Kort hemman i Öja i äldre tider

I gamla skattelängder förekommer namnet Kort på flera hemman i Öja. Gemensamt för dessa hemman är att de tidvis brukats av samma släkt. Ursprungligen verkar Kort ha varit ett släktnamn snarare än ett hemmansnamn. Redan på 1500-talet omnämns ett flertal personer i Öja med tillnamnet Kort i olika skrivformer.

Den gamla släkten Kort

Den tidigaste kända invånaren som kan knytas till den gamla släkten Kort är Jöns Olofsson Kort, som var bonde på ett hemman i Öja redan på 1540-talet. Enligt skattelängderna efterträddes han som husbonde på 1560-talet av Olof Jönsson Kort, som förmodligen är hans son. Olof Jönsson antecknas i längderna endast under några års tid, innan Lars Jönsson tar över. Möjligen är Olof och Lars bröder.

Lars Jönsson står som husbonde under en lång tid in på 1600-talet. Han hade följande barn^[1]:

• Jöns Larsson. Bonde på Kort.
• Brita Larsdotter. Gift till Krokvik i Öja med Olof Månsson. Paret flyttade senare till Gamlakarleby stad.
• Michel Larsson. Gift, och hade åtminstone två döttrar.
• Karin Larsdotter. Gift med Karl, och hade åtminstone en son och två döttrar.
• Marina Larsdotter.
• Malin Larsdotter.
• Per Larsson. Född ca 1592. Under en tid bonde på faderns hemman i Öja. Flyttade senare till Lochteå, där han var bonde på Niemelä hemman samt även länsman. Gift med Karin, och hade en dotter.^[2] Död ca 1643.

Lars Jönssons son Jöns Larsson upptog kring 1606 ett annat hemman som hade brukats av Anders Olofsson men råkat i ödesmål några år tidigare. Det är detta hemman som sedermera kom att benämnas Kort. Jöns var född ca 1567. Han förefaller ha varit gift åtminstone två gånger, och hade med sin senare hustru följande kända barn:

• Matts Jönsson Kort. Född ca 1616. Efterträdde fadern som husbonde på Kort, men flyttade ca 1649 till Gamlakarleby stad och blev borgare där, varefter hemmanet blev öde. Gift med Anna Olofsdotter men efterlämnade inga barn. Död 1665.
• Dotter (namn okänt). Gift med Erik Jönsson. Troligen död barnlös.

Lars Jönssons eget hemman upptogs av den yngre sonen Per Larsson kring 1620 efter att en tid ha betraktats som öde. Per flyttade dock senare bort, varefter hemmanet i Öja åter råkade i ödesmål för en lång tid. En del av ägorna brukades åtminstone tidvis under andra hemman.

Ytterligare ett hemman med koppling till släkten Kort låg öde under största delen av 1600-talet och ännu långt in på 1700-talet. Detta hemman förestods närmast innan det föll i ödesmål av Erik Olofsson, men kallas i senare jordeböcker Lars Jönsson Korts ödehemman. Ägorna förefaller under ödesmålet ha brukats av bönderna på Skähl hemman, men upptogs omsider åter som ett skilt hemman som kom att benämnas Lillkort.

Jakob Jakobssons familj

Efter att Matts Jönsson flyttat in till staden blev Kort hemman öde. Det upptogs först i mitten av 1670-talet av Jakob Hansson Kass, som då var bonde på Åkö hemman i samma by.^[3] Både Åkö och Kort hemman brukades därefter en tid av samma bonde, först av Jakob Hansson och senare av hans son Michel Jakobsson. Från början av 1690-talet står Kort igen som ett skilt hemman med en annan av Jakob Hanssons söner, Jakob Jakobsson, som bonde.^[4] Jakob Jakobsson var gift med Karin Hansdotter Bäck från Bråtö^[5], och hade följande kända barn:

• Maria. Född ca 1697. Bortförd i fångenskap under stora ofreden.
• Brita Jakobsdotter. Tjänade som piga i Gamlakarleby stad.

Jakob Jakobsson dog troligen ca 1705. Han var mot slutet av sitt liv sjuklig och det torde i praktiken ha varit hustrun Karin som då förestod hemmanet.

Kort hemman på 1700-talet

Under några års tid ca 1705–1710 brukades Kort hemman av Johan Sigfridsson, som tidigare bodde på Knif i Öja. Flera av hans syskon förefaller också på basis av mantalslängderna ha vistats på Kort, däribland systern Malin med sin man Anders Michelsson som även står som huvudman ett par år. Malin och Anders flyttade senare till Gamlakarleby stad där Anders var kyrkväktare och fortsättningsvis använde tillnamnet Kort. Johan Sigfridsson själv hade redan tidigare flyttat bort från Öja och tagit tjänst i prästgården.

