24 september 2025

Skähl hemman i Öja i äldre tider

Hemmanet Skähl i Knifsund by (Öja) kallades även Elas redan på 1600-talet. Erik Henriksson upptog hemmanet kring 1618, och brukade det tillsammans med sin bror Henrik Henriksson. Brödernas härkomst och deras möjliga släktskap med den tidigare bonden Olof Jönsson är oklart. Möjligen var de söner till den Henrik Henriksson som var bonde på ett av grannhemmanen kring tiden för deras födelse, emedan Olof Jönssons hemman i en ödeslängd uppges brukas av ”grannen Erik Henriksson”.

Erik Henriksson (d.ä.) var född ca 1585. Han hade åtminstone följande barn[1]:

  • Henrik Eriksson. Bonde på Skähl.
  • Anna Eriksdotter.
  • Isak Eriksson.
  • Margeta Eriksdotter. Gift med Hans Olofsson, och med honom bosatt på Backa i Öja.

Erik Henrikssons son Henrik Eriksson som fortsatte som bonde på Skähl dog senast i början av 1670-talet. Inga av Eriks ättlingar verkar därefter ha blivit kvar någon längre tid på hemmanet, som i fortsättningen förestods av brodern Henrik Henriksson och dennes barn.

Henrik Henriksson var född ca 1595 och dog ca 1672. Han hade åtminstone följande barn[2][3]:

  • Hans Henriksson. Bonde på Skähl.
  • Erik Henriksson (d.y.). Bonde på Skähl.
  • Malin Henriksdotter. Gift till Knif i Öja med Matts Larsson. Paret brukade även under en tid Skähl hemman.

Henrik Henrikssons söner Hans och Erik var båda bönder på Skähl. Den äldre sonen Hans försvinner dock ur längderna redan i början av 1660-talet. Troligen hade han dött, eftersom fadern därefter testamenterade största delen av hemmanet till den yngre sonen Erik. Sedermera kom dock båda brödernas ättlingar att tillsammans bruka hemmanet. I det följande redogörs för dessa två släktgrenar.

Hans Henrikssons släktgren

Henrik Henrikssons äldste son Hans Henriksson står som huvudman på Skähl under några år kring 1660. Han hade åtminstone två söner[3]:

  • Anders Hansson (d.ä). Bonde på Skähl samt nämndeman. Gift med Karin Danielsdotter. Död under stora ofreden.
  • Hans Hansson (d.ä). Bonde på Lillkrokvik i Öja. Gift med Lisa Danielsdotter. Död ca 1709.

Anders Hanssons hustru Karin Danielsdotter och Hans Hanssons hustru Lisa Danielsdotter var systrar, och döttrar till Daniel Mattsson i Kronoby. Med svärfaderns hjälp lyckades Anders och Hans återfå besittningsrätten till Skähl hemman av sin fasters man Matts Larsson, som hade tillträtt hemmanet då de ännu var unga och omyndiga. Daniel och hans hustru Lisa Hansdotter flyttade därefter även själva till Öja med sina döttrar och mågar.

Anders Hansson som var husbonde på Shähl dog under stora ofreden, och efterlämnade veterligen inga barn. Hans änka Karin Danielsdotter blev efter fredsslutet intagen i hospitalet och flyttade därmed bort från Öja.

Hans Hansson bodde kvar på Skähl till 1698, då han i stället upptog Lillkrokvik ödehemman som nybyggare. Han förblev bonde på Lillkrokvik fram till sin död ca 1709, men hans ättlingar kom omsider att återvända till Skähl. Med sin hustru Lisa Danielsdotter hade Hans åtminstone följande barn:

  • Johan. Gift, men hustruns namn är oklart.
  • Hans Hansson (d.y.). Bonde på Lillkrokvik.
  • Anders.

Hans Hansson den yngre var född ca 1684 och blev gift ca 1706 med Maria Sigfridsdotter Knif[4]. Han tjänade under en tid som dräng i Gamlakarleby, och vistades under stora ofreden i Småland som timmerman. Efter fredsslutet återvände han till Öja, men dog redan 1723. Hans hade två söner[5][6]:

  • Anders Hansson (d.y.). Född 1710. Tjänade som dräng i Såka, och blev senare bonde på Skähl. Gift första gången 1732 med Elsa Johansdotter Lillrank från Terjärv, och andra gången 1738 med Lisa Andersdotter Bodö. Död 1747.
  • Erik Hansson. Född 1713. Tjänade som dräng i Såka och senare i Kronoby. Sedermera bonde på Biskop i Hopsala. Gift med Karin Mattsdotter. Död 1763.

