Upptäckter rörande Jakob Vetenoja

År 1743 flyttade ett helt hushåll från Kääntä by i Kalajoki till Eugmo by i Pedersöre, där de upptog en del av Hermans hemman. Totalt var det tolv personer i fyra generationer som flyttade; familjen bestod av husbonden Matts Markusson Vetenoja med hustru samt hans föräldrar, barn och barnbarn. Av Matts Markussons barn hade Lisa Mattsdotter varit gift redan i Kalajoki och var änka vid tiden för flytten. Hennes tre söner ingick också i det stora hushållet. Av sönernas patronymikon (Jakobsson), liksom av mantalslängderna för Kalajoki socken, framgår att Lisas make hette Jakob. Han var måg på Vetenoja i mitten av 1730-talet, men mycket annat än förnamnet har inte varit känt om honom. Kalajoki församlings kyrkböcker från början av 1700-talet finns tyvärr inte bevarade. Jakobs patronymikon nämns inte heller i mantalslängderna, vilket ytterligare försvårar försöken att utreda hans härkomst. Han tycks ha avlidit kring 1739 eftersom han vid den tiden försvinner från längderna.

Jakob Vetenoja har genom sina söner idag ett rikligt antal ättlingar – framförallt i Pedersöretrakten. Den släkt som härstammar från Jakob och hans hustru har avhandlats bland annat i flera nummer av Jakobstadsnejdens Släkt- och Bygdeforskares årspublikation Släkt och Bygd – senast i nummer 54 (2010) – men inga uppgifter om Jakobs härkomst har presenterats. Därför kan det vara av intresse att jag här redogör för en del av de upptäckter jag gjorde redan för ett antal år sedan när jag försökte ta reda på lite mer om Jakob Vetenoja.

I mantalslängderna nämns mågen Jakob på Vetenoja första gången år 1734. Hans blivande hustru Lisa Mattsdotter antecknas redan föregående år och ett par år dessförinnan, vilket antyder att Jakob och Lisa vigdes 1733 eller 1734 och genast bosatte sig på Vetenoja. Följaktligen borde det i mantalslängderna på något annat hemman finnas en Jakob som antecknas fram till och med 1733 men därefter försvinner. Sammanställningen ”Generalregistret över bosättningen i Finland” (Suomen asutuksen yleisluettelo, SAY) som baserar sig bland annat på mantalslängderna listar befolkningen årsvis för varje hemman, vilket gör det lätt att se när någon person försvinner från hemmanet eller kommer till. I hela Kalajoki socken hittas endast en person som uppfyller ovanstående kriterier, nämligen den Jakob som antecknas på Kangas hemman i Ylivieska åren 1731–1733 och därefter försvinner.

Ylivieska var vid den här tiden en kapellförsamling i Kalajoki socken och förde därför egna kyrkböcker. De äldsta bevarade kyrkböckerna börjar redan på 1680-talet, men den tidigaste kommunionboken börjar 1734, det vill säga samma år som Jakob kan tänkas ha gift sig och flyttat till Kääntä by. I denna kommunionbok antecknas på Kangas hemman tillsammans med husbonden Johan Simonssons familj verkligen en dräng Jakob. Kommunionboken har ingen anteckning om nattvardsgång för Jakob (han tycks ha lämnat hemmanet redan i början av år 1734), men däremot finns vid hans namn kommentaren ”i Wetenoja”. Därmed kan man fastställa att Lisa Mattsdotters make Jakob kom till Vetenoja närmast från Kangas, men eftersom han endast var dräng där och synbarligen inte nära släkt med husbondens familj säger detta inget om hans vidare härkomst. Av kommunionboken framgår inte heller hans patronymikon, men däremot finns åldersangivelsen 22 år, vilket innebär (när man beaktar tidpunkten för kommunionbokens uppgörande) att han skulle vara född år 1712 eller åtminstone däromkring. Helt säker på födelseåret kan man kanske inte vara, eftersom åldersangivelserna för en del av de övriga invånarna avviker något från deras verkliga ålder.

Kommunionboken ger inga fler ledtrådar, men det gör däremot de övriga kyrkböckerna. En Jakob Jakobsson Kangas står som fadder för tre barn födda i Ylivieska under åren 1731–1733, bland dem en av Johan Simonsson Kangas döttrar. I samtliga tre fall står Jakob Jakobssons namn sist bland de manliga faddrarna, vilket antyder att han då ännu var ogift. Då det vid denna tid inte torde ha funnits någon annan person med namnet Jakob på Kangas (förutom Johan Simonssons unga son) kan man anta att det är fråga om drängen Jakob.

Sammanfattningsvis kan man i ljuset av dessa upptäckter konstatera att Lisa Mattsdotter Vetenojas make bevisligen hette Jakob Jakobsson och troligen var född år 1712 eller kort därinnan. Innan han kom till Vetenoja tjänade han som dräng i Ylivieska.