Peldo hemman i Öja i äldre tider

Peldo hemman i Knifsund (Öja) gick tidigare under namnet Ruth. På basis av skattelängderna blev Per Larsson husbonde på hemmanet ca 1573. Han var född ca 1537 och hade troligen åtminstone en son:

• Michel Persson.

Per Larsson står som husbonde under en lång tid ända in på 1620-talet. Vissa år nämner dock längderna i stället Mårten Mattsson som bonde. Denne var förmodligen en släkting till Per Larsson, men det är oklart hur de var befryndade.

Per Larssons förmodade son Michel Persson antecknas i tiondelängden 1615, men övriga uppgifter om honom har inte påträffats. Hans plats i släktträdet baseras således närmast på personernas patronymikon samt den passande tidslinjen.  Michel torde ha haft åtminstone en son:

• Olof Michelsson. Bonde på Peldo (Ruth).

Olof Michelsson var född ca 1599, och övertog husbondeskapet efter sin farfar ca 1625. Olof hade följande kända barn:

• Per Olofsson. Bonde på Peldo (Ruth) under en tid, men flyttade sedermera bort.
• Elsa Olofsdotter. Gift med Matts Jönsson, som blev bonde på Peldo.

Per Olofsson efterträdde sin far som husbonde. Han hade flera barn av vilka dock endast en son är till namnet känd^[1]:

• Johan Persson.

Under en tid brukade Per Olofsson hemmanet tillsammans med sin svåger Matts Jönsson, uppenbarligen i två skilda hushåll. Sedermera kom dock hela hemmanet att innehas av Matts Jönsson och hans arvingar.

Matts Jönsson var son till en från Storby inflyttad borgare i Gamlakarleby stad^[2], och bodde själv i staden innan han blev bondemåg på Peldo. Matts utgick även som knekt för hemmanet och var soldat under ett antal år. Med sin hustru Elsa Olofsdotter hade han följande kända barn:

• Jöns Mattsson. Gift med Kerstin Mattsdotter.
• Matts Mattsson. Bonde på Peldo.
• Jakob Mattsson. Bonde på Peldo.

Matts Mattsson blev husbonde kring 1680. Han var född ca 1658 och dog 1728. I sitt första gifte med Anna Mattsdotter hade han två barn^[3]:

• Jöns Mattsson. Född 1678. Bonde på Peldo. Gift med Lisa Mattsdotter. Död 1739.
• Kerstin Mattsdotter. Född 1692. Gift med Erik Johansson Bonäs/Klåvus från Pedersöre, vilken blev bondemåg på Peldo. Död 1755.

Efter att första hustrun dött gifte Matts Mattsson om sig 1724 med den avsevärt yngre Karin Johansdotter, och hade även i detta gifte två barn som överlevde spädbarnsåren:

• Anna Mattsdotter. Född 1725.
• Margeta Mattsdotter. Född 1728. Gift första gången 1748 med änklingen Hans Hansson från Åkö. Gift andra gången 1752 till Bosund i Eugmo med änklingen Johan Israelsson.

Efter Jöns Mattssons död fortsatte svågern Erik Johansson som husbonde på Peldo. Han brukade hemmanet tillsammans med sin bror Matts Johansson, som var gift med Jöns Mattssons dotter Anna Jönsdotter och således även han måg i gården.

Släktgrenen som utgår från Matts Mattssons yngre bror Jakob Mattsson försvann med tiden från Peldo. Jakob sålde sin del av hemmanet till sin brorson Jöns Mattsson^[4], men bodde själv kvar på Peldo som inhysing. Jakob var född 1660 och dog 1746. Han var första gången gift ca 1682 med Brita Eriksdotter Haga, och andra gången med Brita Jakobsdotter. Jakob hade två kända barn (båda troligen från det första giftet):

• Johan Jakobsson. Född 1691. Gift till Haga i Öja med Anna Olofsdotter. Död 1754.
• Elsa Jakobsdotter. Född 1694.

Källor (bl.a.):

[1] Vintertinget 1678: Per Olofsson ifrån Knifsund kärade till sin svåger Matts Jönsson i Knifsund om sin faders 1/2 mantals bördehemman Ruth, varifrån Matts som är måg i hemmanet drivit honom för 12 år sedan och inte gett någon lösen. Per förmente sig av sina barn till hemmanets bruk njuta någon hjälp, havandes nu för rätta med sig sin äldste son Johan som sade sig med fadern på hemmanet vilja träda. Parterna förliktes således, att Matts skulle för Pers pretention och prioriteten till hemmanet giva 30 daler kopparmynt.