Efter att husbonden Anders Hansson d.ä. dött under stora ofreden och hans yngre broders familj redan tidigare flyttat bort fanns ingen av denna släktgren kvar på Skähl. Anders Hanssons brorsons son och namne Anders Hansson d.y. kärade dock 1733 till sin släkting Daniel Eriksson om besittningen av hemmanet, och ingick förlikning så att han fick halva hemmanet.[7] Erik Hansson som också hade arvsrättighet i hemmanet sålde sedermera sin andel till broderns änkas senare man.

Erik Henrikssons släktgren

Henrik Henrikssons yngre son Erik Henriksson (d.y.) står som huvudman på Skähl från början av 1660-talet. Erik var gift med Kerstin Danielsdotter och hade följande kända barn:

  • Brita Eriksdotter. Född 1661. Ogift. Död 1746.
  • Daniel Eriksson. Bonde på Skähl.
  • Anna Eriksdotter. Född 1688. Gift till Knif i Öja med Matts Sigfridsson. Efter stora ofreden bosatt på Skähl som änka. Flyttade 1764 till dotterns familj på Skutnäs i Pedersöre. Död 1766.

Daniel Eriksson bodde på Skähl som sin släkting Anders Hanssons bolagsman, sedan Anders upplåtit halva hemmanet åt honom.[8] Efter att Anders dött under stora ofreden blev Daniel själv husbonde. Daniel var född 1671 och dog 1752. Han blev gift ca 1701 med Karin Olofsdotter Djupsund, och hade en dotter:

  • Kerstin Danielsdotter. Född 1702. Gift 1725 med Daniel Svensson från Kaptens i Eugmo, vilken blev bondemåg på Skähl. Död 1749.

Källor (bl.a.):

[1] Vintertinget 1671: Hustru Anna Eriksdotter i Öjan fordrade av Hans Olofsson ibidem fem daler kopparmynt vilka hennes broder Henrik Eriksson – vilken nu död är – skall för åtta år sedan på hennes vägnar lånat till Hans. Hans tillstod sig ock varit bemälte Henrik skyldig 12 daler dem han bekände sig ännu innehava för den arvspretention han på sin hustrus vägnar hade att fordra efter sin svåger Isak Eriksson, och Henrik uppburit haver.

[2] Vintertinget 1673: Matts Larsson i Knifsund fordrade på sin hustrus vägnar av hennes broder Erik Henriksson hennes fädernes och mödernes arv, som han sade hos Erik innestå. Erik framlade däremot sin sal. faders Henrik Henrikssons uti dess livstid gjorda förordning daterad 1.11.1662, varutinnan han förordnar huru mycket vardera hans barn skall hava att bekomma. Denne hans son Erik skulle hava att bekomma 3/4 uti hemmanet så av löst som fast, oklandrat framför andra Henriks arvingar, för den trogna tjänst han bevist sin fader. Henrik har dött för ett år sedan.

[3] Vintertinget 1682: Daniel Mattsson i Åminne med tvenne sina mågar Anders och Hans, Hans Henrikssons söner ifrån Eilas hemman och Knifsund by, kärade till Matts Larsson i Knifsund om detta deras faders Eilas hemman. Matts Larsson har tillträtt hemmanet såsom bördeman, emedan hans hustru är Hans Henrikssons syster. Daniel Mattssons mågar Anders och Hans är Matts Larssons hustrus äldsta broders söner, och dömdes att inlösa hemmanet av Matts.

[4] Vintertinget 1758: I samband med en ängstvist uppvistes en attest av Maria Sigfridsdotter, som går på sitt åttionde åldersår. Maria har uppväxt hos sina föräldrar på Knif hemman, och på sitt adertonde åldersår blivit gift till Lillkrokvik där hon vistades intill förra ryska tiden då hon for på flykt.

[5] Sommar- och hösttinget 1736: Sedan timmermannen Hans Hansson i Misterhults socken och Kärrsvik 1721 ingått kontrakt med handelsman Hans Werander angående ett fartygs byggande har han för sin sjuklighet ej mäktat detta arbetet fullgöra. Handelsman Werander har till detta ting låtit instämma den å Hans Hanssons 1/3 mantals skattehemman boende sonen Anders Hansson i Knifsund by angående skuldfordran, eftersom Hans Hansson allaredan år 1723 med döden avgått.

[6] Vintertinget 1753: Inlevererades en avhandling enligt vilken Erik Hansson Biskop avstår sin andel eller hälften uti Siäl 1/3 mantals skattehemman i Knifsunds by till sin avlidne broder Anders Hanssons änkas senare man Michel Johansson för 50 daler kopparmynt.