Johan Eriksson blev ny husbonde på Kort ca 1711. Han bodde tidigare på Tjäru i Öja.^[6] Med till Kort flyttade även brodern Erik Eriksson och troligen även en del av de andra syskonen.

Johan Eriksson dog 1714, varefter hemmanet blev öde för en kort tid. Det tillträddes 1715 av Jakob Jakobsson, som tidigare var bonde på närbelägna Näcksund hemman dit han inflyttat från Bråtö. Efter stora ofreden uppstod en tvist om hemmanets besittning mellan Jakob Jakobsson och Johan Erikssons bröder som återkommit från flykten.^[6] Jakob sålde omsider hemmanet till dem år 1728 och köpte i stället grannhemmanet Sveins.^[7][8] Ny bonde på Kort blev Johan Erikssons bror Hans Eriksson, vars släktgren sedan förblev bofast på hemmanet.

Källor (bl.a.):

[1[ Gamlakarleby rådhusrätt 5.2.1666: Matts Jönsson Korts släktingar fordrade arv efter honom av hans änka Anna Olofsdotter.
Hustru Anna Michelsdotter som är stadd i Jakobstad uti inspektoren Erik Tawasts tjänst är den dödes farbroders sal. Michel Larssons dotter. Även Matts Raasakkas hustru Lisa i Lochteå är Michel Larssons dotter.
Gabriel Karlsson ifrån Jakobstad, hans syster änkan Margareta, samt Olof Anderssons ifrån Eugmo hustru Marina är alla tre födda av Matts Korts farsyster sal. Karin Larsdotter.
Karin Olofsdotter är dotter till Matts Korts farsyster sal. Brita Larsdotter.
Matts Korts farsystrar Marina och Malin Larsdöttrar lever ännu.
Gabriel Jakobssons ifrån Lochteå socken styvdotter berättades varit Matts Korts farbroders sal. Per Larssons dotter, men hon bevistes länge före detta i Riga död bliven.
Olof Andersson ifrån Knifsund är Matts Korts morsysters son.
Matts Korts änka Anna Olofsdotter inlade ett bevis uppå sin sal. mans gjorda testamente, nämligen att egendomen efter hans död skulle allena hans hustru tillhöra medan de voro barnlösa och utan samsyskon, undantagandes 100 daler kopparmynt som han sin fosterson Michel Hansson lovat haver.

[2] Lochteå sommarting 1647: Länsman Gabriel Jakobsson tillkännagav att efter såsom han genom giftermål är kommen på Niemelä hemman vilket är om 1/3 skatt och den tid mycket gäldbundet, alltså är däruppå oväldiga män av rätten förordnade att värdera hemmanet samt inventera dess lösören såsom ock rannsaka om utstående gäld, så att ett jämnat och lika skifte skedde emellan hustru Karin och hennes lilla dotter Annika Persdotter.

[3] Sommartinget 1674: Jakob Hansson i Långön begärde på frihet upptaga Kort ödeshemman i samma by beläget, om 1/2 mantal skatt, vilket nämnden bekände över trettio år legat öde.

[4] Vintertinget 1756: Gamla bonden Hans Åkö om 73 års ålder vittnade, att dess avlidna hustru för honom berättat strax efter eller under förra fientligheten enär han kommit på Åkö hemman, det tvenne bröder Jakob och Michel Jakobssöner tillförrne bebott samma hemman, men den ena av dem eller Jakob har sedan tillträtt Kort hemman.

[5] Sommar- och hösttinget 1711: Sal. Jakob Korts omyndiga barns förmyndare Hans Hansson Bäck och Anders Michelsson Åkö förliktes med Johan Sigfridsson Kort om några persedlar, som Johan den tid han Kort hemmanet innehade av barnens egendom nyttjat och sedermera förkomma låtit.

[6] Vintertinget 1722: Jakob Jakobsson ifrån Långön föredrog sig hava år 1715 tre veckor efter midsommaren tillträtt Kort kronohemman vilket sedan dess åbo Johan Eriksson 1714 om hösten avlidit skall blivit öde, efter vilket denne Johans fader Erik Mattsson Tjäru med sina söners samtycke honom inrått hemmanet att tillträda, för vilken orsak han övergivit sitt hemman Näcksund sedan han därpå en annan åbo förskaffat. Efter det han nu förberörda Kort hemman ifrån den tiden bebott och förbättrat, så skall likväl Erik Mattssons söner Per och Måns Erikssöner vilja honom därifrån tvinga. Per och Måns förklarade att Måns detta hemman tillika med dess broder Johan bebott förrän Jakob därtill kommit, men skall Måns sig måst på flykten begiva. Per förebragde att han den tiden varit omyndig och dess fader och broder icke vidare intention haft än att det allenast Jakob under feigdetiden efterlåta.