[2] Gamlakarleby rådhusrätt 1673: Efter Matts Jönssons ifrån Knifsund begäran deputerades män att likvidera emellan Jöns Hanssons arvingar, vad som sal. Jakob och Hans Jönssöner av dess utstående gäld har uppburit.

[3] Sommar- och hösttinget 1731: Jöns Mattssons måg Matts Johansson framgav ett arvskiftes- och avvittringsinstrument emellan Karin Johansdotters barn av senare kullen Anna och Margeta. Barnen Jöns och Kerstin av förra kullen har även ingått förlikning med deras styvmoder ovannämnda Karin Johansdotter. Karin har trätt i gifte med Matts Kristoffersson Knif.

[4] Vintertinget 1724: Jöns Mattsson uppviste ett emellan honom och dess farbroder Jakob Mattsson ingånget kontrakt angående Peldo hemmans arvsrätt. Jöns utlovar att betala till Jakob 100 daler kopparmynt, för det han avträder ifrån all arvspretention till hemmanet.

Djupsund hemman i Öja i äldre tider

I tidiga skattelängder förekommer Djupsund som namnet på en skild by bestående av ett flertal gårdar. Ett par av dessa kom efter sammanslagning att utgöra det hemman som sedermera kallats Djupsund. Hemmanet brukades av samma släkt till senare delen av 1650-talet, då det bytte ägare ett par gånger genom köp och hemmansbyte.

Den äldre släkten på Djupsund

Jöns Jönsson var husbonde på Djupsund fram till mitten av 1640-talet. Troligen var han son till den tidigare husbonden med samma namn, och möjligen sonson till dennes företrädare Jöns Andersson.

Jöns Jönsson (den yngre) var född ca 1585. Han hade åtminstone en son:

• Johan Jönsson. Bonde på Djupsund.

Johan Jönsson efterträdde fadern som husbonde och var även nämndeman. Han var född ca 1612 och dog ca 1654. Johan hade följande kända barn:

• Johan Johansson.
• Matts Johansson.^[1]
• Hans Johansson.^[2]

Efter Johan Jönssons död sålde änkan och barnen hemmanet 1656 till Jakob Hansson Kass från Eugmo^[2]. Jakob Hansson brukade Djupsund hemman fram till 1670 då han genom ett hemmansbyte i stället kom att besitta Åkö hemman. Ny bonde på Djupsund blev Olof Johansson från Krokvik.

Olof Johansson Krokviks släkt

Olof Johansson från Krokvik blev bonde på Djupsund 1670. Han bytte till sig Djupsund hemman mot en summa pengar samt det mindre hemmanet Åkö som han kort dessförinnan hade köpt.^[3]

Olof Johansson dog ca 1694. Han var gift med Karin Henriksdotter och hade följande barn:

• Måns Olofsson. Bonde på Djupsund.
• Anders Olofsson. Gift ca 1679 till Backa i Öja med Malin Hansdotter. Sedermera utgången till kronotimmerman.
• Brita Olofsdotter. Född 1664. Gift första gången med Daniel Johansson Tuomisalo från Såka, och med honom bosatt på Djupsund. Gift andra gången ca 1704 till Backa i Öja med Matts Hansson. Död 1746.
• Karin Olofsdotter. Född 1671. Gift ca 1701 till Skähl i Öja med Daniel Eriksson. Död 1753.

Måns Olofsson efterträdde fadern som husbonde. Han var första gången gift ca 1676 med Malin Jonasdotter, och andra gången ca 1679 med Kristina Joensdotter Åkö^[4]. Måns hade följande barn:

• Olof Månsson. Bonde på Djupsund.
• Maria Månsdotter. Gift med Per Simonsson Wentjärvi från Såka. Paret bodde en tid på Djupsund men flyttade senare till Biskop i Palo. Död 1757.
• Johan Månsson. Gift ca 1710 med Karin och bosatt på Djupsund. Död ca 1711.
• Malin Månsdotter.

Olof Månsson övertog husbondeskapet kring 1710. Han dog dock redan ca 1711. Olof var gift med Margeta Larsdotter och hade följande barn:

• Kristina Olofsdotter. Född 1707. Gift 1742 med änklingen Nils Raderman. Bodde som inhyses på Djupsund. Död 1766.
• Måns Olofsson. Född 1707. Bonde på Djupsund. Gift 1732 med Lisa Jakobsdotter Sveins^[5]. Död 1771.