[7] Vintertinget 1733: Anders Hansson Siähl ifrån Knifsund by har låtit instämma Daniel Eriksson ibidem, angående Siähls hemmans besittning. Parterna inlevererade en sig emellan skriftligen författad förlikning. Daniel Eriksson, vilken åbor Siähls 2/3 mantals bördehemman uppdrager till sin faderbroders son Anders Hansson halva hemmanet, vartill Anders efter sina avlidna förfäder en laglig bröstarvinge och bördeman är.

[8] Sommar- och hösttinget 1700: Anders Hansson ifrån Knifsund inlade ett emellan honom och Daniel Eriksson upprättat kontrakt, varutinnan han tillägnar Daniel halva sitt hemman och hälften av allt som utav hemmanet kan falla att possidera och besitta.

14 juli 2025

Saari hemman i Öja i äldre tider

Hemmanet Saari i Knifsund by (Öja) förekommer i äldre källor även med namnet Norrö. Under senare delen av 1500-talet förestods hemmanet en lång tid av Anders Larsson, innan Olof Månsson tog över. Deras eventuella släktskap med varandra och med de senare bönderna är dock oklart.

Den säkra släktlinjen på Saari utgår från Jöns Olofsson, som var född ca 1565 och dog ca 1650. Han förefaller ha övertagit husbondeskapet i början av 1610-talet, och kan på basis av namnet möjligen vara son till sin företrädare Olof Månsson. Jöns var gift med Brita och hade åtminstone en son:

  • Olof Jönsson. Bonde på Saari.

Olof Jönsson var född ca 1610 och efterträdde fadern som husbonde. Olof hade åtminstone en dotter:

  • Margeta Olofsdotter. Gift med bondemågen Johan Andersson.

Johan Andersson tog över husbondeskapet efter svärfadern Olof Jönsson i mitten av 1660-talet. Johan och hans hustru Margeta Olofsdotter hade åtminstone följande barn:

  • Anders Johansson.
  • Johan. Antecknas på Saari under några år i mitten av 1690-talet. Möjligen död eller bortflyttad under nödåren.
  • Malin Johansdotter. Född 1672. Gift första gången till Haga i Öja med Henrik Eriksson, och andra gången med änklingen Johan Persson Rasmus från Såka[1]. Gift tredje gången med änklingen Isak Knutsson (Hagberg) från Saarijärvi, och med honom bosatt i Gamlakarleby stad[2][3]. Död ca 1741.
  • Matts Johansson. Bonde på Saari.
  • Michel Johansson. Gift, men hustruns namn är okänt.

Johan Anderssons veterligen äldste son Anders Johansson dog redan under första delen av 1690-talet. Han var gift med Karin Jakobsdotter, och hade åtminstone en son:

  • Anders Andersson. Född 1692. Bonde på Saari. Gift med Lisa Andersdotter. Död 1768.

Johan Anderssons yngre son Matts Johansson var första gången gift ca 1697 med Margeta Karlsdotter Krokvik. Han hade i detta gifte följande barn[4]:

  • Johan Mattsson. Född 1700. Bonde på Saari. Gift med änkan Karin Gabrielsdotter från Sparf i Lepplax (bördig från Terjärv). Död 1774.
  • Margeta Mattsdotter. Född 1708. Gift 1729 med Bertil Henriksson (Bertlin) och bosatt i Gamlakarleby stad. Död 1765.
  • Malin Mattsdotter. Född 1712. Gift 1737 med Pål Johansson Vilhonen/Sjöman från Pieksämäki, och bosatt i Gamlakarleby stad. Död 1785.

Sedan första hustrun dött gifte Matts Johansson om sig under stora ofreden med en änka från Gamlakarleby stad. Den andra hustrun hette också Margeta Karlsdotter, och var dotter till en borgare i staden.[5]

Efter stora ofreden brukades Saari hemman gemensamt av kusinerna Anders Andersson och Johan Mattsson. Sedermera klövs det i två delar dem emellan, och båda släktgrenarna förblev bofasta på hemmanet.

Källor (bl.a.):

[1] Sommar- och hösttinget 1711: Till urskiljande av den arvspretention som Johan Persson Såka ifrån Gamlakarleby socken, såsom gift med framlidne Henrik Erikssons änka, gör å sin hustrus Malin Johansdotter och styvsons Eriks vägnar till Erik Andersson Haga, som hemmanet nu i oskifto åbor, så deputerades män att inventera och värdera all hemmanets lösa och fasta egendom.

