Haga hemman i Knifsund by (Öja) upptogs av Jöran Persson kring 1616, efter att ha varit öde i över 10 år. Jöran var född ca 1556, och försvinner ur skattelängderna på 1630-talet.
Jöran Persson efterträddes som huvudman av Erik Larsson, vars eventuella släktskap med sin företrädare är oklart. Erik Larsson var född ca 1581, och står som husbonde fram till början av 1650-talet, då Erik Jönsson tar över.
Erik Jönsson var gift med Karin Eriksdotter, som på basis av sitt patronymikon kan tänkas vara dotter till den tidigare husbonden Erik Larsson, även om klara bevis för detta saknas. Erik Jönsson och Karin Eriksdotter hade följande kända barn:
- Lisa Eriksdotter. Gift till Bodö i Öja med Johan Danielsson.
- Brita Eriksdotter. Gift till Peldo i Öja med Jakob Mattsson.
- Henrik Eriksson. Bonde på Haga.
- Maria Eriksdotter.
I slutet av 1650-talet upptog Erik Jönsson även ett annat närbeläget hemman som kom att bli sammanslaget med Haga. Erik dog ca 1661, och Haga hemman förestods därefter under en kort tid av änkan Karin tills hon gifte om sig med Anders Mattsson som blev ny husbonde. Även Anders hade barn från ett tidigare gifte. Med Karin hade Anders en känd son:
- Erik Andersson. Bonde på Haga.
Henrik Eriksson efterträdde styvfadern Anders Mattsson som husbonde på Haga. Han var gift första gången ca 1682 med Lisa Hansdotter, och andra gången ca 1698 med Malin Johansdotter Saari[1]. I sitt andra gifte hade Henrik en son[2]:
- Erik Henriksson. Född ca 1703. Död 1721.
Efter att Henrik Eriksson dött ca 1711 fortsatte halvbrodern Erik Andersson att bruka hemmanet. Erik var gift med Anna Johansdotter Brännkärr från Nedervetil[3]. Han dog under stora ofreden och efterlämnade veterligen inga barn.
Under stora ofreden förestods hemmanet en tid av Henrik Erikssons änka Malin Johansdotter och hennes dåvarande tredje man Isak Knutsson[4]. Antagligen var tanken att sonen Erik Henriksson omsider skulle överta hemmanet, men han dog redan i unga år, varefter ingen bördägande längre fanns kvar på Haga. Isak och Malin flyttade till Gamlakarleby stad, och bonde på Haga blev i stället Olof Andersson som hade gift sig med Erik Anderssons änka Anna Johansdotter.
Olof Andersson var förutom bonde även nämndeman. Han bodde tidigare på Björk i Påras, och var änkling vid giftermålet med Anna Johansdotter. Från sitt tidigare gifte hade Olof två barn som följde med till Haga:
- Anna Olofsdotter. Född 1701. Gift med Johan Jakobsson Peldo, som blev bonde på Haga. Död ca 1773.
- Anders Olofsson. Född 1711. Bonde på Haga samt nämndeman. Gift 1728 med Margeta Andersdotter Viitavesi från Nedervetil. Död 1788.
Olof Anderssons två barn Anna och Anders blev båda kvar på Haga och kom att bebo var sin hemmansdel. Annas man Johan Jakobsson Peldo var son till ovannämnda Brita Eriksdotter och således själv bördig från Haga[5]. I och med att han flyttade till Haga blev en gren av den gamla ägarsläkten åter bofast på hemmanet.
Källor (bl.a.):
[1] Sommar- och hösttinget 1761: Styrmannen ifrån Gamlakarleby stad Henrik Hagberg avhördes som vittne i en tvist om en holme. Vittnet berättade att hans styvmoder Malin som dött för 10–12 år sedan och varit 80 år gammal blivit kallad till tings att vittna i samma sak vid ett tidigare tillfälle. Hon var född i Öjarna å Saari och sedan gift därstädes å Haga hemman.
[2] Sommar- och hösttinget 1711: Johan Persson Såka ifrån Gamlakarleby socken fordrar å sin hustru Malin Johansdotters och styvson Eriks vägnar arv av Erik Andersson Haga, som hemmanet nu i oskifto åbor. Johan Persson är gift med framlidne Henrik Erikssons änka.
[3] Karleby vinterting 1706: Ett arvskiftesinstrument uppå framlidne Johan Brännkärrs egendom har upprättats förlidet år. Arvingarna är mågarna Mårten Brännkärr, Johan Tast, Erik Haga och Johan Simonsson.
[4] Vintertinget 1723: Isak Haga ifrån Knifsund fordrade av nämndemannen Olof Andersson ersättning ej allenast för den melioration han under fientliga tiden anlagt vid Haga hemman, utan jämväl ock förmente sig uppå sin hustrus förre man Henrik Hagas vägnar hava ännu något att pretendera utav det vid samma hemman honom tillfallna arvet.
[5] Vintertinget 1764: Bonden Olof Johansson Haga ifrån Knifsund har av nämndemannen Anders Olofsson Haga fordrat redo, huru han kommit till besittningen av den hälft av Haga halvt mantals skattehemman han nu innehaver. Svaranden upptedde en avhandlingsskrift undertecknad av svarandens föräldrar Olof Andersson Haga och Anna Johansdotter Haga, svaranden själv och kärandens avlidne fader Johan Jakobsson Haga som varit gift med svarandens syster Anna Olofsdotter, dessmedelst Olof Andersson och hans hustru Anna Johansdotter lämnar den ena hälften av Haga hemman till denne deras son Anders Olofsson och den andra hälften därav till dottern Anna Olofsdotter. Käranden sade att hans fadermoders broders änka Malin Mattsdotter år 1724 tvistat med svarandens fader om Haga hemman.