Efter Olof Månssons död gifte änkan Margeta Larsdotter om sig med Jakob Andersson. Jakob blev ny husbonde på Djupsund då hans styvbarn som var bördägare ännu var unga. Styvbarnen upplät sedermera halva hemmanet åt Jakob. Jakob och Margeta hade en dotter:

• Maria Jakobsdotter. Född 1718. Gift med Henrik Mattsson Kiviniemi från Storby, vilken blev bondemåg på Djupsund. Död 1803.

Källor (bl.a.):

[1] Vintertinget 1658: Hustru Marina fordrade en äng och gjorde inspråk uppå Johans arvingar i Djupsund, vars son Matts för rätta svarade.

[2] Sommartinget 1661: Jakob Hansson ifrån Djupsund inlade ett skriftligt kontrakt, jämte Djupsund hemmans arvingars underskrift daterat 25.2.1656. Enligt kontraktet har framlidne Johan Jönssons i Djupsund änka med dess barn, och med då omyndige Hans Johanssons förmyndares Jakob Erikssons samtycke, sålt till Jakob Hansson deras 2/3 mantals hemman Djupsund för 450 daler kopparmynt. Hemmanet har före detta fallit Johan Jönssons änka jämte hennes barn till arvs.

[3] Sommartinget 1672: Olof Johansson inlade ett skriftligt kontrakt om hemmansbyte, daterat 31.3.1670. Enligt kontraktet upplåter Jakob Hansson i Djupsund sitt 3/4 mantals hemman därsammastädes åt Olof Johansson i Krokviken emot 200 daler kopparmynt och sal. Joen Perssons 1/4 mantals hemman i Åkö som Olof tillhandlat sig av Joens änka och arvingar.

[4] Sommar- och hösttinget 1744: Jakob Djupsund vittnade i en marktvist, baserat på den berättelse han hört av en gammal matmoder på Djupsund hemman, numera avlidna Kristina Johansdotter. Kristina har varit född på Åkö hemman.

[5] Vintertinget 1738: Bonden Måns Djupsund begärde arvskifte efter dess svärfader å Sveins hemman.

Krokvik hemman i Öja i äldre tider

Krokvik hemman i Långö by (Öja) brukades enligt skattelängderna av Måns Olofsson från ca 1573. Måns förestod hemmanet ända till slutet av 1500-talet, då han efterträddes av Olof Månsson som antagligen var hans son.

Olof Månsson var husbonde på Krokvik fram till början av 1620-talet, då han blev borgare i Gamlakarleby stad som nyligen hade grundats. Olof var gift med Brita Larsdotter Kort^[1] och hade följande kända barn:

• Karin Olofsdotter. Född ca 1595. Gift med bondemågen Johan Hansson.
• Måns Olofsson^[2].

Johan Hansson övertog husbondeskapet på Krokvik när svärfadern blev borgare i staden. Han var född ca 1587, och hade med sin hustru Karin Olofsdotter följande barn^[3]:

• Olof Johansson. Bonde på Krokvik fram till år 1670 då han förvärvade Djupsund hemman och flyttade dit^[4]. Gift med Karin Henriksdotter. Död ca 1694.
• Brita Johansdotter. Gift med sedermera knekten och husmannen Sigfrid Bengtsson.
• Karl Johansson. Bonde på Krokvik.

Olof Johansson efterträdde fadern Johan Hansson som husbonde. När han efter en tid i stället blev bonde på Djupsund fortsatte brodern Karl Johansson att bruka Krokvik. Karl var första gången gift med Margeta Larsdotter Knif^[5], och hade med henne följande barn:

• Johan Karlsson. Bonde på Krokvik.
• Margeta Karlsdotter. Gift ca 1697 till Saari i Öja med Matts Johansson. Död troligen under stora ofreden.
• Brita Karlsdotter. Född 1675. Gift första gången ca 1705 till Lagnäs i Hopsala med Kristian Persson, och andra gången till Bodö i Öja med Måns Jönsson. Död 1740.
• Hans Karlsson. Bonde på Krokvik.

Efter första hustruns död gifte Karl Johansson om sig ca 1680 med änkan Margeta Mattsdotter från Indola i Linnusperä^[6], och hade i detta gifte följande barn:

• Karin Karlsdotter. Född 1684. Gift till Borgarbacka i Såka med Johan Nilsson^[7]. Senare bodde paret även i Storby och i Öja.
• Anna Karlsdotter. Född 1690. Gift med Anders Jakobsson Sveins och med honom sedermera bosatt på Bodö. Död 1753.