[7] Vintertinget 1728: Bröderna Per och Måns Erikssöner Tjäru ifrån Knifsund presenterade en förlikningsskrift som dem och Jakob Jakobsson Kort emellan blivit författad under nu påstående tingstimma, varmedelst Jakob Jakobsson avstår till bemälta bröder det dem och honom emellan tvistiga Kort 1/3 mantal hemmans besittningsrätt emot 400 daler kopparmynts undfående.

[8] Vintertinget 1733: Jakob Jakobsson Korts son Matts Jakobsson uppviste ett emellan nästnämnde dess fader Jakob Kort och förre länsman Elias Cygnell 2.1.1728 upprättat köpebrev, varmedelst Elias Cygnell emot 500 daler kopparmynt försäljer sitt ägande bördehemman Sveins om 1/2 mantal uti Knifsund till Jakob Jakobsson Kort.

Sveins hemman i Öja i äldre tider

Sveins hemman i Långö by (Öja) har antagligen fått sitt namn efter en imvånare med namnet Sven. På 1540-talet förestods hemmanet av Sven Svensson, men det är oklart om hemmanet har uppkallats efter honom, hans far eller någon ännu tidigare bosättare.

Efter Sven Svenssons tid antecknas i skattelängderna i tur och ordning ett antal bönder med osäkra inbördes släktskap. En säker släktlinje kan följas från Olof Andersson, som står som husbonde från slutet av 1500-talet. Olof upptog senare även två andra ödehemman som kom att bli sammanslagna med Sveins.

Olof Andersson var född ca 1558. Förutom bonde var han även nämndeman. Olof hade en känd son:

• Lars Olofsson (d.ä.). Bonde på Sveins.

Lars Olofsson (d.ä.) efterträdde fadern som husbonde och var i likhet med denne även nämndeman. Lars var född ca 1592 och dog ca 1643. Han var gift med Anna Olofsdotter och hade åtminstone tre söner:

• Olof Larsson. Bonde på Sveins.
• Lars Larsson.
• Henrik Larsson. Utskriven till knekt.

I mitten av 1630-talet köpte Lars Olofsson även det närbelägna hemmanet Näcksund. Båda hemmanen brukades därefter en tid av samma bonde, innan Näcksund hemman åter föll i ödesmål.

Efter att Lars Olofsson (d.ä.) dött förestods Sveins hemman av änkan Anna med sina söner, som omväxlande står som huvudmän i längderna. Sonen Olof Larsson blev sedermera varaktig husbonde på hemmanet fram till sin död ca 1677. Olof var gift med Lisa Andersdotter och hade åtminstone två söner:

• Lars Olofsson (d.y.). Bonde på Sveins.
• Matts Olofsson. Bonde på Sveins. Gift med Brita Bengtsdotter.

Lars Olofsson den yngre som övertog husbondeskapet efter fadern Olof Larsson hade under en tid varit kronotimmerman för hemmanet. Han blev gift ca 1676 med Gertrud Simonsdotter, som var änka och även hade barn från ett tidigare gifte^[1]. Lars dog 1687^[2], och efterlämnade följande barn:

• Lars Larsson. Bonde på Sveins. Gift med Brita Mattsdotter.
• Matts Larsson. Bonde på Sveins. Gift, men hustruns namn är oklart.
• Brita Larsdotter.

Efter Lars Olofssons (d.y.) död och medan barnen ännu var omyndiga förestods hemmanet av Lars yngre bror Matts Olofsson.^[3] Barnen bodde dock kvar på Sveins, och återfick sedermera besittningsrätten till hemmanet av farbrodern.^[4]

Under stora ofreden föll Sveins hemman i ödesmål. Lars Olofssons söner Lars och Matts som tillsammans brukat hemmanet hade troligen dött. Änkan Brita Larsdotter, som förmodligen är samma person som dessas syster, sålde år 1723 hemmanet till länsmannen Elias Cygnell.^[5] År 1728 sålde han det i sin tur vidare till Jakob Jakobsson, som redan tidigare inflyttat till Öja från Bråtö och varit bonde på Näcksund och Kort hemman.^[6]

Källor (bl.a.):

[1] Hösttinget 1678: Efter Lars Olofssons i Knifsund begäran förordnades män att dela arvet emellan honom och hans styvbarn i Bråtö.

[2] Extraordinarie ting 1687: Matts Olofsson Swens ifrån Långö föredrog rätten huru hans äldre broder Lars Olofsson blev 20:de söndagen efter trefaldighet av Johan Danielsson i Bodö slagen med yxeggen, då de skulle gå hem från kyrkan på vägen. Sedan Lars om måndagen kommit hem har han rest med sin styvson Anders Andersson ut till skären i mening att fiska, och dött onsdagen efter att han blev av Johan slagen.

