med detta anförde bonden Matts Mattsson Antbacka klander och sade sig vara en ”mycket nära bördeman”. Eftersom Matts Mattsson inte hade vederbörligen instämt saken till tinget eller deponerat bördelösen behandlades hans klander dock inte vidare vid detta tillfälle. Han verkar inte heller ha drivit saken vidare vid följande ting, utan Jakob Nilsson erhöll då fasta på hemmanet.

Det släktskap som låg till grund för Matts Mattssons anspråk framgår tyvärr inte av tingsprotokollet. Matts var bondemåg på Antbacka hemman i Bråtö by och enligt kyrkböckerna född år 1698. Han hade gift sig och flyttat till Antbacka under stora ofreden, och hans tidigare vistelse är därför svår att spåra med hjälp av kyrkböcker och mantalslängder.

För att Matts Mattsson skulle kunna anse sig vara en ”mycket nära bördeman” till Backa hemman bör antingen han själv eller hans hustru Margeta Hansdotter rimligtvis vara ättling till Hans Olofsson som blev bonde på Backa på 1650-talet då han antogs till sytningsman av sin avlägsne släkting Olof Andersson. Olof Andersson hade själv inga barn som kunde överta hemmanet, utan endast en sjuklig dotter. Hans Olofsson förblev med sin familj bofast på Backa, och var morfar till den ovannämnde bonden Anders Andersson.

Hans Olofsson Backa hade följande kända barn:

• Brita Hansdotter, gift med Matts Jakobsson
• Malin Hansdotter, gift med Anders Olofsson Djupsund och mor till Anders Andersson Backa
• Matts Hansson, husbonde på Backa
• Lisa Hansdotter, gift med Matts Nilsson

 

Hans Olofssons son Matts Hansson som efterträdde fadern som husbonde dog under stora ofreden utan att efterlämna några barn. Under de följande årtiondena behandlades vid häradstinget ett flertal mål som berör besittningsrätten till Backa hemman. Tingsprotokollen innehåller påfallande många uppenbara felaktigheter och motstridigheter vad beträffar de berörda personernas namn och inbördes släktskap, och är därför inte helt lätta att tolka. Genom att jämföra med mantalslängderna och andra källor kan man dock få en någorlunda klar bild av de verkliga släktförhållandena, även om vissa detaljer förblir osäkra.

Under en lång tid efter stora ofreden beboddes Backa hemman av Anders Andersson tillsammans med en Matts Jakobsson. Denne Matts Jakobsson var bördig från Lyttare hemman i Bråtö, och hans dåvarande andra hustru Margeta Mattsdotter var av allt att döma dotter till ovannämnda Brita Hansdotter Backa och Matts Jakobsson den äldre. Anmärkningsvärt är att bland faddrarna för ett av deras barn finns Hans Mattsson Antbacka och hans hustru, tillsammans med personer från Lyttare. Detta föranleder misstanken att Hans Mattsson snarare än Matts Mattsson hade anor från Backa. Hans Mattsson var far till Matts Mattssons hustru Margeta Hansdotter, och även han måg på Antbacka.

Troligen var Hans Mattsson Antbacka bror till Margeta Mattsdotter för vars barn han var fadder, och således son till Brita Hansdotter Backa. Detta skulle förklara varför svärsonen Matts Mattsson ansåg sig kunna hävda bördsrätt till Backa hemman genom sin hustru, efter att Hans själv hade avlidit. Hans Mattsson bör ha varit född senast i mitten av 1670-talet, vilket även passar in tidsmässigt eftersom Brita Hansdotter och Matts Jakobsson redan då var gifta.

Alternativet att Matts Mattsson Antbacka själv skulle vara ättling till Hans Olofsson Backa förefaller mindre troligt. Med beaktande även av tidslinjen är det svårt att placera in honom i släktträdet, såvida inte Hans Olofsson hade ytterligare okända barn. Lisa Hansdotter hade med sin man Matts Nilsson visserligen en son Matts Mattsson, men denne uppges ha varit bofast i Pedersöre och kan således inte vara samma person.

Sammanfattningsvis var bondemågen på Antbacka Hans Mattsson troligen son till Brita Hansdotter Backa och hennes man Matts Jakobsson. Detta stöds både av fadderskap och av svärsonen Matts Mattssons hävdade bördsrätt till Backa hemman.

Jakob Jakobsson och Lisa Andersdotter på Sveins/Kort

I Öja (Karleby) bodde under början av 1700-talet en Jakob Jakobsson (1662–1737) och hans hustru Lisa Andersdotter. I den tidigaste bevarade kommunionboken antecknas Jakob och Lisa med sin familj till en början på Kort hemman, men från och med mitten av 1728 finns de i stället på det närbelägna hemmanet Sveins. De verkar inte vara nära släkt med de tidigare invånarna på någotdera hemmanet, så det är inte uppenbart varifrån de ursprungligen kom. Klarhet i den saken kan emellertid fås med hjälp av ledtrådar i en serie tingsprotokoll.