[2] Vintertinget 1723: Isak Haga ifrån Knifsund fordrade av nämndemannen Olof Andersson ersättning ej allenast för den melioration han under fientliga tiden anlagt vid Haga hemman, utan jämväl ock förmente sig uppå sin hustrus förre man Henrik Hagas vägnar hava ännu något att pretendera utav det vid samma hemman honom tillfallna arvet.

[3] Sommar- och hösttinget 1761: Styrmannen ifrån Gamlakarleby stad Henrik Hagberg avhördes som vittne i en tvist om en holme. Vittnet berättade att hans styvmoder Malin som dött för 10–12 år sedan och varit 80 år gammal blivit kallad till tings att vittna i samma sak vid ett tidigare tillfälle. Hon var född i Öjarna å Saari och sedan gift därstädes å Haga hemman.

[4] Vintertinget 1766: Borgaränkan Magdalena Mattsdotter Siöman samt hennes systers son sjömannen Bertil Bertlin har låtit instämma Magdalenas broder samt Bertlins moderbroder bonden Johan Mattsson Saari jämte sistnämndes son Isak Johansson från Knifsunds by, för det Johan till Isak utan kärandenas vetskap försålt Saari 1/4 mantals bördehemman. Kärandena är arvfallna till hemmanet efter sin fader och moderfader avlidne Matts Johansson.

[5] Vintertinget 1733: Enär den utav Johan Mattsson Saari och dess syster hustru Margeta Mattsdotter ifrån Knifsund, emot styvmodern Margeta Karlsdotter nu boende uti Gamlakarleby stad, anhängig gjorda sak angående arv skulle företagas, gåvo parterna vid handen att de sinsemellan äro alldeles förlikta, så att varken kärandena utav sin styvmoder eller styvmodern av dem något skall hava att fordra.

29 april 2025

Backa hemman i Öja i äldre tider

Backa hemman i Knifsund by (Öja) förestods av Per Larsson under en lång tid från senare delen av 1500-talet och en bit in på 1600-talet, tills denne efterträddes av Mårten Persson. På 1620-talet delades hemmanet i två delar, med Mårten Persson som husbonde på den ena delen och Jöns Persson på den andra. Möjligen var Mårten och Jöns söner till Per Larsson.

Husbondeskapet på Mårten Perssons hemmansdel övertogs kort efter klyvningen av Michel Mårtensson. Michel var född ca 1565 och förmodligen son till sin företrädare. Han hade åtminstone en son Hans Michelsson, som var född ca 1615.

Jöns Persson efterträddes som husbonde på sin hemmansdel av Olof Andersson, som var född ca 1592. Olofs hustru hette Kerstin Jönsdotter, och kan på basis av sitt patronymikon ha varit dotter till Jöns Persson. Olof och Kerstin hade en dotter Brita Olofsdotter.

Någon gång kring 1640 slogs de två hemmansdelarna åter ihop, med Olof Andersson som husbonde. Eftersom han inte hade andra barn än en sjuklig dotter antog Olof i början av 1650-talet sin avlägsne släkting Hans Olofsson till sytningsman, och testamenterade en del av hemmanet till honom[1].

Hans Olofssons släkt

Hans Olofsson kom att förestå Backa hemman i och med att han antogs till sytningsman av Olof Andersson. Hans Olofsson var gift med Margeta Eriksdotter Skähl och hade följande barn:

  • Brita Hansdotter
  • Malin Hansdotter
  • Matts Hansson
  • Lisa Hansdotter

Brita Hansdotters familj

Hans Olofssons veterligen äldsta dotter Brita Hansdotter var gift med Matts Jakobsson, som under en tid var bondemåg på Backa. Brita och Matts hade följande kända barn:

  • Hans Mattsson. Gift med Karin Mattsdotter Antbacka, och bondemåg på Antbacka i Bråtö. Död 1730.
  • Dotter (namn okänt). Gift till Krokvik i Öja med Hans Karlsson.
  • Margeta Mattsdotter. Född ca 1687. Gift med änklingen Matts Jakobsson Lyttare från Bråtö, vilken blev bonde på Backa. Död 1734.

Malin Hansdotters familj

Hans Olofssons dotter Malin Hansdotter var gift med Anders Olofsson Djupsund, som under en tid var bondemåg på Backa men senare utgick till timmerman för hemmanet. Malin och Anders hade följande kända barn:

  • Margeta Andersdotter. Född 1678. Piga på Djupsund i Öja. Ogift. Död 1738.
  • Anders Andersson. Född 1681. Bonde på Backa. Gift med Kerstin Johansdotter. Död 1739.