[3] Sommartinget 1690: Matts Olofsson i Knifsund framlade den avvittringsskrift som upprättats emellan honom och hans äldre brors Lars Olofssons änka Gertrud Simonsdotter och hennes tre omyndiga barn. Gertrud ville av hemmanet utbekomma sin och dess barns andel, och så sitt avträde taga och sina barn själv försörja, således kvitterandes det 1/2 mantals hemmanet Matts i våld, varföre Matts befruktade sig med tiden av barnen vid deras tilltagande ålder därifrån drivas. Alltså slöt rätten att såsom äldre broders barn är hemmanets närmaste bördemän därföre skall Matts vid hemmanet uppfostra barnen, emedan deras moder det ej förmår göra. Och där så änkan tänker sig vara mäktig att uppehålla hemmanet och utlösa Matts, bör han dock taga avträde, det han ock själv lovade.

[4] Sommar- och hösttinget 1707: Lars Swens ifrån Knifsund by och dess farbroder Matts Olofsson tvistade om preferensen till Swens 1/2 mantals skattehemman. Förutom det den förres framlidne fader Lars Olofsson befanns vara äldre broder, var jämväl av en häradsdom från 1690 att inhämta det käranden och hans syskon då vid deras omogna år förbehållits deras rätt till detta hemman att anträda vid deras myndiga år. Fördenskull tillerkännes käranden och hans syskon besittningen av detta deras fädernes bördejord så att de det samma framför deras yngre farbroder obehindrat skola njuta och besitta.

[5] Vintertinget 1723: Framteddes för rätten ett köpekontrakt, enligt vilket Brita Larsdotter försäljer till länsmannen Elias Cygnell sitt bördehemman Sveins i Knifsund om 1/2 mantal.

[6] Vintertinget 1730: Uppå Jakob Jakobsson Kårts begäran blev Sveins hemman á 1/2 mantal börde i Knifsund, som han efter köpebrevet av den 2. januari nästlidet år sig tillhandlat utav länsman Elias Cygnell, utan klander första gången uppbjudet.

Haga hemman i Öja i äldre tider

Haga hemman i Knifsund by (Öja) upptogs av Jöran Persson kring 1616, efter att ha varit öde i över 10 år. Jöran var född ca 1556, och försvinner ur skattelängderna på 1630-talet.

Jöran Persson efterträddes som huvudman av Erik Larsson, vars eventuella släktskap med sin företrädare är oklart. Erik Larsson var född ca 1581, och står som husbonde fram till början av 1650-talet, då Erik Jönsson tar över.

Erik Jönsson var gift med Karin Eriksdotter, som på basis av sitt patronymikon kan tänkas vara dotter till den tidigare husbonden Erik Larsson, även om klara bevis för detta saknas. Erik Jönsson och Karin Eriksdotter hade följande kända barn:

• Lisa Eriksdotter. Gift till Bodö i Öja med Johan Danielsson.
• Brita Eriksdotter. Gift till Peldo i Öja med Jakob Mattsson.
• Henrik Eriksson. Bonde på Haga.
• Maria Eriksdotter.

I slutet av 1650-talet upptog Erik Jönsson även ett annat närbeläget hemman som kom att bli sammanslaget med Haga. Erik dog ca 1661, och Haga hemman förestods därefter under en kort tid av änkan Karin tills hon gifte om sig med Anders Mattsson som blev ny husbonde. Även Anders hade barn från ett tidigare gifte. Med Karin hade Anders en känd son:

• Erik Andersson. Bonde på Haga.

Henrik Eriksson efterträdde styvfadern Anders Mattsson som husbonde på Haga. Han var gift första gången ca 1682 med Lisa Hansdotter, och andra gången ca 1698 med Malin Johansdotter Saari^[1]. I sitt andra gifte hade Henrik en son^[2]:

• Erik Henriksson. Född ca 1703. Död 1721.

Efter att Henrik Eriksson dött ca 1711 fortsatte halvbrodern Erik Andersson att bruka hemmanet. Erik var gift med Anna Johansdotter Brännkärr från Nedervetil^[3]. Han dog under stora ofreden och efterlämnade veterligen inga barn.

Under stora ofreden förestods hemmanet en tid av Henrik Erikssons änka Malin Johansdotter och hennes dåvarande tredje man Isak Knutsson^[4]. Antagligen var tanken att sonen Erik Henriksson omsider skulle överta hemmanet, men han dog redan i unga år, varefter ingen bördägande längre fanns kvar på Haga. Isak och Malin flyttade till Gamlakarleby stad, och bonde på Haga blev i stället Olof Andersson som hade gift sig med Erik Anderssons änka Anna Johansdotter.