Karl Johanssons äldste son Johan Karlsson övertog husbondeskapet i slutet av 1690-talet. Johan gifte sig ca 1698 med Karin, och hade med henne en son:

• Hans Johansson. Född 1702. Bortförd i fångenskap under stora ofreden, men återkom efter fredsslutet. Bonde på Krokvik samt nämndeman. Gift första gången 1722 med änkan Elsa Mattsdotter Lillåivo^[8], och andra gången 1746 med änkan Margeta Zachrisdotter. Död 1782.

Johan Karlsson dog ca 1711 då hans son Hans Johansson ännu var omyndig. Johans yngre bror Hans Karlsson förestod därefter hemmanet under en tid, men han dog troligen under stora ofreden. Hans Karlsson gifte sig ca 1702 med en dotter till Matts Jakobsson på Backa, och hade ett barn:

• Brita Hansdotter. Gift 1728 med Per Jakobsson Sveins. Paret flyttade sedermera bort från Öja.

Källor (bl.a):

[1] Gamlakarleby rådhusrätt 5.2.1666: Matts Jönsson Korts änka Anna Olofsdotter har ingått förlikning med sin sal. mans släktingar, däribland hans fasters sal. Brita Larsdotters dotter Karin Olofsdotter.

[2] Gamlakarleby rådhusrätt 5.9.1635: Olof Månssons son Måns har köpslagit om en båt.

[3] Vintertinget 1671: Karl Johansson i Krokviken dömes att betala sin syster Brita Johansdotter en tunna spannmål. Sammaledes skall ock Olof Johansson i Djupsund betala till sin syster Brita Johansdotter 10 kappar spannmål för hennes bröllopskost.

[4] Sommartinget 1672: Ett skriftligt kontrakt om hemmansbyte har upprättats 31.3.1670 mellan Jakob Hansson i Djupsund och Olof Johansson i Krokviken. Jakob Hansson upplåter sitt hemman i Djupsund åt Olof Johansson emot 200 daler kopparmynt och sal. Joen Perssons hemman i Åkö som Olof tillhandlat sig av Joens änka och arvingar.

[5] Sommar- och hösttinget 1701: Karl Johansson Krokvik ansökte på samtliga sina medarvingars vägnar att avvittring måtte förrättas efter hans framlidna svärföräldrar, som för någon tid sedan med döden avgått och vars egendom hos hans svåger Matts Larsson innestår.

[6] Karleby vinterting 1692: Karl Johansson i Knifsund fordrade 10 lod silver av Matts Larsson Indola i Linnusperä efter Matts sal. äldre broder Jakobs utfästelse till dess hustru Margeta Mattsdotter i morgongåva. Karl har sedermera äktat denna Margeta.

[7] Vintertinget 1746: Gamla bonden Johan Nilsson gav vid handen att hans hustru Karin Karlsdotter allt ifrån 1714 varit med fallandesjuka behäftad, varföre han ock måst skilja sig ifrån hemmansbruket på Borgarbacka i Såka by och underhålla sig på ett torp i Knifsunds by. Eftersom Johan vilken hunnit till 68 års ålder numera blivit så utarmad och försvagad att han henne icke sköta kan, anhåller han att få henne uti hospitalet inlösa.

[8] Karleby vinterting 1741: Som arvtagare till Lillåivo hemman har bland andra nämndeman Hans Krokviks hustru Elsa Mattsdotter utbekommit sin arvsandel efter fadern Matts Hansson.

Bodö hemman i Öja i äldre tider

Bodö hemman i Långö by (Öja) brukades av samma släkt åtminstone från slutet av 1500-talet fram till stora ofreden. Den tidigaste husbonden som med någorlunda stor säkerhet kan knytas till denna släkt är Måns Jönsson, som förestod hemmanet till ca 1624. Hans långvariga företrädare som husbonde hette Jöns Olofsson och kan således mycket väl ha varit hans far, men annat stöd för detta än det passande patronymikonet har inte påträffats.

Måns Jönsson efterträddes som husbonde av sin son Henrik Månsson. Henrik var född ca 1577 och innehade husbondeskapet till början av 1650-talet. Förutom bonde var han även nämndeman. Henrik var gift med Karin Jönsdotter och hade åtminstone följande barn^[1][2]:

• Jöns Henriksson.
• Elsa Henriksdotter. Gift till Nabbala i Storby.
• Kristina Henriksdotter. Gift till Kiviniemi i Storby.
• Daniel Henriksson.