Matts Hanssons familj

Hans Olofssons son Matts Hansson var husbonde på Backa under en lång tid från 1680-talet fram till stora ofreden. Matts var gift åtminstone två gånger: först med Margeta Eriksdotter och sedan (ca 1704) med änkan Brita Olofsdotter Djupsund. Han efterlämnade dock inga barn[2].

Lisa Hansdotters familj

Hans Olofssons dotter Lisa Hansdotter var gift med Matts Nilsson, och med honom bosatt på Backa. Lisa och Matts hade en känd son:

  • Matts Mattsson[2]. Bosatt i Pedersöre.

Efter husbonden Matts Hansson död under stora ofreden brukades hemmanet till en början gemensamt av systern Brita Hansdotters svärson Matts Jakobsson och den andra systern Malin Hansdotters son Anders Andersson. Sedan hans hustru dött gifte Matts Jakobsson om sig och flyttade till Påras, vilket ledde till att endast Malin Hansdotters släktgren blev kvar på hemmanet.

Anders Andersson efterlämnade inga egna barn, men hans hustru Kerstin Johansdotter hade en dotter som följde med till Backa:

  • Brita Eriksdotter. Född 1714. Gift 1733 med Jakob Nilsson Läsp från Vetil. Paret bodde till en början på Backa, men flyttade senare till Överjeppo i Nykarleby. Död 1788.

Anders Andersson avstod hemmanet till sin styvsvärson Jakob Nilsson. Jakob sålde sedermera först halva hemmanet. Senare flyttade han bort med sin familj, varigenom även den andra hemmansdelen kom att bebos av en annan släkt.

Källor (bl.a.):

[1] Sommartinget 1652: Olof Andersson av Knifsund gjorde vitterligt att alldenstund han med dess hustru Kerstin Jönsdotter är vanmäktig och till en hög ålder komna, så att de sitt hemman om 1/2 mantal Backala benämnt förmå intet förestå, havandes därtill inga barn om något bistånd eller sig till sytning att tillita helst emedan deras enda dotter Brita Olofsdotter är med sjukdoms svaghet bekajad, varföre hava de begärt Hans Olofsson med hans hustru Margeta Eriksdotter de där är släkt och tremänning med gamla mannen Olof Andersson till deras hjälp, vilka skola de gamla syta och hemmanet flitligen vid makt hålla. Och för allt sådant försäkras och testamenteras dem halva hemmanet och gården både i löst och fast.

[2] Sommar- och hösttinget 1734: Anders Andersson vilken jämte Matts Jakobsson härtills bebott Backa bördehemman uti Knifsund by påstod att Matts Jakobsson måtte till honom avstå hemmanet emedan Matts svärmoder Brita Olofsdotter, som är Anders Anderssons modersyster, blivit allaredan långt före detta ifrån hemmanet utlöst. Varemot Anders icke allenast sin modersysters Malins rätt skall innehava, vilket även den sistnämndas man Matts Nilsson nu närvarande vidgick, och att han jämte sin son Matts Mattsson som är bofast uti Pedersöre sin rättighet uti Backa hemman till Anders Andersson överdragit, påstående Anders dessutom att dess fader Anders Olofsson utgått till kronotimmerman för Backa hemman utan att erhålla någon lön. Brita Olofsdotter anförde att vid delningen emellan henne och dess syster har hennes andel bestigit sig till 43 daler kopparmynt, varå hon ej mera åtnjutit än 14 daler kopparmynt varefter nu deras broder Matts skall barnlös avlidit. Anders Andersson besvärade sig för övrigt däröver, att Britas svärson Matts Jakobsson skall vara sinnad detta Backa hemman till Britas dotterdotters eller sin hustrus systerdotters man Per Jakobsson ifrån Sveins att överdraga.

14 november 2024

Knif hemman i Öja i äldre tider

Det hemman i Knifsund by (Öja) som sedermera kom att kallas Knif förestods från slutet av 1500-talet av Anders Månsson. Han efterträddes som husbonde av Måns Andersson, som förmodligen är hans son.

Måns Andersson var född ca 1562 och dog i början av 1630-talet. Han var gift med Brita Olofsdotter, och hade åtminstone en dotter som var hustru till bondemågen Anders Tomasson. Anders Tomasson blev efter svärfaderns död bonde på ett annat mindre hemman i samma by, medan Måns Anderssons hemman övertogs av Lars Sigfridsson. I början av 1640-talet slogs de två hemmanen ihop med Lars Sigfridsson som husbonde, även om Anders Tomasson fortfarande var i livet och bodde kvar i Öja ännu långt senare.