Vid tinget i Kronoby år 1722 behandlades en tvist om besittningsrätten till Kort hemman. Jakob Jakobsson sade sig då ha tillträtt hemmanet år 1715, efter att det blivit öde då den tidigare åbon hade avlidit året innan. Av tingsprotokollet framgår att Jakob innan han tillträdde Kort bodde på Näcksund hemman som ligger i samma by. Han antecknas också på Näcksund i mantalslängderna 1712 och 1713 med hustrun samt sönerna Anders och Jakob, men verkar dessförinnan ha bott någon annanstans.

Jakob Jakobsson var under en tid själv nämndeman i häradsrätten. När rätten samlades till vinterting år 1723 inleds protokollen med följande ärende.

"Som nu rätten skulle sig sakernas avgörande företaga så förekom det som blivit försport, att en utav de uti rätten sittande nämndemän skulle för någon grava förseelser hava undergått kyrkoplikt, då efter undersökning härom befanns, att den under ryska regeringen uti landet tillsatte tolvmannen Jakob Jakobson Kort för ungefär 20 år sedan pliktat för signeri och vidskepelse."

Som en följd av detta tvingades Jakob Jakobsson avträda sin plats i nämnden.

Uppgiften att Jakob Jakobsson ett tjugotal år tidigare, det vill säga kring början av 1700-talet, blivit dömd för "grava förseelser" föranleder en undersökning av tingsprotokollen från den tiden. Det visar sig att Jakob då bodde i Bråtö i Kronoby. Den huvudåtalade i det berörda målet, som första gången behandlades vid hösttinget 1700, var en för trolldom beryktad kvinna från Kelviå. Hon hade anlitats av Anders Mattsson Näse och dennes hustru Margeta Salomonsdotter för att bota deras sjuka dotter. Bland de övriga inblandade nämns även Anders Mattssons svärson Jakob Jakobsson Riska. Jakob antecknas i mantalslängderna som måg på Näse med sin hustru Lisa från slutet av 1680-talet, och är förmodligen samme Jakob Jakobsson som tidigare antecknas där som dräng. År 1700 upptog han Riska hemman genom kontrakt med sin hustrus kusin som hade tillträtt ödehemmanet året innan. Jakob antecknas med sin hustru och sonen Anders i mantalslängden på Riska sista gången år 1711, det vill säga året innan familjen dyker upp på Näcksund. Detta bekräftar att det är fråga om samma personer, och således kan man konstatera att Jakob Jakobsson Sveins hustru Lisa Andersdotter var dotter till Anders Mattsson Näse. Att Lisa hade släktband till Näse framgår för övrigt även av ett protokoll från vintertinget 1738, då hon ingick förlikning med den dåvarande husbonden Anders Andersson om arv i hemmanet.

Jakob Jakobsson och Lisa Andersdotter hade åtminstone följande barn, vilka alla torde vara födda i Bråtö:

• Anders (1685–1772). Gift med Anna Carlsdotter Krokvik, och därefter under en tid måg på Krokvik. Köpte en del av Bodö hemman 1723 och blev bonde där.
• Jakob (1687–1752). Gift 1724 med Anna Henriksdotter Bodö. Paret bodde under kortare eller längre perioder i Öja, Storby och Pedersöre.
• Margeta (ca 1691–1771). Gift 1725 med Olof Mattsson Murmästar från Eugmo i Pedersöre.
• Matts (1693–1749). Gift med Elsa Persdotter. Bonde på Sveins.
• Lisa (1699–1771). Gift 1732 med Måns Olofsson Djupsund.
• Per. Gift 1728 med Brita Hansdotter Krokvik. Paret bodde till en början kvar i Öja, men flyttade senare till Storby och därefter till Pedersöre.
• Johan (1706–1775). Gift 1731 med soldatdottern Maria Andersdotter från Såka. Paret bosatte sig på Sveins.
• Maria (1710–1803). Gift 1733 med Johan Jakobsson Näcksund. Flyttade som änka till Nykarleby med sonens familj.

Beträffande Anders Jakobsson Bodös föräldrar har även andra teorier framförts, men det förefaller klart att han var son till Jakob Jakobsson Sveins. Jakob Jakobsson och Lisa Andersdotter hade bevisligen en son Anders i passande ålder, emedan denne nämns i mantalslängderna i både Bråtö och Öja. Dessutom antecknas i 1724 års mantalslängd på Bodö tillsammans med Anders Jakobsson och hans hustru även en bror Jakob med sin hustru Anna. Anders Jakobsson och de andra syskonen har också otaliga gånger valts till faddrar för varandras barn, vilket i sig tyder på ett nära släktskap.

Vid vintertinget 1738 begär Måns Djupsund arvsskifte efter sin svärfar på Sveins hemman, vilket visar att hans hustru Lisa Jakobsdotter är identisk med Jakob Jakobsson Sveins dotter Lisa.