Hemmanet delades ca 1677 i två lika delar mellan Henrik Månssons söners Jöns och Daniels efterkommande.

Jöns Henrikssons släktgren

Jöns Henriksson var Henrik Månssons äldre son och född ca 1607. Han dog rätt ung men var dock gift och hade enligt ett tingsprotokoll två söner och tre döttrar^[1], av vilka endast sönerna är med säkerhet kända:

• Daniel Jönsson. Utskriven till knekt 1658.
• Jöns Jönsson. Bonde på Bodö.

En av Jöns Henrikssons döttrar kan möjligen vara den Brita Jönsdotter från Bodö som vigdes 1673 med Henrik Mattsson Minkkinen från Saarijärvi och därefter bodde med denne i Gamlakarleby stad. Med beaktande av tidslinjen kan man dock inte helt utesluta att Brita i stället var dotter till Jöns Henrikssons son Jöns Jönsson.

Jöns Jönsson blev husbonde på Bodö i slutet av 1650-talet då både hans far och farbror dött. Efter att hemmanet delats på 1670-talet var han husbonde på den ena delen. Namnet på Jöns första hustru är okänt, men han hade i detta gifte åtminstone en son:

• Måns Jönsson. Bonde på Bodö.

Jöns var andra gången gift med Brita Persdotter, och hade även i detta gifte en son^[3][4]:

• Henrik Jönsson.

Måns Jönsson efterträdde fadern som husbonde på hemmansdelen i mitten av 1690-talet. Han var född 1657, och hade i sitt första gifte med Anna Joensdotter Åkö följande barn:

• Karin Månsdotter. Född 1681. Gift till Qvikant med Erik Larsson^[5]. Död 1761.
• Karl Månsson.

Efter första hustruns död gifte Måns Jönsson om sig med änkan Brita Karlsdotter Krokvik, som tidigare varit gift på Lagnäs i Hopsala. Han sålde hemmansdelen 1723 till Anders Jakobsson Sveins som var gift med Britas halvsyster. Måns bodde därefter kvar i Öja som inhyses till sin död 1743.

Måns Jönssons halvbror Henrik Jönsson arbetade som timmerman i Karlskrona under ett par år i början av 1700-talet, men återvände och bodde senare som inhyses på Bodö. Han var gift med Dorde och hade en dotter:

• Anna Henriksdotter^[6]. Född 1702. Gift första gången 1724 till Sveins med Jakob Jakobsson, och andra gången 1755 till Murmästar i Eugmo med Matts Mattsson. Död 1796.

Daniel Henrikssons släktgren

Daniel Henriksson var född ca 1617. Han efterträdde fadern Henrik Månsson som husbonde på Bodö i början av 1650-talet, men dog redan ca 1658. Daniel hade följande kända barn:

• Johan Danielsson. Bonde på Bodö.
• Henrik Danielsson^[7]. Borgare i Gamlakarleby stad. Gift första gången 1672 med Margeta Jönsdotter Riska, och andra gången 1682 med Malin Larsdotter.

Efter att hemmanet delats på 1670-talet var Johan Danielsson husbonde på den ena delen. Johan var första gången gift med Karin Eriksdotter och hade i detta gifte följande barn:

• Daniel Johansson.
• Maria Johansdotter. Född 1672. Gift med Johan. Senare inhyses på Bodö som änka. Död 1738.
• Henrik Johansson. Bonde på Bodö fram till stora ofreden. Gift ca 1704 med Maria Michelsdotter Åkö.

Efter Karins död gifte Johan Danielsson om sig med Lisa Eriksdotter Haga, och hade i detta gifte en son:

• Matts Johansson.

Johan Danielssons veterligen äldste son Daniel Johansson dog redan ca 1699. Han var gift med Lisa Mattsdotter och hade en son:

• Henrik Danielsson. Född 1684. Bonde på Bodö. Gift 1722 med Brita Danielsdotter Djupsund/Backa. Död 1761.

Under stora ofreden flydde husfolket till Sverige. Henrik Danielsson återvände efter fredsslutet och blev ny husbonde på hemmansdelen. Hans farbror Henrik Johansson som förestått hemmanet innan stora ofreden var också fortfarande i livet, men fortsatte inte att bruka Bodö.

