Anna Eriksdotter Broändas familj

I ett tidigare inlägg behandlades två nästan jämngamla personer som båda bar namnet Anna Eriksdotter och inflyttade till Näcksund respektive Sveins i Öja under 1700-talets första hälft. Slutsatsen i det inlägget var att Anna Eriksdotter (1679–1761) på Sveins var dotter till Erik Michelsson Broända i Storby, men beträffande hennes övriga familj gavs endast några spridda uppgifter. I detta uppföljande inlägg utreds Annas familj och hennes öden innan flytten till Öja mer ingående.

I Karleby församlings äldsta bevarade kommunionbok som börjar 1725 antecknas Anna Eriksdotter som soldatänka på Herlevi i Såka. I samma hushåll antecknas även en flicka Maria Andersdotter som kan styrkas vara Annas dotter. Maria blev gift till Sveins, och det var till hennes familj som även modern Anna sedermera flyttade efter att däremellan ha bott en tid hos sin bror på Broända. Inget uppenbart släktskap föreligger mellan Anna Eriksdotter och de övriga invånarna på Herlevi.

Om Annas man avslöjar de indirekta uppgifterna i kommunionboken endast att han hette Anders och var soldat. Dopböckerna ger emellertid ytterligare ledtrådar, då Anna förekommer som fadder för ett flertal barn under tiden hon bodde i Såka och Storby. I dessa sammanhang kallas hon bland annat "soldathustru Anna Eriksdotter", "soldat Anders Erikssons hustru Anna", "Anders Erikssons hustru i Herlevi", samt senare "änkan Anna Eriksdotter Herlevi" och "Anders Erikssons änka i Herlevi". Även "Anders Wentjärvis änka Anna" som står som fadder för ett barn torde vara samma person. Således hette hennes man uppenbarligen Anders Eriksson och spåren leder till Wentjärvi hemman i Såka.

Wentjärvi hemman innehades efter stora ofreden av Per Jakobsson. Enligt domböckerna hade han köpt hemmanet 1719 av Anders och Per Simonssöner samt deras medarvinge Anders Eriksson Wentjärvi. Man kan förmoda att det är denne Anders Eriksson som var gift med Anna Eriksdotter. Tydligen hade han blivit soldat i något skede, och dog senast i mitten av 1720-talet eftersom Anna därefter kallas änka. Anders Eriksson Wentjärvi var troligen son till den tidigare bonden Erik Andersson Wentjärvi.

Ett protokoll från vintertinget 1724 innehåller ytterligare uppgifter om familjen. Då berättade änkan Anna Eriksdotter att hennes man Anders Eriksson utgått till soldat för ett antal bönder (i bland annat Såka) och sades vara död, varför hon begärde att utfå hans legopenningar till sitt och sina tre faderlösa späda barns uppehälle. De tre barnen går alla att spåra med hjälp av kyrkböckerna, och är följande:

• Dottern Maria Andersdotter (1711–1788) antecknas som konstaterats i kommunionboken tillsammans med modern Anna på Herlevi. Hon tjänade senare som piga på Tjäru i Öja och gifte sig 1731 till Sveins i samma by med Johan Jakobsson.
• Sonen Erik Andersson (1718–1781) kan identifieras med stöd av fadderskap. Han tjänade troligen som dräng på olika gårdar i sin ungdom, och gifte sig första gången 1739 med Karin Hansdotter Krokvik varefter han blev bondemåg på Krokvik i Öja. Familjen flyttade senare till Pedersöre. Efter första hustruns död gifte Erik om sig 1763 med Malin Andersdotter Torrkulla från Kronoby. I slutet av sitt liv bodde han som torpare i Purmo.
• Sonen Anders Andersson (1720–1758) tjänade i sin ungdom som dräng på kaplansgården, och gifte sig 1740 med pigan på samma gård Maria Mattsdotter. Paret bodde under en tid hos Anders systers familj på Sveins. Anders blev senare soldat med namnet Palmroth, och dog i Pommern.

Jakob Tast i Nedervetil och hans hustru Lisa Thomasdotter

Tast hemman i Nedervetil brukades i början av 1700-talet av Jakob Tast. Han hade upptagit hemmanet efter att det en tid legat öde. Med sin hustru Lisa Thomasdotter hade Jakob flera barn som sedermera genom hemmansköp kom att verka bland annat på Wentjärvi och Skrabb i Såka.

I släktutredningar och databaser förekommer motstridiga uppgifter om Jakob Tast och hans släktbakgrund. Han nämns med flera olika patronymikon, och påstås även vara son till någon av de samtida bönderna på Tast i Kaustby. Emellertid torde det åtminstone vid denna tid inte längre förelegat något nära släktskap mellan invånarna på de två hemmanen Tast i Kaustby respektive Nedervetil. Det ödehemman som Jakob Tast upptog i Nedervetil bar namnet Tast redan innan hans ankomst.

