Prästgårdstorparen Anders Persson och hans hustru Maria Andersdotter

I Pedersöre kyrkby fanns från mitten av 1700-talet en prästgårdstorpare Anders Persson med sin hustru Maria Andersdotter. Paret hade flera barn som noteras i dopböckerna med början från slutet av 1740-talet. Någon anteckning om giftermålet kan däremot inte hittas i de bevarade vigsellängderna, som dock innehåller luckor för just den tid när vigseln torde ha ägt rum. Detta gör det svårare att reda ut varifrån Anders respektive Maria kom.

Både i antavlor på Internet och i tryckta publikationer har Anders Persson allmänt antagits vara son till kyrkväktaren Per Andersson. Detta är i och för sig inget vågat antagande då Anders och Maria tidvis i längderna antecknas i samma hushåll som Per Andersson och dennes hustru Elsa Thomasdotter, och både patronymikon och födelsetider stämmer väl överens. Eftersom Per Andersson och änkan Elsa Thomasdotter vigdes så sent som 1730 och Anders bör ha varit född kring 1720 skulle detta dock innebära att Per i likhet med Elsa hade varit gift en gång tidigare, men någon direkt uppgift om den första hustrun har inte hittats.

Även då familjerna antecknas i samma hushåll uppger längderna inte uttryckligen att Anders var son till Per Andersson men anger oftast inte heller något annat släktförhållande. Emellertid hittas en intressant notering i 1750 års mantalslängd. Där antecknas familjerna tillsammans med Per som huvudman, och Anders kallas då måg. Både åren före och efter noteras Anders och Maria i ett skilt hushåll som prästgårdstorpare.

Uppgiften att Anders Persson var Per Anderssons måg kan verka motstridig, då det skulle innebära att Per var far till Anders hustru Maria Andersdotter trots icke överensstämmande patronymikon. Emellertid finns det en förklaring till detta. Som konstaterats var Elsa Thomasdotter änka vid giftermålet med Per Andersson. Hon hade tidigare varit gift med Anders Israelsson Pehrs som dog 1727, och hade med honom flera barn – bland dem uppenbarligen också dottern Maria som således var Per Anderssons styvdotter.

Någon dotter Maria noteras inte med Pers och Elsas familj i de bevarade kommunionböckerna. Däremot antecknas en sondotter Maria på Pehrs hemman i Östensö by – där Israel Eriksson då var huvudman – i likhet med en sonson Matts som bevisligen hette Andersson och senare blev bonde på hemmanet. Maria Andersdotter hade således i något skede flyttat till fäderneshemmanet och omnämns där också i mantalslängderna som syster till Matts Andersson. Hon noteras sista gången i mantalslängden på Pehrs 1748, året innan torparen Anders Persson första gången antecknas med sin hustru. Baserat på de äldsta barnens födelsetider är det troligt att giftermålet ägt rum redan ett par år tidigare, men när man beaktar alla fakta verkar det i alla fall klart att det är fråga om samma person. Därmed kan man konstatera att Anders Perssons hustru Maria Andersdotter var dotter till Anders Israelsson Pehrs och Elsa Thomasdotter.

Då Anders Persson alltså inte var son till kyrkväktaren Per Andersson återstår att utreda hans härkomst. Att Anders far hette Per är uppenbart, och en ledtråd angående modern ges av namnen på Anders och Marias barn. De fyra äldsta barnen fick nämligen namnen Per (efter farfadern), Beata, Anders (efter morfadern) och Elsa (efter mormodern). Eftersom mönstret är så tydligt kan man förmoda att Anders mor hette Beata.

Med stor sannolikhet kom torparen Anders Persson från Förste hemman i Lövö by (Strömsnäs). Där antecknas i kommunionböckerna under början av 1740-talet periodvis en Anders Persson i passande ålder. Han var son till Per Hansson och Beata Eriksdotter. De sista anteckningarna om nattvard är från 1745, det vill säga kort innan torparen Anders Persson bör ha gift sig med Maria Andersdotter. En sökning i Pedersöre dop-, vigsel- och begravningslängder avslöjar heller ingen annan Anders Persson som skulle kunna vara identisk med Anders Persson Förste, även om det förstås är möjligt att denne flyttat till någon annan socken. Ytterligare stöd för teorin ges också av fadderskap. Prästgårdstorparparet Anders Persson och Maria Andersdotter kan nämligen identifieras bland faddrarna för ett par barn till de förmodade släktingarna på Förste.

Erik Henriksson och Maria Mattsdotter på Hamni/Finholm

I mitten av 1720-talet inflyttade paret Erik Henriksson och Maria Mattsdotter med familj till Hamni hemman i Lövö by, Pedersöre. Efter några år flyttade de vidare till Finholm hemman i Eugmo by och blev stamföräldrar för de släkter som därefter kom att förestå hemmanet. Eriks och Marias härkomst har varit höljd i dunkel, emedan det inte har varit känt var familjen bodde innan flytten till Lövö. Bland annat i frågespalten i Släkt och Bygd nummer 18 efterfrågas uppgifter om familjens ursprungliga hemort.

Ett par med namnen Erik Henriksson och Maria Mattsdotter antecknas i Lappo församlings kyrkböcker i början av 1720-talet. Paret bodde som inhysingar på Ämmälä hemman i Tiistenjoki by. Den sista anteckningen i kommunionboken är från början av 1725, varefter paret försvinner. I kyrkböckerna noteras på två ställen att de har flyttat till Pedersöre. Från 1726 antecknas ett par med samma namn i Lövö, och det verkar uppenbart att det är fråga om samma familj.

Varken Erik Henriksson eller Maria Mattsdotter tycks vara nära släkt med de samtida eller tidigare invånarna på Ämmälä, så det är oklart hur de hamnat där och varifrån de kommit. Det mest troliga är att deras härkomst står att finna någonstans i Lappo eller i trakten däromkring. Sökandet kompliceras av att folkbokföringen vid tiden för stora ofreden och dessförinnan är bristfällig och parets namn dessutom hör till de vanligaste.

När familjen vistas i Lövö antecknas med den en svärmor Helga, som således bör vara mor till Maria Mattsdotter. Man kan förmoda att svärmodern är samma person som den "gamla änka" Helga Eskilsdotter som avlider i Eugmo 1732 (Erik och Maria hade lämnat Lövö och flyttat till Eugmo vid ungefär samma tid). På grund av det ovanliga namnet kan Helga Eskilsdotter utgöra en viktig ledtråd i sökandet efter familjens rötter. Med stöd av Marias patronymikon kan man också konstatera att Helgas make hette Matts. I Lappo församlings kyrkböcker hittas åtminstone en person som passar, nämligen den Helga Eskilsdotter som år 1689 vigdes med Matts Jöransson Marttila. Matts och Helga bodde efter giftermålet på Marttila (som liksom Ämmälä ligger i Tiistenjoki by), där Matts morbror var husbonde. Helga blev änka redan år 1697.

I Tiistenjoki föddes 1692 en Maria Mattsdotter som skulle kunna vara Matts Jöranssons dotter och samma person som senare gifte sig med Erik Henriksson. Av Pedersöre församlings kyrkböcker framgår visserligen att Erik Henrikssons hustru skulle ha varit född redan 1683, men denna uppgift kan ifrågasättas eftersom hennes yngsta barn föddes i mitten av 1730-talet då hon i så fall skulle ha varit en bit över 50 år gammal.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att Erik Henriksson och Maria Mattsdotter med stor säkerhet kom till Lövö närmast från Lappo. Möjligen var Maria dotter till Matts Jöransson Marttila i samma socken, men slutliga bevis för denna teori saknas.