Källor (bl.a):

[1] Sommartinget 1645: Henrik Månsson i Bodö inlade en skrift lydande huru såsom han haver belovat emellan sin son Daniel Henriksson och hans sal. broders Jöns Henrikssons barn som är två söner och tre döttrar. Henrik testamenterar hemmanet till sonen Daniel och sonsonen Jöns Jönsson, mot att de syter honom och hans hustru Karin Jönsdotter samt betalar till Jöns Henrikssons barn 100 daler kopparmynt för dessas fädernearv.

[2] Karleby vinterting 1739: I en tvist mellan bönder i Öja och Storby angående besittningen av en holme ingav Måns Jönsson om 83 års ålder sin skriftliga attest. Enligt hans berättelse har en åbo på Bodö benämnd Henrik före Måns födelse bortgift två döttrar till Storby, den ena vid namn Elsa till Nabbala och den andra som hetat Kierstin till Kiviniemi.

[3] Karleby vinterting 1712: Företogs den tidigare behandlade saken angående den förargelse kvinnspersonen Brita Persdotter ifrån Bodö gård i sockenkyrkan skall förövat. I detta sammanhang avhördes även den angivnas styvson Måns Jönsson Bodö som är husbonde i gården, samt hans dotter Karin. Brita tillstod sig avlat i sin livstid allenast två barn, det ena i enkelt hor och andra uti äkta stånd med Jöns Bodö.

[4] Sommar- och hösttinget 1709: Androgs besvär över Måns Jönsson Bodö för det han ej vill erlägga det arvode som anslagits vid skiftet emellan honom och halvbrodern Henrik.

[5] Vintertinget 1760: Bondehustrun Karin Månsdotter Qvikant, 80 år, vittnade i en ängstvist. Hon berättade att hon bärgat det tvistiga stället oklandrat intill förra ryska överväldet, då hon blivit ifrån Bodön till Qvikant bortgift.

[6] Vintertinget 1757: Styrmannen ifrån Jakobstad Nils Lillia andrager att Bodö halvt mantals skattehemman är hans svärmoders Anna Henriksdotters bördejord, varutur hon för sin arvsdel icke blivit förnöjd. Anna har redan varit gift när hennes farbror Måns Jönsson sålt hemmanet till Anders Jakobsson, och vet inte huruvida hennes avlidne fader blivit i livstiden förnöjd.

[7] Vintertinget 1695: Borgaren ifrån Gamlakarleby Henrik Danielsson Bodö har förenats med sin broder Johan Danielsson Bodö angående arv av Bodö hemman. Johan skall betala 30 daler kopparmynt till Henriks son Daniel Henriksson.

Åkö hemman i Öja i äldre tider

Åkö hemman ligger i Långö by (Öja). Namnet Åkö förekommer i skriftliga källor redan under tidigare delen av 1600-talet. Den släkt som vid den tiden innehade hemmanet sålde det sedermera, och denna översikt över den tidiga befolkningen på Åkö omfattar således två skilda släkter.

Den äldre släkten på Åkö

Under 1500- och 1600-talen brukades Åkö hemman av samma släkt i åtminstone några generationer. Släktlinjen kan med säkerhet följas tillbaka till Olof Persson, som var född ca 1559 och står som husbonde på Åkö från 1583 ända till mitten av 1620-talet. Kring tiden för Olofs födelse förestods hemmanet av Per Andersson, därefter under några år av Per Jönsson, och sedan av en änka Karin innan Olof tog över. Man kan förmoda att Olof var son till Karin samt någondera av de tidigare bönderna Per Andersson och Per Jönsson.

Olof Persson hade åtminstone en dotter, som var gift med bondemågen Lars Olofsson. Lars var född ca 1592 och hade åtminstone följande barn:

• Karin Larsdotter. Gift med bondemågen Joen Persson.
• Erik Larsson. Född ca 1620. Utskriven till knekt 1637.

Joen Persson efterträdde sin svärfar Lars Olofsson som husbonde. Han var född ca 1608 och dog ca 1664. Joen och hans hustru Karin Larsdotter hade åtminstone följande barn^[1]:

• Erik Joensson. Ogift. Död 1665.
• Anna Joensdotter. Född ca 1648. Gift till Bodö i Öja med Måns Jönsson.
• Malin Joensdotter. Född ca 1652.
• Valborg Joensdotter.
• Kristina Joensdotter. Född ca 1655. Gift ca 1679 till Djupsund i Öja med Måns Olofsson^[2]. Död ca 1733.