Olof Andersson var förutom bonde även nämndeman. Han bodde tidigare på Björk i Påras, och var änkling vid giftermålet med Anna Johansdotter. Från sitt tidigare gifte hade Olof två barn som följde med till Haga:

• Anna Olofsdotter. Född 1701. Gift med Johan Jakobsson Peldo, som blev bonde på Haga. Död ca 1773.
• Anders Olofsson. Född 1711. Bonde på Haga samt nämndeman. Gift 1728 med Margeta Andersdotter Viitavesi från Nedervetil. Död 1788.

Olof Anderssons två barn Anna och Anders blev båda kvar på Haga och kom att bebo var sin hemmansdel. Annas man Johan Jakobsson Peldo var son till ovannämnda Brita Eriksdotter och således själv bördig från Haga^[5]. I och med att han flyttade till Haga blev en gren av den gamla ägarsläkten åter bofast på hemmanet.

Källor (bl.a.):

[1] Sommar- och hösttinget 1761: Styrmannen ifrån Gamlakarleby stad Henrik Hagberg avhördes som vittne i en tvist om en holme. Vittnet berättade att hans styvmoder Malin som dött för 10–12 år sedan och varit 80 år gammal blivit kallad till tings att vittna i samma sak vid ett tidigare tillfälle. Hon var född i Öjarna å Saari och sedan gift därstädes å Haga hemman.

[2] Sommar- och hösttinget 1711: Johan Persson Såka ifrån Gamlakarleby socken fordrar å sin hustru Malin Johansdotters och styvson Eriks vägnar arv av Erik Andersson Haga, som hemmanet nu i oskifto åbor. Johan Persson är gift med framlidne Henrik Erikssons änka.

[3] Karleby vinterting 1706: Ett arvskiftesinstrument uppå framlidne Johan Brännkärrs egendom har upprättats förlidet år. Arvingarna är mågarna Mårten Brännkärr, Johan Tast, Erik Haga och Johan Simonsson.

[4] Vintertinget 1723: Isak Haga ifrån Knifsund fordrade av nämndemannen Olof Andersson ersättning ej allenast för den melioration han under fientliga tiden anlagt vid Haga hemman, utan jämväl ock förmente sig uppå sin hustrus förre man Henrik Hagas vägnar hava ännu något att pretendera utav det vid samma hemman honom tillfallna arvet.

[5] Vintertinget 1764: Bonden Olof Johansson Haga ifrån Knifsund har av nämndemannen Anders Olofsson Haga fordrat redo, huru han kommit till besittningen av den hälft av Haga halvt mantals skattehemman han nu innehaver. Svaranden upptedde en avhandlingsskrift undertecknad av svarandens föräldrar Olof Andersson Haga och Anna Johansdotter Haga, svaranden själv och kärandens avlidne fader Johan Jakobsson Haga som varit gift med svarandens syster Anna Olofsdotter, dessmedelst Olof Andersson och hans hustru Anna Johansdotter lämnar den ena hälften av Haga hemman till denne deras son Anders Olofsson och den andra hälften därav till dottern Anna Olofsdotter. Käranden sade att hans fadermoders broders änka Malin Mattsdotter år 1724 tvistat med svarandens fader om Haga hemman.

Skähl hemman i Öja i äldre tider

Hemmanet Skähl i Knifsund by (Öja) kallades även Elas redan på 1600-talet. Erik Henriksson upptog hemmanet kring 1618, och brukade det tillsammans med sin bror Henrik Henriksson. Brödernas härkomst och deras möjliga släktskap med den tidigare bonden Olof Jönsson är oklart. Möjligen var de söner till den Henrik Henriksson som var bonde på ett av grannhemmanen kring tiden för deras födelse, emedan Olof Jönssons hemman i en ödeslängd uppges brukas av ”grannen Erik Henriksson”.

Erik Henriksson (d.ä.) var född ca 1585. Han hade åtminstone följande barn^[1]:

• Henrik Eriksson. Bonde på Skähl.
• Anna Eriksdotter.
• Isak Eriksson.
• Margeta Eriksdotter. Gift med Hans Olofsson, och med honom bosatt på Backa i Öja.

Erik Henrikssons son Henrik Eriksson som fortsatte som bonde på Skähl dog senast i början av 1670-talet. Inga av Eriks ättlingar verkar därefter ha blivit kvar någon längre tid på hemmanet, som i fortsättningen förestods av brodern Henrik Henriksson och dennes barn.

Henrik Henriksson var född ca 1595 och dog ca 1672. Han hade åtminstone följande barn^[2][3]:

• Hans Henriksson. Bonde på Skähl.
• Erik Henriksson (d.y.). Bonde på Skähl.
• Malin Henriksdotter. Gift till Knif i Öja med Matts Larsson. Paret brukade även under en tid Skähl hemman.

Henrik Henrikssons söner Hans och Erik var båda bönder på Skähl. Den äldre sonen Hans försvinner dock ur längderna redan i början av 1660-talet. Troligen hade han dött, eftersom fadern därefter testamenterade största delen av hemmanet till den yngre sonen Erik. Sedermera kom dock båda brödernas ättlingar att tillsammans bruka hemmanet. I det följande redogörs för dessa två släktgrenar.

Hans Henrikssons släktgren

Henrik Henrikssons äldste son Hans Henriksson står som huvudman på Skähl under några år kring 1660. Han hade åtminstone två söner^[3]:

• Anders Hansson (d.ä). Bonde på Skähl samt nämndeman. Gift med Karin Danielsdotter. Död under stora ofreden.
• Hans Hansson (d.ä). Bonde på Lillkrokvik i Öja. Gift med Lisa Danielsdotter. Död ca 1709.

Anders Hanssons hustru Karin Danielsdotter och Hans Hanssons hustru Lisa Danielsdotter var systrar, och döttrar till Daniel Mattsson i Kronoby. Med svärfaderns hjälp lyckades Anders och Hans återfå besittningsrätten till Skähl hemman av sin fasters man Matts Larsson, som hade tillträtt hemmanet då de ännu var unga och omyndiga. Daniel och hans hustru Lisa Hansdotter flyttade därefter även själva till Öja med sina döttrar och mågar.

Anders Hansson som var husbonde på Shähl dog under stora ofreden, och efterlämnade veterligen inga barn. Hans änka Karin Danielsdotter blev efter fredsslutet intagen i hospitalet och flyttade därmed bort från Öja.

Hans Hansson bodde kvar på Skähl till 1698, då han i stället upptog Lillkrokvik ödehemman som nybyggare. Han förblev bonde på Lillkrokvik fram till sin död ca 1709, men hans ättlingar kom omsider att återvända till Skähl. Med sin hustru Lisa Danielsdotter hade Hans åtminstone följande barn:

• Johan. Gift, men hustruns namn är oklart.
• Hans Hansson (d.y.). Bonde på Lillkrokvik.
• Anders.

Hans Hansson den yngre var född ca 1684 och blev gift ca 1706 med Maria Sigfridsdotter Knif^[4]. Han tjänade under en tid som dräng i Gamlakarleby, och vistades under stora ofreden i Småland som timmerman. Efter fredsslutet återvände han till Öja, men dog redan 1723. Hans hade två söner^[5][6]:

• Anders Hansson (d.y.). Född 1710. Tjänade som dräng i Såka, och blev senare bonde på Skähl. Gift första gången 1732 med Elsa Johansdotter Lillrank från Terjärv, och andra gången 1738 med Lisa Andersdotter Bodö. Död 1747.
• Erik Hansson. Född 1713. Tjänade som dräng i Såka och senare i Kronoby. Sedermera bonde på Biskop i Hopsala. Gift med Karin Mattsdotter. Död 1763.

Efter att husbonden Anders Hansson d.ä. dött under stora ofreden och hans yngre broders familj redan tidigare flyttat bort fanns ingen av denna släktgren kvar på Skähl. Anders Hanssons brorsons son och namne Anders Hansson d.y. kärade dock 1733 till sin släkting Daniel Eriksson om besittningen av hemmanet, och ingick förlikning så att han fick halva hemmanet.^[7] Erik Hansson som också hade arvsrättighet i hemmanet sålde sedermera sin andel till broderns änkas senare man.

Erik Henrikssons släktgren

Henrik Henrikssons yngre son Erik Henriksson (d.y.) står som huvudman på Skähl från början av 1660-talet. Erik var gift med Kerstin Danielsdotter och hade följande kända barn:

• Brita Eriksdotter. Född 1661. Ogift. Död 1746.
• Daniel Eriksson. Bonde på Skähl.
• Anna Eriksdotter. Född 1688. Gift till Knif i Öja med Matts Sigfridsson. Efter stora ofreden bosatt på Skähl som änka. Flyttade 1764 till dotterns familj på Skutnäs i Pedersöre. Död 1766.

Daniel Eriksson bodde på Skähl som sin släkting Anders Hanssons bolagsman, sedan Anders upplåtit halva hemmanet åt honom.^[8] Efter att Anders dött under stora ofreden blev Daniel själv husbonde. Daniel var född 1671 och dog 1752. Han blev gift ca 1701 med Karin Olofsdotter Djupsund, och hade en dotter:

• Kerstin Danielsdotter. Född 1702. Gift 1725 med Daniel Svensson från Kaptens i Eugmo, vilken blev bondemåg på Skähl. Död 1749.