Jakob Tasts verkliga patronymikon och bakgrund framkommer i ett protokoll från Karleby sommar- och höstting 1699. Där berättas att Jakob Jöransson Granö vill uppta Matts Johansson Tasts ödelämnade hemman i Nedervetil. På Granö i Terjärv antecknas även i mantalslängderna en Jakob Jöransson med hustru Lisa Thomasdotter fram till 1698. Av tidigare mantalslängder framgår att Jakob Jöransson var son till Jöran Påhlsson på Granö.

Ett annat tingsprotokoll från vintertinget i Kronoby 1698 förklarar omständigheterna kring Jakob Jöranssons flytt från Granö till Tast. Då berättade Jakob Jöransson Granö att han överdragit sitt bördehemman till sin svåger Anders Thomasson, eftersom han själv inte mäktar förestå hemmanet och betala den ådragna skulden. Anders Thomasson, som tydligen var Lisa Thomasdotters bror, bodde tidigare på Storrank i samma by. Med hjälp av mantalslängderna kan man dra slutsatsen att Jakob Jöranssons hustru Lisa var dotter till Thomas Eriksson på Storrank.

Änkan Lisa Thomasdotter (1652–1744) bodde kvar på Tast ännu några år efter stora ofreden, men återfinns senare i Såka by med sönerna Per, Jakob, Carl och Henrik. Till Jakob Jöranssons och Lisa Thomasdotters barn hör även dottern Maria som hade gift sig till Hästbacka i Terjärv.

Anna Eriksdotter och Anna Eriksdotter i Öja

Näcksund hemman i Öja (Karleby) brukades efter stora ofreden av Johan Danielsson, som tidigare bott på Haals i Såka by. Johans hustru hette Anna Eriksdotter och var enligt kyrkböckerna född år 1681. I ett antal databaser och sammanställningar uppges hon vara dotter till Erik Michelsson Broända i Storby, men detta förefaller felaktigt och baserar sig troligen på en förväxling.

I kommunionboken antecknas på Broända under första halvan av 1730-talet en änka Anna Eriksdotter med kommentaren "i Öjarna". Husbonde på Broända vid den tiden var Johan Eriksson (f. 1681), som tidigare varit bolagsman på Qvikant men dock var bördig från Broända. Man kan förmoda att änkan Anna Eriksdotter var Johan Erikssons syster. Hon är emellertid inte samma person som Johan Danielsson Näcksunds hustru, vilken utan avbrott antecknas i kommunionboken på Näcksund vid denna tid och dessutom inte då ännu var änka.

Efter flytten från Storby finns Anna Eriksdotter Broända hos dottern Maria Andersdotters familj på Sveins i Öja där hon också dog 1761. Enligt kommunionboken var hon född 1679 och således nästan jämngammal med sin namne på närbelägna Näcksund. Dottern Maria hade gift sig redan 1731 med Johan Jacobsson Sveins, och omkring samma tid flyttade Anna tydligen till sin bror Johan i Storby. Tidigare antecknas Anna som soldatänka på Herlevi i Såka med dottern Maria. Hon hade även två yngre barn.

Anna Eriksdotter på Näcksund i sin tur blev änka 1739 och flyttade till sonen Johans familj på Bodö. Hon dog även på Bodö 1766, men däremellan bodde hon under ett antal år på Lillåivo. Man kan förmoda att hon på något sätt var släkt med folket på Lillåivo, men släktskapet är inte uppenbart och uppges inte heller i kommunionböckerna. Huvudman på Lillåivo vid denna tid var Johan Mattsson. Hans hustru Maria Mattsdotter kom från Såka och var dotter till Matts Eriksson Notjärvi, som var född omkring 1669 enligt åldersangivelsen i begravningsboken. Anna Eriksdotter kunde tänkas vara syster till denne Matts Eriksson och således faster till Maria Mattsdotter på Lillåivo, vilket skulle förklara varför hon flyttade dit. I mantalslängderna antecknas på Notjärvi från slutet av 1690-talet Erik Larssons dotter Anna. Hon försvinner från Notjärvi år 1700, vilket lämpligt nog är samma år som Johan Danielssons hustru Anna införs på Haals. Detta stöder antagandet att Johan Danielssons hustru kom från Notjärvi.

En studie av fadderskap bekräftar i praktiken dessa släktförhållanden. Personer med anknytning till familjerna på Broända och Sveins förekommer i ett flertal fall som faddrar för varandras barn, också under tider då de inte bodde i samma by. Likaledes har Johan Danielsson Näcksund och hans hustru valts till faddrar av ett par familjer på Notjärvi, vilket utgör ett tydligt undantag då faddrarna i övrigt nästan uteslutande kommer från mer närbelägna gårdar. Som en biprodukt av denna fadderskapsstudie avslöjas för övrigt också en trolig koppling mellan släkterna på Broända och Notjärvi. Av allt att döma var nämligen den tidigare nämnde Matts Eriksson Notjärvis måg – som också hette Matts Eriksson och var född 1695 – bror till Johan Eriksson och Anna Eriksdotter på Broända.