Efter att både Joen Persson och hans son Erik Joensson avlidit inom en kort tid förestods hemmanet under några år av Joens änka Karin Larsdotter med sina unga döttrar. De sålde det dock omsider till Olof Johansson Krokvik, och därmed slutade den gamla ägarsläktens tid som innehavare av Åkö. Släkten fortlevde dock i Öja genom åtminstone ett par av döttrarna som blev gifta på andra hemman.

Jakob Hansson Kass släkt

Olof Johansson innehade inte Åkö hemman under någon längre tid. Genom ett hemmansbyte år 1670 kom han i stället att besitta Djupsund hemman^[3]. Den tidigare bonden på Djupsund Jakob Hansson hade blivit svårt gäldbunden, vilket antagligen var orsaken till att han överlät sitt hemman mot det mindre hemmanet Åkö samt en summa pengar. Jakob Hansson kom ursprungligen från Kass i Eugmo, och hade själv köpt Djupsund hemman i mitten av 1650-talet. Både Jakob och hans söner omnämns med tillnamnet Kass ännu tiotals år efter flytten från Eugmo.

Jakob Hansson blev således ny innehavare av Åkö, och hans ättlingar kom sedermera att bruka hemmanet under en lång tid. Jakob Hansson upptog på 1670-talet även närbelägna Kort ödehemman, som dock inte förblev i släktens besittning längre än något tiotal år.

Jakob Hansson var gift åtminstone tre gånger, och hade följande kända barn:

• Erik Jakobsson. Utskriven till knekt för Djupsund hemman 1669.
• Hans Jakobsson. Utskriven till knekt för Åkö hemman 1670.
• Dotter (namn okänt). Gift med Markus Henriksson^[4].
• Michel Jakobsson. Bonde på Åkö.
• Brita Jakobsdotter. Gift ca 1686 till Tjäru i Öja med Matts Andersson. Död ca 1714 i Piteå, då familjen var på flykt under stora ofreden.
• Jakob Jakobsson. Bonde på Kort i Öja^[5]. Gift med Karin Hansdotter Bäck från Bråtö.
• Henrik Jakobsson Öman. Borgare i Jakobstad. Gift första gången ca 1702 med Beata Hansdotter Fagernäs från Larsmo, och andra gången 1709 med prästdottern Anna Gabrielsdotter Werandra från Kronoby. Död 1728.
• Isak Jakobsson. Född ca 1672. Gift 1696 med änkan Maria Persdotter i Gamlakarleby stad, och därefter själv borgare i staden. Död 1704.

Michel Jakobsson efterträdde fadern som husbonde på Åkö, och var förutom bonde även nämndeman. Han var gift med Anna Hansdotter, och hade följande barn^[6]:

• Anna Michelsdotter. Gift ca 1697 till Tylli i Kaustar med Matts Johansson. Död troligen under stora ofreden.
• Anders Michelsson. Bonde på Åkö.
• Margeta Michelsdotter. Gift ca 1697 till Bastubacka i Nedervetil med Anders Henriksson. Död troligen under stora ofreden.
• Lisa Michelsdotter. Född 1679. Gift ca 1704 till Store i Linnusperä med Olof Johansson. Död 1769.
• Karin Michelsdotter. Troligen död barnlös.
• Maria Michelsdotter. Gift ca 1704 till Bodö i Öja med Henrik Johansson.
• Malin Michelsdotter. Född 1688. Gift ca 1711 med sockensmeden Matts Henriksson Bastubacka från Nedervetil, och med honom bosatt i Kaustar. Död 1760.
• Johan Michelsson. Troligen död barnlös.
• Brita Michelsdotter. Född ca 1692. Gift ca 1711 till Närvilä med Gabriel Danielsson. Död 1736.
• Beata Michelsdotter. Född 1697. Gift 1736 till Broända i Storby med änklingen Johan Eriksson. Död 1738.

Anders Michelsson övertog husbondeskapet efter fadern Michel Jakobsson. Han gifte sig ca 1699 med Karin Hansdotter Fagernäs från Larsmo, och hade följande barn^[7][8]:

• Anna Andersdotter. Född 1699. Gift 1722 med bondemågen Hans Hansson. Död 1747.
• Henrik Andersson. Död ogift och barnlös, troligen redan i unga år.
• Maria Andersdotter Finelia. Född 1711. Gift första gången 1732 med borgaren Henrik Östman i Jakobstad, och andra gången 1749 med borgaren Anders Österbäck. Död 1784.