Lars Sigfridssons släktskap med de tidigare bönderna på Knif är osäkert, eftersom han på både fädernet och mödernet förefaller ha varit bördig från Kelviå[1][2]. Möjligen var Lars gift med en dotter i gården, men hustruns namn är dock okänt.

Lars Sigfridsson var född ca 1616 och dog på 1690-talet. Han hade följande kända barn:

  • Matts Larsson. Bonde på Knif.
  • Henrik Larsson[3]. Född ca 1644. Borgare och handelsman i Gamlakarleby stad. Gift första gången 1673 med änkan Anna Persdotter Pecko, och använde själv som borgare namnet Pecko. Gift andra gången 1704 med änkan Malin Olofsdotter Riska. Död 1710.
  • Sigfrid Larsson. Bonde på Knif.
  • Margeta Larsdotter[4]. Gift till Krokvik i Öja med Karl Johansson. Död ca 1679.

Bröderna Matts Larsson och Sigfrid Larsson med sina familjer fortsatte tillsammans hemmansbruket. Med tiden kom dock hela hemmanet att innehas av Matts Larssons ättlingar.

Matts Larssons släktgren

Matts Larsson var gift med Malin Henriksdotter Skähl[5]. Han upptog för en tid bruket av hustruns bördehemman Skähl i samma by, men tvingades senare avstå det hemmanet till andra släktingar och förblev därefter bofast på Knif. Matts hade följande kända barn:

  • Margeta. Född ca 1665. Gift med Johan. Död 1735.
  • Brita.
  • Maria.
  • Anna.
  • Kristoffer Mattsson. Bonde på Knif.

Matts Larsson efterträddes som husbonde av sin son Kristoffer Mattsson. Kristoffer var född 1679 och dog 1749. Han gifte sig ca 1703 med Vendela Mattsdotter Antbacka från Bråtö, och hade följande barn[6]:

  • Margeta Kristoffersdotter. Född 1704. Gift 1730 till Brännkärr i Nedervetil med Matts Johansson. Död 1750.
  • Maria Kristoffersdotter. Född 1705. Tjänade som piga i Kronoby. Gift 1746 med änklingen och tidigare gardisten Anders Boström. Död 1792.
  • Matts Kristoffersson. Född 1706. Bonde på Knif. Gift 1729 med änkan Karin Johansdotter från Peldo. Död 1776.
  • Karin Kristoffersdotter. Född 1708. Gift 1735 till Hästö i Hopsala med Matts Johansson. Död 1750.
  • Anna Kristoffersdotter. Född 1711. Gift ca 1733 med Per Jakobsson Bjong från Hopsala[7]. Paret bodde en tid på Bjong, men flyttade senare till Knif där Per blev bondemåg. Död 1793.
  • Kerstin Kristoffersdotter.
  • Vendela Kristoffersdotter. Född 1721. Tjänade som piga på Hästö i Hopsala. Gift första gången 1749 till Emtö i Lepplax med Matts Mårtensson, och andra gången 1773 till Smeds i Ytteresse med Matts Gabrielsson. Efter andra makens död bosatt hos dotterns familj i Pedersöre kyrkoby.
  • Lisa Kristoffersdotter. Född 1723. Gift 1753 till Skähl i Öja med Matts Danielsson. Död 1785.
  • Malin Kristoffersdotter. Född 1727. Gift 1769 med änklingen och torparen Matts Michelsson Lillkrokvik i Öja. Flyttade efter makens död till sin son i Larsmo. Död 1813.

Kristoffer Mattsson överdrog sedermera hemmanet till sin son Matts Kristoffersson och svärson Per Jakobsson, varefter det kom att klyvas i två delar mellan dessa släktgrenar.

Sigfrid Larssons släktgren

Sigfrid Larsson var gift med Valborg Persdotter, och hade följande kända barn:

  • Johan Sigfridsson. Född 1670. Under en tid bonde på Kort i Öja. Senare inhyses i Kirilax och Qvikant. Gift första gången med Dorde Larsdotter, andra gången 1733 med Karin Andersdotter, och tredje gången 1738 med Margeta Hansdotter Qvikant. Död 1752.
  • Malin Sigfridsdotter[8]. Född 1670. Gift med Anders Michelsson. Paret bodde under en tid på Kort i Öja, men flyttade senare till Gamlakarleby stad där Anders var kyrkväktare och fortsättningsvis använde tillnamnet Kort. Död 1742.
  • Henrik.
  • Karin.
  • Maria Sigfridsdotter[8][9]. Född 1681. Piga på Tjäru i Öja. Gift ca 1706 till Lillkrokvik i Öja med Hans Hansson. Död 1763.
  • Matts Sigfridsson. Bonde på Knif.
  • Erik.