Källor (bl.a.):

[1] Vintertinget 1671: Hustru Anna Eriksdotter i Öjan fordrade av Hans Olofsson ibidem fem daler kopparmynt vilka hennes broder Henrik Eriksson – vilken nu död är – skall för åtta år sedan på hennes vägnar lånat till Hans. Hans tillstod sig ock varit bemälte Henrik skyldig 12 daler dem han bekände sig ännu innehava för den arvspretention han på sin hustrus vägnar hade att fordra efter sin svåger Isak Eriksson, och Henrik uppburit haver.

[2] Vintertinget 1673: Matts Larsson i Knifsund fordrade på sin hustrus vägnar av hennes broder Erik Henriksson hennes fädernes och mödernes arv, som han sade hos Erik innestå. Erik framlade däremot sin sal. faders Henrik Henrikssons uti dess livstid gjorda förordning daterad 1.11.1662, varutinnan han förordnar huru mycket vardera hans barn skall hava att bekomma. Denne hans son Erik skulle hava att bekomma 3/4 uti hemmanet så av löst som fast, oklandrat framför andra Henriks arvingar, för den trogna tjänst han bevist sin fader. Henrik har dött för ett år sedan.

[3] Vintertinget 1682: Daniel Mattsson i Åminne med tvenne sina mågar Anders och Hans, Hans Henrikssons söner ifrån Eilas hemman och Knifsund by, kärade till Matts Larsson i Knifsund om detta deras faders Eilas hemman. Matts Larsson har tillträtt hemmanet såsom bördeman, emedan hans hustru är Hans Henrikssons syster. Daniel Mattssons mågar Anders och Hans är Matts Larssons hustrus äldsta broders söner, och dömdes att inlösa hemmanet av Matts.

[4] Vintertinget 1758: I samband med en ängstvist uppvistes en attest av Maria Sigfridsdotter, som går på sitt åttionde åldersår. Maria har uppväxt hos sina föräldrar på Knif hemman, och på sitt adertonde åldersår blivit gift till Lillkrokvik där hon vistades intill förra ryska tiden då hon for på flykt.

[5] Sommar- och hösttinget 1736: Sedan timmermannen Hans Hansson i Misterhults socken och Kärrsvik 1721 ingått kontrakt med handelsman Hans Werander angående ett fartygs byggande har han för sin sjuklighet ej mäktat detta arbetet fullgöra. Handelsman Werander har till detta ting låtit instämma den å Hans Hanssons 1/3 mantals skattehemman boende sonen Anders Hansson i Knifsund by angående skuldfordran, eftersom Hans Hansson allaredan år 1723 med döden avgått.

[6] Vintertinget 1753: Inlevererades en avhandling enligt vilken Erik Hansson Biskop avstår sin andel eller hälften uti Siäl 1/3 mantals skattehemman i Knifsunds by till sin avlidne broder Anders Hanssons änkas senare man Michel Johansson för 50 daler kopparmynt.

[7] Vintertinget 1733: Anders Hansson Siähl ifrån Knifsund by har låtit instämma Daniel Eriksson ibidem, angående Siähls hemmans besittning. Parterna inlevererade en sig emellan skriftligen författad förlikning. Daniel Eriksson, vilken åbor Siähls 2/3 mantals bördehemman uppdrager till sin faderbroders son Anders Hansson halva hemmanet, vartill Anders efter sina avlidna förfäder en laglig bröstarvinge och bördeman är.

[8] Sommar- och hösttinget 1700: Anders Hansson ifrån Knifsund inlade ett emellan honom och Daniel Eriksson upprättat kontrakt, varutinnan han tillägnar Daniel halva sitt hemman och hälften av allt som utav hemmanet kan falla att possidera och besitta.

Saari hemman i Öja i äldre tider

Hemmanet Saari i Knifsund by (Öja) förekommer i äldre källor även med namnet Norrö. Under senare delen av 1500-talet förestods hemmanet en lång tid av Anders Larsson, innan Olof Månsson tog över. Deras eventuella släktskap med varandra och med de senare bönderna är dock oklart.

Den säkra släktlinjen på Saari utgår från Jöns Olofsson, som var född ca 1565 och dog ca 1650. Han förefaller ha övertagit husbondeskapet i början av 1610-talet, och kan på basis av namnet möjligen vara son till sin företrädare Olof Månsson. Jöns var gift med Brita och hade åtminstone en son:

• Olof Jönsson. Bonde på Saari.

