Kort hemman i Öja i äldre tider

I gamla skattelängder förekommer namnet Kort på flera hemman i Öja. Gemensamt för dessa hemman är att de tidvis brukats av samma släkt. Ursprungligen verkar Kort ha varit ett släktnamn snarare än ett hemmansnamn. Redan på 1500-talet omnämns ett flertal personer i Öja med tillnamnet Kort i olika skrivformer.

Den gamla släkten Kort

Den tidigaste kända invånaren som kan knytas till den gamla släkten Kort är Jöns Olofsson Kort, som var bonde på ett hemman i Öja redan på 1540-talet. Enligt skattelängderna efterträddes han som husbonde på 1560-talet av Olof Jönsson Kort, som förmodligen är hans son. Olof Jönsson antecknas i längderna endast under några års tid, innan Lars Jönsson tar över. Möjligen är Olof och Lars bröder.

Lars Jönsson står som husbonde under en lång tid in på 1600-talet. Han hade följande barn^[1]:

• Jöns Larsson. Bonde på Kort.
• Brita Larsdotter. Gift till Krokvik i Öja med Olof Månsson. Paret flyttade senare till Gamlakarleby stad.
• Michel Larsson. Gift, och hade åtminstone två döttrar.
• Karin Larsdotter. Gift med Karl, och hade åtminstone en son och två döttrar.
• Marina Larsdotter.
• Malin Larsdotter.
• Per Larsson. Född ca 1592. Under en tid bonde på faderns hemman i Öja. Flyttade senare till Lochteå, där han var bonde på Niemelä hemman samt även länsman. Gift med Karin, och hade en dotter.^[2] Död ca 1643.

Lars Jönssons son Jöns Larsson upptog kring 1606 ett annat hemman som hade brukats av Anders Olofsson men råkat i ödesmål några år tidigare. Det är detta hemman som sedermera kom att benämnas Kort. Jöns var född ca 1567. Han förefaller ha varit gift åtminstone två gånger, och hade med sin senare hustru följande kända barn:

• Matts Jönsson Kort. Född ca 1616. Efterträdde fadern som husbonde på Kort, men flyttade ca 1649 till Gamlakarleby stad och blev borgare där, varefter hemmanet blev öde. Gift med Anna Olofsdotter men efterlämnade inga barn. Död 1665.
• Dotter (namn okänt). Gift med Erik Jönsson. Troligen död barnlös.

Lars Jönssons eget hemman upptogs av den yngre sonen Per Larsson kring 1620 efter att en tid ha betraktats som öde. Per flyttade dock senare bort, varefter hemmanet i Öja åter råkade i ödesmål för en lång tid. En del av ägorna brukades åtminstone tidvis under andra hemman.

Ytterligare ett hemman med koppling till släkten Kort låg öde under största delen av 1600-talet och ännu långt in på 1700-talet. Detta hemman förestods närmast innan det föll i ödesmål av Erik Olofsson, men kallas i senare jordeböcker Lars Jönsson Korts ödehemman. Ägorna förefaller under ödesmålet ha brukats av bönderna på Skähl hemman, men upptogs omsider åter som ett skilt hemman som kom att benämnas Lillkort.

Jakob Jakobssons familj

Efter att Matts Jönsson flyttat in till staden blev Kort hemman öde. Det upptogs först i mitten av 1670-talet av Jakob Hansson Kass, som då var bonde på Åkö hemman i samma by.^[3] Både Åkö och Kort hemman brukades därefter en tid av samma bonde, först av Jakob Hansson och senare av hans son Michel Jakobsson. Från början av 1690-talet står Kort igen som ett skilt hemman med en annan av Jakob Hanssons söner, Jakob Jakobsson, som bonde.^[4] Jakob Jakobsson var gift med Karin Hansdotter Bäck från Bråtö^[5], och hade följande kända barn:

• Maria. Född ca 1697. Bortförd i fångenskap under stora ofreden.
• Brita Jakobsdotter. Tjänade som piga i Gamlakarleby stad.

Jakob Jakobsson dog troligen ca 1705. Han var mot slutet av sitt liv sjuklig och det torde i praktiken ha varit hustrun Karin som då förestod hemmanet.

Kort hemman på 1700-talet

Under några års tid ca 1705–1710 brukades Kort hemman av Johan Sigfridsson, som tidigare bodde på Knif i Öja. Flera av hans syskon förefaller också på basis av mantalslängderna ha vistats på Kort, däribland systern Malin med sin man Anders Michelsson som även står som huvudman ett par år. Malin och Anders flyttade senare till Gamlakarleby stad där Anders var kyrkväktare och fortsättningsvis använde tillnamnet Kort. Johan Sigfridsson själv hade redan tidigare flyttat bort från Öja och tagit tjänst i prästgården.

Johan Eriksson blev ny husbonde på Kort ca 1711. Han bodde tidigare på Tjäru i Öja.^[6] Med till Kort flyttade även brodern Erik Eriksson och troligen även en del av de andra syskonen.

Johan Eriksson dog 1714, varefter hemmanet blev öde för en kort tid. Det tillträddes 1715 av Jakob Jakobsson, som tidigare var bonde på närbelägna Näcksund hemman dit han inflyttat från Bråtö. Efter stora ofreden uppstod en tvist om hemmanets besittning mellan Jakob Jakobsson och Johan Erikssons bröder som återkommit från flykten.^[6] Jakob sålde omsider hemmanet till dem år 1728 och köpte i stället grannhemmanet Sveins.^[7][8] Ny bonde på Kort blev Johan Erikssons bror Hans Eriksson, vars släktgren sedan förblev bofast på hemmanet.

Källor (bl.a.):

[1[ Gamlakarleby rådhusrätt 5.2.1666: Matts Jönsson Korts släktingar fordrade arv efter honom av hans änka Anna Olofsdotter.
Hustru Anna Michelsdotter som är stadd i Jakobstad uti inspektoren Erik Tawasts tjänst är den dödes farbroders sal. Michel Larssons dotter. Även Matts Raasakkas hustru Lisa i Lochteå är Michel Larssons dotter.
Gabriel Karlsson ifrån Jakobstad, hans syster änkan Margareta, samt Olof Anderssons ifrån Eugmo hustru Marina är alla tre födda av Matts Korts farsyster sal. Karin Larsdotter.
Karin Olofsdotter är dotter till Matts Korts farsyster sal. Brita Larsdotter.
Matts Korts farsystrar Marina och Malin Larsdöttrar lever ännu.
Gabriel Jakobssons ifrån Lochteå socken styvdotter berättades varit Matts Korts farbroders sal. Per Larssons dotter, men hon bevistes länge före detta i Riga död bliven.
Olof Andersson ifrån Knifsund är Matts Korts morsysters son.
Matts Korts änka Anna Olofsdotter inlade ett bevis uppå sin sal. mans gjorda testamente, nämligen att egendomen efter hans död skulle allena hans hustru tillhöra medan de voro barnlösa och utan samsyskon, undantagandes 100 daler kopparmynt som han sin fosterson Michel Hansson lovat haver.

[2] Lochteå sommarting 1647: Länsman Gabriel Jakobsson tillkännagav att efter såsom han genom giftermål är kommen på Niemelä hemman vilket är om 1/3 skatt och den tid mycket gäldbundet, alltså är däruppå oväldiga män av rätten förordnade att värdera hemmanet samt inventera dess lösören såsom ock rannsaka om utstående gäld, så att ett jämnat och lika skifte skedde emellan hustru Karin och hennes lilla dotter Annika Persdotter.

[3] Sommartinget 1674: Jakob Hansson i Långön begärde på frihet upptaga Kort ödeshemman i samma by beläget, om 1/2 mantal skatt, vilket nämnden bekände över trettio år legat öde.

[4] Vintertinget 1756: Gamla bonden Hans Åkö om 73 års ålder vittnade, att dess avlidna hustru för honom berättat strax efter eller under förra fientligheten enär han kommit på Åkö hemman, det tvenne bröder Jakob och Michel Jakobssöner tillförrne bebott samma hemman, men den ena av dem eller Jakob har sedan tillträtt Kort hemman.

[5] Sommar- och hösttinget 1711: Sal. Jakob Korts omyndiga barns förmyndare Hans Hansson Bäck och Anders Michelsson Åkö förliktes med Johan Sigfridsson Kort om några persedlar, som Johan den tid han Kort hemmanet innehade av barnens egendom nyttjat och sedermera förkomma låtit.

[6] Vintertinget 1722: Jakob Jakobsson ifrån Långön föredrog sig hava år 1715 tre veckor efter midsommaren tillträtt Kort kronohemman vilket sedan dess åbo Johan Eriksson 1714 om hösten avlidit skall blivit öde, efter vilket denne Johans fader Erik Mattsson Tjäru med sina söners samtycke honom inrått hemmanet att tillträda, för vilken orsak han övergivit sitt hemman Näcksund sedan han därpå en annan åbo förskaffat. Efter det han nu förberörda Kort hemman ifrån den tiden bebott och förbättrat, så skall likväl Erik Mattssons söner Per och Måns Erikssöner vilja honom därifrån tvinga. Per och Måns förklarade att Måns detta hemman tillika med dess broder Johan bebott förrän Jakob därtill kommit, men skall Måns sig måst på flykten begiva. Per förebragde att han den tiden varit omyndig och dess fader och broder icke vidare intention haft än att det allenast Jakob under feigdetiden efterlåta.

[7] Vintertinget 1728: Bröderna Per och Måns Erikssöner Tjäru ifrån Knifsund presenterade en förlikningsskrift som dem och Jakob Jakobsson Kort emellan blivit författad under nu påstående tingstimma, varmedelst Jakob Jakobsson avstår till bemälta bröder det dem och honom emellan tvistiga Kort 1/3 mantal hemmans besittningsrätt emot 400 daler kopparmynts undfående.

[8] Vintertinget 1733: Jakob Jakobsson Korts son Matts Jakobsson uppviste ett emellan nästnämnde dess fader Jakob Kort och förre länsman Elias Cygnell 2.1.1728 upprättat köpebrev, varmedelst Elias Cygnell emot 500 daler kopparmynt försäljer sitt ägande bördehemman Sveins om 1/2 mantal uti Knifsund till Jakob Jakobsson Kort.