Sigfrid Larssons son Matts Sigfridsson fortsatte som bonde på Knif, men han dog troligen under stora ofreden. Matts var gift med Anna Eriksdotter Skähl, och hade en dotter:

  • Brita Mattsdotter[10]. Född 1714. Gift 1763 till Skutnäs i Pedersöre kyrkoby med änklingen och bondemågen Jakob Jakobsson Hofslagar/Jofs. Död 1789.

Källor (bl.a.):

[1] Vintertinget 1649: Lars Sigfridsson av Knifsund kärade till sin faderbroders son Michel Tomasson i Kelviå om sin salige faders Sigfrid Anderssons arv, vilket hos honom skulle innestå. Michel Tomassons fader Tomas Andersson har sytt bemälte sin broder till döderdag uti dess elända lägenhet ty han var blind.

[2] Kelviå vinterting 1678: Lars Sigfridsson Knifsunds käran till Henrik Mattsson i Välikylä om arv efter sin moder Valborg Clemetsdotter erkännes av intet värde, alldenstund Lars själv tillstod bemälta arv icke varit lagligen uti 40 års tid krävt. Lars har ej heller gjort sin fordran kunnig enär arvskifte för några år sedan hållits på Henriks hemman.

[3] Vintertinget 1712: Framlidne borgarens i Gamlakarleby Henrik Larsson Peckos efterleverska Malin Olofsdotter Riska kärade till hennes mans broder Matts Larsson Knif angående något hos svaranden innestående arv, som kärandens man tillfallit. Henrik är barnlös i sitt gifte med Malin och har testamentsvis uppdragit henne sin arvsrättighet.

[4] Sommar- och hösttinget 1701: Karl Johansson Krokvik på samtliga sina medarvingars vägnar ansökte om avvittring efter hans framlidna svärföräldrar, som för någon tid sedan med döden avgått och vars egendom hos hans svåger Matts Larsson innestår.

[5] Vintertinget 1673: Matts Larsson i Knifsund fordrade på sin hustrus vägnar av hennes broder Erik Henriksson hennes fädernes och mödernes arv. Erik framlade sin sal. faders Henrik Henrikssons uti dess livstid gjorda skriftliga instrument daterat 1.11.1662, varutinnan han förordnar huru mycket vardera hans barn skall hava att bekomma.

[6] Bouppteckning 30.11.1749 efter Kristoffer Mattsson Knif: Kristoffer har lämnat efter sig nio barn som han sammanavlat med dess efterlåtna änka Vendela Mattsdotter, nämligen sonen Matts samt döttrarna Margeta, Maria, Karin, Anna, Kerstin, Vendela, Lisa och Malin. Dottern Margeta är gift med nämndeman Matts Brännkärr ifrån Gamlakarleby socken, Maria med Anders Boström uti Kronoby socken, Karin med Matts Hästö i nästnämnda socken, Anna med Per Jakobsson Knif och Vendela med Matts Mårtensson Emtö ifrån Pedersöre socken. Kerstin, Lisa och Malin är ännu ogifta.

[7] Bouppteckning 24.9.1744 på Bions hemman i Hopsala efter Jakob Persson Bion: Bland arvingarna från Jakobs förra gifte finns Per Jakobsson Knif.

[8] Vintertinget 1712: Svågrarna Hans Hansson och Anders Michelsson, bägge tjänstedrängar i Gamlakarleby, tilltalte deras hustrurs Maria och Malin Sigfridsdöttrars faderbroder Matts Larsson Knif om något arvskap efter deras svärfader framlidne Sigfrid Larsson, som hos besagde deras svärfaders broder Matts skall vara innestående. Sigfrids arvingar är förutom Maria och Malin deras tre bröder samt ytterligare två systrar.

[9] Vintertinget 1758: I samband med en ängstvist uppvistes en attest av Maria Sigfridsdotter, som går på sitt åttionde åldersår. Maria har uppväxt hos sina föräldrar på Knif hemman, och på sitt adertonde åldersår blivit gift till Lillkrokvik där hon vistades intill förra ryska tiden då hon for på flykt. I attesten nämns även Marias farfader Lars Sigfridsson.