Anders Michelsson blev ihjälslagen i massakern på Karlö 1714 då han var på flykt undan fienden i samband med stora ofredens fasor. Änkan Karin Hansdotter gifte 1717 om sig med Hans Henriksson Bastubacka från Nedervetil, vilken blev ny bonde på Åkö. Även Hans Henriksson hade varit gift tidigare, och han hade två döttrar med sig till Åkö.

Efter stora ofreden brukades hemmanet av Hans Henriksson samt hans styvsvärson Hans Hansson. Efter att hustrun Anna Andersdotter som var bördägande dött gifte Hans Hansson om sig och  flyttade själv bort, men hans barn från det första giftet blev kvar på Åkö och övertog sedermera hemmanet.

Källor (bl.a):

[1] Extraordinarie ting 1665: Pigan Anna Jonsdotter om sina 17 år och barnfödd i Långö förhördes om omständigheterna kring sin broders Erik Jonssons död. Erik som var ogift och endaste manshjälp på hemmanet har stött sig på en kniv och dött 20.11.1665. Annas och Eriks moder Karin Larsdotter avhördes också som vittne. I sammanhanget nämns även Annas systrar Malin Jonsdotter om sina 13 år och Valborg.

[2] Sommar- och hösttinget 1744: Jakob Djupsund vittnade i en marktvist, baserat på den berättelse han hört av en gammal matmoder på Djupsund hemman, numera avlidna Kristina Johansdotter. Kristina har varit född på Åkö hemman.

[3] Sommartinget 1672: Olof Johansson ingav ett skriftligt kontrakt som upprättats 31.3.1670 mellan honom och Jakob Hansson, angående hemmansbyte. Enligt kontraktet upplåter Jakob Hansson sitt hemman i Djupsund om 3/4 mantal åt Olof Johansson i Krokviken emot 200 daler kopparmynt och sal. Joen Perssons hemman Åkerö om 1/4 mantal som Olof tillhandlat sig av Joens änka och arvingar.

[4] Vintertinget 1672: Jakob Hanssons måg Markus Henriksson har för ett år sedan igenom vådeld bortmist sin badstuga, och hans barn har med det samma uppbrunnit. Jakob själv har nyligen mist sin hustru, och hans moder har över 40 års tid legat huvudsvag.

[5] Vintertinget 1756: Gamla bonden Hans Åkö om 73 års ålder hördes som vittne i en ängstvist. Enligt vittnesmålet har hans avlidna hustru för honom berättat strax efter eller under förra fientligheten då han kommit på Åkö hemman, att två bröder Jakob och Michel Jakobssöner tillförne bebott Åkö hemman, men Jakob har sedan tillträtt Kort hemman.

[6] Vintertinget 1737: Hans Hansson Åkö uppvisade ett förlikningsinstrument som upprättats 19.10.1730 mellan honom och hans medarvingar. Enligt förlikningen ska Hans Hansson betala till sina svågrar totalt 200 daler kopparmynt för deras hustrurs arv efter föräldrarna Michel Michelsson [bör vara Jakobsson] och Anna Hansdotter. Skriften är undertecknad av Matts Johansson Tylli, Anders Hansson Bastubacka, Hans Hansson Åkö, Olof Johansson Store, sockensmed Matts Henriksson, Gabriel Danielsson Närvilä, Henrik Johansson Bodö, och Beatas förmyndare Matts Andersson Tjäru.

[7] Vintertinget 1749: Efter värdering av Åkö hemman som varit Anders Michelssons bördejord ingick hans dotter Maria Andersdotter förlikning med sin enda systers Anna Andersdotters barn. Fadern Anders Michelsson har blivit ihjälslagen av ryssarna på Karlö år 1714. Maria Andersdotter har varit gift med avlidne borgaren uti Jakobstad Henrik Östman, men är nu änka. Anna Andersdotter har varit gift med Hans Hansson, och överlevts av tre söner och två döttrar. Maria Andersdotter ersätts för sin halva del av hemmanet med 300 daler kopparmynt, och skall efter sin moders Karin Hansdotters död i avbetalning på samma summa bekomma en guldring.

[8] Bouppteckning 12.5.1752 efter bonden Hans Henriksson Åkös hustru Karin Hansdotter: Karin Hansdotter har tillförne varit gift med Anders Michelsson, havandes honom överlevt en son Henrik som ogift och utan barn avlidit, samt två döttrar Anna och Maria. Maria är numera andra gången gift uti Jakobstad med Anders Österback. Med sin senare man Hans Henriksson har Karin Hansdotter icke haft några barn, ehuru de allt sedan 1717 varit gifta.