Olof Jönsson var född ca 1610 och efterträdde fadern som husbonde. Olof hade åtminstone en dotter:

• Margeta Olofsdotter. Gift med bondemågen Johan Andersson.

Johan Andersson tog över husbondeskapet efter svärfadern Olof Jönsson i mitten av 1660-talet. Johan och hans hustru Margeta Olofsdotter hade åtminstone följande barn:

• Anders Johansson.
• Johan. Antecknas på Saari under några år i mitten av 1690-talet. Möjligen död eller bortflyttad under nödåren.
• Malin Johansdotter. Född 1672. Gift första gången till Haga i Öja med Henrik Eriksson, och andra gången med änklingen Johan Persson Rasmus från Såka^[1]. Gift tredje gången med änklingen Isak Knutsson (Hagberg) från Saarijärvi, och med honom bosatt i Gamlakarleby stad^[2][3]. Död ca 1741.
• Matts Johansson. Bonde på Saari.
• Michel Johansson. Gift, men hustruns namn är okänt.

Johan Anderssons veterligen äldste son Anders Johansson dog redan under första delen av 1690-talet. Han var gift med Karin Jakobsdotter, och hade åtminstone en son:

• Anders Andersson. Född 1692. Bonde på Saari. Gift med Lisa Andersdotter. Död 1768.

Johan Anderssons yngre son Matts Johansson var första gången gift ca 1697 med Margeta Karlsdotter Krokvik. Han hade i detta gifte följande barn^[4]:

• Johan Mattsson. Född 1700. Bonde på Saari. Gift med änkan Karin Gabrielsdotter från Sparf i Lepplax (bördig från Terjärv). Död 1774.
• Margeta Mattsdotter. Född 1708. Gift 1729 med Bertil Henriksson (Bertlin) och bosatt i Gamlakarleby stad. Död 1765.
• Malin Mattsdotter. Född 1712. Gift 1737 med Pål Johansson Vilhonen/Sjöman från Pieksämäki, och bosatt i Gamlakarleby stad. Död 1785.

Sedan första hustrun dött gifte Matts Johansson om sig under stora ofreden med en änka från Gamlakarleby stad. Den andra hustrun hette också Margeta Karlsdotter, och var dotter till en borgare i staden.^[5]

Efter stora ofreden brukades Saari hemman gemensamt av kusinerna Anders Andersson och Johan Mattsson. Sedermera klövs det i två delar dem emellan, och båda släktgrenarna förblev bofasta på hemmanet.

Källor (bl.a.):

[1] Sommar- och hösttinget 1711: Till urskiljande av den arvspretention som Johan Persson Såka ifrån Gamlakarleby socken, såsom gift med framlidne Henrik Erikssons änka, gör å sin hustrus Malin Johansdotter och styvsons Eriks vägnar till Erik Andersson Haga, som hemmanet nu i oskifto åbor, så deputerades män att inventera och värdera all hemmanets lösa och fasta egendom.

[2] Vintertinget 1723: Isak Haga ifrån Knifsund fordrade av nämndemannen Olof Andersson ersättning ej allenast för den melioration han under fientliga tiden anlagt vid Haga hemman, utan jämväl ock förmente sig uppå sin hustrus förre man Henrik Hagas vägnar hava ännu något att pretendera utav det vid samma hemman honom tillfallna arvet.

[3] Sommar- och hösttinget 1761: Styrmannen ifrån Gamlakarleby stad Henrik Hagberg avhördes som vittne i en tvist om en holme. Vittnet berättade att hans styvmoder Malin som dött för 10–12 år sedan och varit 80 år gammal blivit kallad till tings att vittna i samma sak vid ett tidigare tillfälle. Hon var född i Öjarna å Saari och sedan gift därstädes å Haga hemman.

[4] Vintertinget 1766: Borgaränkan Magdalena Mattsdotter Siöman samt hennes systers son sjömannen Bertil Bertlin har låtit instämma Magdalenas broder samt Bertlins moderbroder bonden Johan Mattsson Saari jämte sistnämndes son Isak Johansson från Knifsunds by, för det Johan till Isak utan kärandenas vetskap försålt Saari 1/4 mantals bördehemman. Kärandena är arvfallna till hemmanet efter sin fader och moderfader avlidne Matts Johansson.

[5] Vintertinget 1733: Enär den utav Johan Mattsson Saari och dess syster hustru Margeta Mattsdotter ifrån Knifsund, emot styvmodern Margeta Karlsdotter nu boende uti Gamlakarleby stad, anhängig gjorda sak angående arv skulle företagas, gåvo parterna vid handen att de sinsemellan äro alldeles förlikta, så att varken kärandena utav sin styvmoder eller styvmodern av dem något skall hava att fordra.