[10] Hösttinget 1763: Bonden Jakob Jakobsson Skut ifrån Pedersöre kyrkoby på sin hustru Brita Mattsdotters vägnar samt landbon Hans Eriksson Biskop ifrån Kronoby har ingått förlikning med Matts Kristoffersson Knif och Per Jakobsson Knif angående arvsfordran i Knif hemman. Brita Mattsdotter är arvfallen till Knif hemman efter dess avlidne fader Matts Sigfridsson, medan Hans Eriksson är arvfallen till hemmanet efter dess avlidna fadermoder Maria Sigfridsdotter. Matts Kristoffersson åtager sig att försörja Matts Sigfridssons gamla änka Anna Eriksdotter.

16 april 2024

Olof Andersson Hagas härkomst och familj

I ett tidigare inlägg utreddes härstamningen för Johan Jakobsson (1691–1754) på Haga hemman i Öja. Johan var efter stora ofreden måg på hemmanet som då innehades av hans svärfar Olof Andersson (1677–1764). I utredningen noterades att Johan Jakobsson, vars mor kom från Haga, egentligen själv hade större bördsrätt till hemmanet än sin svärfar. I själva verket torde varken Olof Andersson eller hans hustru Anna Johansdotter (ca 1673–1735) ha haft anor från Haga åtminstone i de närmaste generationerna. I denna artikel redogörs för deras släktband samt hur de kom att besitta Haga hemman.

Haga hemman brukades i början av 1700-talet tillsammans av Henrik Eriksson och hans halvbror Erik Andersson. Henrik var gift med Malin Johansdotter Saari från Öja, och Erik var gift med Anna Johansdotter Brännkärr från Nedervetil. Henrik dog ca 1711, varefter hans änka gifte om sig. Erik Andersson fortsatte som husbonde på Haga, och dog under stora ofreden utan att veterligen efterlämna barn. Efter att även Henrik Erikssons ende son Erik Henriksson dött 1721 fanns ingen bördeman kvar på Haga. Under en tid förestods hemmanet av Henrik Erikssons änka Malin Johansdotter och hennes dåvarande tredje man Isak Knutsson, men de flyttade senare till Gamlakarleby stad. Av invånarna på Haga överlevde även Erik Anderssons änka Anna Johansdotter stora ofreden. Hon gifte om sig med Olof Andersson, vilket är bakgrunden till att denne blev ny bonde på Haga.

Olof Andersson var son till Anders Olofsson och Anna Eriksdotter på Björk hemman i Påras. Han var själv husbonde på Björk fram till stora ofreden, men sålde sin andel av hemmanet till sina yngre bröder år 1722 och upptog i stället Haga efter sitt giftermål med änkan Anna Johansdotter. Även Olof hade varit gift en gång tidigare. Hans första hustru hette Malin, och hon var mor till de två barnen Anna Olofsdotter och Anders Olofsson som sedermera kom att inneha varsin del av Haga hemman.

Det finns flera saker som stöder (och sammantaget i praktiken bevisar) att Olof Andersson Haga är samma person som tidigare var bonde på Björk.

  • Olof Andersson antogs till nämndeman år 1723 då han redan bodde i Öja. Vid ett par senare ting omnämns han dock i dombokens förteckning över nämndemän som Olof Andersson Björk. En jämförelse av nämndemannaförteckningarna från olika ting visar att det verkligen är fråga om samma person.
  • Kontraktet varmed Olof Andersson sålde sin andel av Björk hemman till sina bröder har införts i domboken och visar även säljarens och köparnas bomärken. Olofs bomärke skiljer sig väsentligt från brödernas, och är av samma typ som i andra sammanhang förekommer för bönder på Haga.
  • Bland faddrarna för Olof Anderssons barnbarn som föddes på Haga finns påfallande många personer som hade koppling till Björk i Påras eller Brännkärr i Nedervetil och inte var bosatta i Öja. Detta är anmärkningsvärt eftersom faddrarna vid den här tiden oftast var nära släktingar eller grannar. Bland faddrarna återfinns exempelvis Olof Andersson Björks egen mor och syster, samt Anna Johansdotter Brännkärrs syster och systerdotter.
  • De flesta av Anna Olofsdotters och Johan Jakobssons barn har uppenbarligen namngetts efter sina föräldrar samt far- och morföräldrar. Den äldsta dottern fick namnet Malin, vilket var namnet på Olof Andersson Björks första hustru men inte i övrigt förekommer bland Annas eller Johans nära anor.

Efter hustrun Anna Johansdotters död gifte sig Olof Andersson Haga en tredje gång med Maria Persdotter. Sedan han själv dött väcktes frågan om besittningsrätten till hemmanet mellan arvtagarna. Båda Olofs barn förblev dock bosatta på Haga med sina familjer.