Med stor säkerhet gäller således följande släktförhållanden:

• Johan Danielsson Näcksunds hustru Anna Eriksdotter var dotter till Erik Larsson Notjärvi.
• Anna Eriksdotter på Herlevi/Broända/Sveins var dotter till Erik Michelsson Broända.

Tillägg:

Ett sedermera påträffat tingsprotokoll från 1732 bekräftar ovanstående slutsats beträffande Johan Danielsson Näcksunds hustrus härkomst. Av protokollet framgår att Matts Eriksson Notjärvis syster Anna Eriksdotter Näcksund bekommit sin andel av arvet efter fadern Erik Larsson.

Henrik Danielsson Bodös hustru Brita Danielsdotter

Ett av hemmanen på Bodö i Öja (Karleby) brukades efter stora ofreden av Henrik Danielsson (1684–1761). Han vigdes 1722 med pigan Brita Danielsdotter (1696–1761).Vigselförteckningen uppger inte varifrån Brita Danielsdotter kom, och hon förekommer i olika antavlor och databaser både med gårdsnamnen Tuomisalo och Skähl. Bland annat enligt publikationen Karlebynejden nr 10 (Karlebynejdens bygde- och släktforskare) var hon dotter till Daniel Eriksson och Carin Olofsdotter på Elas (Skähl) i Öja, vilket emellertid förefaller felaktigt.

Med familjen på Bodö antecknas i kommunionboken även änkan Brita Olofsdotter (f. 1664). Angående hennes släktskap med Henrik Danielsson och Brita Danielsdotter förekommer också flera teorier. Släktskapet klargörs dock av en anteckning i dopboken. Bland faddrarna för Jacob Danielsson Näcksunds dotter som döptes 1729 finns ”Henrik Bodö och hustrun och dess svärmor Brita”. Svärmodern är förmodligen Brita Olofsdotter, som således var mor till Henrik Danielssons hustru Brita Danielsdotter.

Med hjälp av mantalslängderna kan man sluta sig till att Brita Olofsdotter med stor säkerhet kom från Djupsund i Öja. Där antecknas med Olof Johanssons familj från mitten av 1680-talet en måg Daniel Johansson med hustrun Brita Olofsdotter. Under en period i mitten av 1690-talet nämns inte Daniel och Brita bland invånarna på Djupsund, utan antecknas i stället på Daniels fädernegård Tuomisalo i Såka by. Olof Johansson hade då avlidit, och Daniel yrkade vid hösttinget 1694 på arv efter sin svärfader samt dränglön för de åtta års tid som han hade tjänat hos honom. Något år senare återvände Daniel och hustrun till Djupsund där Britas bror Måns hade tagit över husbondeskapet.

Sammanfattningsvis var Henrik Danielsson Bodös hustru Brita Danielsdotter dotter till Daniel Johansson Tuomisalo och Brita Olofsdotter Djupsund. För övrigt kan noteras att Brita Danielsdotter av allt att döma nog var rätt nära släkt också med Daniel Eriksson och Carin Olofsdotter på Elas, även om dessa inte var hennes föräldrar. Förmodligen var Carin nämligen syster till Brita Olofsdotter Djupsund och således Brita Danielsdotters moster. En syster Carin antecknas i mantalslängderna på Djupsund, och försvinner därifrån samtidigt som Daniel Erikssons hustru dyker upp på Elas.
 

Tillägg:

Brita Danielsdotters släktband till Tuomisalo och hennes anor på fädernet framgår klart av ett sedermera påträffat protokoll från vintertinget 1748. I tingsprotokollet, som behandlar två andra personers tvist om besittningen av Tuomisalo hemman, redogörs detaljerat för släktens medlemmar i flera generationer bakåt. Brita Danielsdotter och hennes tremänning Karin Gustafsdotter var vid denna tid de enda kvarvarande arvingarna till Tuomisalo, efter att hemmanet drabbats hårt bland annat av pesten några årtionden tidigare.

Domböckerna innehåller även andra spridda uppgifter om Brita Danielsdotter och hennes släkt. Enligt egen utsago var hon född 1696. Hennes far Daniel Johansson dog rätt tidigt, och modern Brita Olofsdotter gifte senare om sig med änklingen Matts Hansson Backa. Brita Danielsdotter bodde därefter på sin styvfars hemman Backa i Öja från åtta års ålder ända fram till 1722 då hon själv gifte sig och flyttade till Bodö.