26 februari 2026

Sveins hemman i Öja i äldre tider

Sveins hemman i Långö by (Öja) har antagligen fått sitt namn efter en imvånare med namnet Sven. På 1540-talet förestods hemmanet av Sven Svensson, men det är oklart om hemmanet har uppkallats efter honom, hans far eller någon ännu tidigare bosättare.

Efter Sven Svenssons tid antecknas i skattelängderna i tur och ordning ett antal bönder med osäkra inbördes släktskap. En säker släktlinje kan följas från Olof Andersson, som står som husbonde från slutet av 1500-talet. Olof upptog senare även två andra ödehemman som kom att bli sammanslagna med Sveins.

Olof Andersson var född ca 1558. Förutom bonde var han även nämndeman. Olof hade en känd son:

  • Lars Olofsson (d.ä.). Bonde på Sveins.

Lars Olofsson (d.ä.) efterträdde fadern som husbonde och var i likhet med denne även nämndeman. Lars var född ca 1592 och dog ca 1643. Han var gift med Anna Olofsdotter och hade åtminstone tre söner:

  • Olof Larsson. Bonde på Sveins.
  • Lars Larsson.
  • Henrik Larsson. Utskriven till knekt.

I mitten av 1630-talet köpte Lars Olofsson även det närbelägna hemmanet Näcksund. Båda hemmanen brukades därefter en tid av samma bonde, innan Näcksund hemman åter föll i ödesmål.

Efter att Lars Olofsson (d.ä.) dött förestods Sveins hemman av änkan Anna med sina söner, som omväxlande står som huvudmän i längderna. Sonen Olof Larsson blev sedermera varaktig husbonde på hemmanet fram till sin död ca 1677. Olof var gift med Lisa Andersdotter och hade åtminstone två söner:

  • Lars Olofsson (d.y.). Bonde på Sveins.
  • Matts Olofsson. Bonde på Sveins. Gift med Brita Bengtsdotter.

Lars Olofsson den yngre som övertog husbondeskapet efter fadern Olof Larsson hade under en tid varit kronotimmerman för hemmanet. Han blev gift ca 1676 med Gertrud Simonsdotter, som var änka och även hade barn från ett tidigare gifte[1]. Lars dog 1687[2], och efterlämnade följande barn:

  • Lars Larsson. Bonde på Sveins. Gift med Brita Mattsdotter.
  • Matts Larsson. Bonde på Sveins. Gift, men hustruns namn är oklart.
  • Brita Larsdotter.

Efter Lars Olofssons (d.y.) död och medan barnen ännu var omyndiga förestods hemmanet av Lars yngre bror Matts Olofsson.[3] Barnen bodde dock kvar på Sveins, och återfick sedermera besittningsrätten till hemmanet av farbrodern.[4]

Under stora ofreden föll Sveins hemman i ödesmål. Lars Olofssons söner Lars och Matts som tillsammans brukat hemmanet hade troligen dött. Änkan Brita Larsdotter, som förmodligen är samma person som dessas syster, sålde år 1723 hemmanet till länsmannen Elias Cygnell.[5] År 1728 sålde han det i sin tur vidare till Jakob Jakobsson, som redan tidigare inflyttat till Öja från Bråtö och varit bonde på Näcksund och Kort hemman.[6]

Källor (bl.a.):

[1] Hösttinget 1678: Efter Lars Olofssons i Knifsund begäran förordnades män att dela arvet emellan honom och hans styvbarn i Bråtö.

[2] Extraordinarie ting 1687: Matts Olofsson Swens ifrån Långö föredrog rätten huru hans äldre broder Lars Olofsson blev 20:de söndagen efter trefaldighet av Johan Danielsson i Bodö slagen med yxeggen, då de skulle gå hem från kyrkan på vägen. Sedan Lars om måndagen kommit hem har han rest med sin styvson Anders Andersson ut till skären i mening att fiska, och dött onsdagen efter att han blev av Johan slagen.

[3] Sommartinget 1690: Matts Olofsson i Knifsund framlade den avvittringsskrift som upprättats emellan honom och hans äldre brors Lars Olofssons änka Gertrud Simonsdotter och hennes tre omyndiga barn. Gertrud ville av hemmanet utbekomma sin och dess barns andel, och så sitt avträde taga och sina barn själv försörja, således kvitterandes det 1/2 mantals hemmanet Matts i våld, varföre Matts befruktade sig med tiden av barnen vid deras tilltagande ålder därifrån drivas. Alltså slöt rätten att såsom äldre broders barn är hemmanets närmaste bördemän därföre skall Matts vid hemmanet uppfostra barnen, emedan deras moder det ej förmår göra. Och där så änkan tänker sig vara mäktig att uppehålla hemmanet och utlösa Matts, bör han dock taga avträde, det han ock själv lovade.

[4] Sommar- och hösttinget 1707: Lars Swens ifrån Knifsund by och dess farbroder Matts Olofsson tvistade om preferensen till Swens 1/2 mantals skattehemman. Förutom det den förres framlidne fader Lars Olofsson befanns vara äldre broder, var jämväl av en häradsdom från 1690 att inhämta det käranden och hans syskon då vid deras omogna år förbehållits deras rätt till detta hemman att anträda vid deras myndiga år. Fördenskull tillerkännes käranden och hans syskon besittningen av detta deras fädernes bördejord så att de det samma framför deras yngre farbroder obehindrat skola njuta och besitta.

[5] Vintertinget 1723: Framteddes för rätten ett köpekontrakt, enligt vilket Brita Larsdotter försäljer till länsmannen Elias Cygnell sitt bördehemman Sveins i Knifsund om 1/2 mantal.

[6] Vintertinget 1730: Uppå Jakob Jakobsson Kårts begäran blev Sveins hemman á 1/2 mantal börde i Knifsund, som han efter köpebrevet av den 2. januari nästlidet år sig tillhandlat utav länsman Elias Cygnell, utan klander första gången uppbjudet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar