Olof Andersson Hagas härkomst och familj

I ett tidigare inlägg utreddes härstamningen för Johan Jakobsson (1691–1754) på Haga hemman i Öja. Johan var efter stora ofreden måg på hemmanet som då innehades av hans svärfar Olof Andersson (1677–1764). I utredningen noterades att Johan Jakobsson, vars mor kom från Haga, egentligen själv hade större bördsrätt till hemmanet än sin svärfar. I själva verket torde varken Olof Andersson eller hans hustru Anna Johansdotter (ca 1673–1735) ha haft anor från Haga åtminstone i de närmaste generationerna. I denna artikel redogörs för deras släktband samt hur de kom att besitta Haga hemman.

Haga hemman brukades i början av 1700-talet tillsammans av Henrik Eriksson och hans halvbror Erik Andersson. Henrik var gift med Malin Johansdotter Saari från Öja, och Erik var gift med Anna Johansdotter Brännkärr från Nedervetil. Henrik dog ca 1711, varefter hans änka gifte om sig. Erik Andersson fortsatte som husbonde på Haga, och dog under stora ofreden utan att veterligen efterlämna barn. Efter att även Henrik Erikssons ende son Erik Henriksson dött 1721 fanns ingen bördeman kvar på Haga. Under en tid förestods hemmanet av Henrik Erikssons änka Malin Johansdotter och hennes dåvarande tredje man Isak Knutsson, men de flyttade senare till Gamlakarleby stad. Av invånarna på Haga överlevde även Erik Anderssons änka Anna Johansdotter stora ofreden. Hon gifte om sig med Olof Andersson, vilket är bakgrunden till att denne blev ny bonde på Haga.

Olof Andersson var son till Anders Olofsson och Anna Eriksdotter på Björk hemman i Påras. Han var själv husbonde på Björk fram till stora ofreden, men sålde sin andel av hemmanet till sina yngre bröder år 1722 och upptog i stället Haga efter sitt giftermål med änkan Anna Johansdotter. Även Olof hade varit gift en gång tidigare. Hans första hustru hette Malin, och hon var mor till de två barnen Anna Olofsdotter och Anders Olofsson som sedermera kom att inneha varsin del av Haga hemman.

Det finns flera saker som stöder (och sammantaget i praktiken bevisar) att Olof Andersson Haga är samma person som tidigare var bonde på Björk.

• Olof Andersson antogs till nämndeman år 1723 då han redan bodde i Öja. Vid ett par senare ting omnämns han dock i dombokens förteckning över nämndemän som Olof Andersson Björk. En jämförelse av nämndemannaförteckningarna från olika ting visar att det verkligen är fråga om samma person.
• Kontraktet varmed Olof Andersson sålde sin andel av Björk hemman till sina bröder har införts i domboken och visar även säljarens och köparnas bomärken. Olofs bomärke skiljer sig väsentligt från brödernas, och är av samma typ som i andra sammanhang förekommer för bönder på Haga.
• Bland faddrarna för Olof Anderssons barnbarn som föddes på Haga finns påfallande många personer som hade koppling till Björk i Påras eller Brännkärr i Nedervetil och inte var bosatta i Öja. Detta är anmärkningsvärt eftersom faddrarna vid den här tiden oftast var nära släktingar eller grannar. Bland faddrarna återfinns exempelvis Olof Andersson Björks egen mor och syster, samt Anna Johansdotter Brännkärrs syster och systerdotter.
• De flesta av Anna Olofsdotters och Johan Jakobssons barn har uppenbarligen namngetts efter sina föräldrar samt far- och morföräldrar. Den äldsta dottern fick namnet Malin, vilket var namnet på Olof Andersson Björks första hustru men inte i övrigt förekommer bland Annas eller Johans nära anor.

Efter hustrun Anna Johansdotters död gifte sig Olof Andersson Haga en tredje gång med Maria Persdotter. Sedan han själv dött väcktes frågan om besittningsrätten till hemmanet mellan arvtagarna. Båda Olofs barn förblev dock bosatta på Haga med sina familjer.