Henrik Danielsson Bodös hustru Brita Danielsdotter

Ett av hemmanen på Bodö i Öja (Karleby) brukades efter stora ofreden av Henrik Danielsson (1684–1761). Han vigdes 1722 med pigan Brita Danielsdotter (1696–1761).Vigselförteckningen uppger inte varifrån Brita Danielsdotter kom, och hon förekommer i olika antavlor och databaser både med gårdsnamnen Tuomisalo och Skähl. Bland annat enligt publikationen Karlebynejden nr 10 (Karlebynejdens bygde- och släktforskare) var hon dotter till Daniel Eriksson och Carin Olofsdotter på Elas (Skähl) i Öja, vilket emellertid förefaller felaktigt.

Med familjen på Bodö antecknas i kommunionboken även änkan Brita Olofsdotter (f. 1664). Angående hennes släktskap med Henrik Danielsson och Brita Danielsdotter förekommer också flera teorier. Släktskapet klargörs dock av en anteckning i dopboken. Bland faddrarna för Jacob Danielsson Näcksunds dotter som döptes 1729 finns ”Henrik Bodö och hustrun och dess svärmor Brita”. Svärmodern är förmodligen Brita Olofsdotter, som således var mor till Henrik Danielssons hustru Brita Danielsdotter.

Med hjälp av mantalslängderna kan man sluta sig till att Brita Olofsdotter med stor säkerhet kom från Djupsund i Öja. Där antecknas med Olof Johanssons familj från mitten av 1680-talet en måg Daniel Johansson med hustrun Brita Olofsdotter. Under en period i mitten av 1690-talet nämns inte Daniel och Brita bland invånarna på Djupsund, utan antecknas i stället på Daniels fädernegård Tuomisalo i Såka by. Olof Johansson hade då avlidit, och Daniel yrkade vid hösttinget 1694 på arv efter sin svärfader samt dränglön för de åtta års tid som han hade tjänat hos honom. Något år senare återvände Daniel och hustrun till Djupsund där Britas bror Måns hade tagit över husbondeskapet.

Sammanfattningsvis var Henrik Danielsson Bodös hustru Brita Danielsdotter dotter till Daniel Johansson Tuomisalo och Brita Olofsdotter Djupsund. För övrigt kan noteras att Brita Danielsdotter av allt att döma nog var rätt nära släkt också med Daniel Eriksson och Carin Olofsdotter på Elas, även om dessa inte var hennes föräldrar. Förmodligen var Carin nämligen syster till Brita Olofsdotter Djupsund och således Brita Danielsdotters moster. En syster Carin antecknas i mantalslängderna på Djupsund, och försvinner därifrån samtidigt som Daniel Erikssons hustru dyker upp på Elas.
 

Tillägg:

Brita Danielsdotters släktband till Tuomisalo och hennes anor på fädernet framgår klart av ett sedermera påträffat protokoll från vintertinget 1748. I tingsprotokollet, som behandlar två andra personers tvist om besittningen av Tuomisalo hemman, redogörs detaljerat för släktens medlemmar i flera generationer bakåt. Brita Danielsdotter och hennes tremänning Karin Gustafsdotter var vid denna tid de enda kvarvarande arvingarna till Tuomisalo, efter att hemmanet drabbats hårt bland annat av pesten några årtionden tidigare.

Domböckerna innehåller även andra spridda uppgifter om Brita Danielsdotter och hennes släkt. Enligt egen utsago var hon född 1696. Hennes far Daniel Johansson dog rätt tidigt, och modern Brita Olofsdotter gifte senare om sig med änklingen Matts Hansson Backa. Brita Danielsdotter bodde därefter på sin styvfars hemman Backa i Öja från åtta års ålder ända fram till 1722 då hon själv gifte sig och flyttade till Bodö.

Murick hemman på 1600-talet

I ett tidigare inlägg om Murick hemman i Nedervetil behandlas hur en del av hemmanet fick nya innehavare i slutet av 1600-talet efter att handelsmannen i Gamlakarleby Anders Philipsson Murick drivit frågan om sin och sina syskons arvsdel vid tinget. Detta inlägg utgör en fortsättning som reder ut syskonens härkomst och förtydligar släktskapet med hemmanets tidigare innehavare.

Av tingsprotokollen framgår att Anders Philipsson var kusin till Lars Larsson på Murick, samt att denne Lars hade övertagit hemmanet efter sin far. Fadern hette Lars Mattsson och förekommer som husbonde på Murick i längderna i mitten av 1600-talet. Före honom innehades hemmanet av Matts Larsson som bör vara Lars Mattssons far. Eftersom både Lars Larsson och Anders Philipsson sades vara arvfallna till hemmanet kan man sluta sig till att Anders far Philip troligen var en bror till Lars Mattsson. Detta styrks av en jordrannsakningsbok från 1624, där en Philpus Mattsson antecknas på ett hemman i Nedervetil. Med stor säkerhet är det fråga om fadern till handelsmannen Anders Philipsson Murick och hans syskon.

Uppgifter om Anders Philipsson Muricks släkt på mödernet framkommer i ett protokoll från Kelviå vinterting 1678 då hans syster kärade om ett arv.

”En gammal kvinna Sigrid Philpusdotter, barnfödd i Gamlakarleby socken, den nu en tid varit i Nyland, kom för rätta och kärade till Olof Nilsson i Kelviå för något arv som hon förmente Olof hos sig innehava och henne efter sin moder Karin Nilsdotter böra tillkomma, alldenstund hennes mor en del arv efter sin fader och denne Olofs fars farfar Nils Nilsson icke ifrån hans hemman skall tagit.”

Den i texten nämnde Olof Nilsson kan identifieras som bonde på Miekkoja hemman i Kelviå, och husbondelängderna tyder på att även hans far och farfar tidigare brukat samma hemman. Av tingsprotokollet framgår vidare att Olofs farfar (som också hette Olof Nilsson) redan år 1653 på sin sjuksäng betalat åt ”denna sin systers Karins son, och Sigrids bror salig Anders Philipsson Murick, borgare i Gamlakarleby” en summa pengar för Karins arv efter sin far, och att denna skulle komma alla hennes barn till delning. Sigrid uppmanades därför att begära sin andel av arvet av Anders Muricks arvingar, vilket hon också gjorde med större framgång vid det kort därpå följande vintertinget i Karleby.

Sammanfattningsvis står det klart att Matts Larsson Murick i Nedervetil förutom sonen Lars Mattsson även hade en son Philip Mattsson, vilken också verkar ha brukat hemmanet under en tid. Philip Mattsson Murick var gift med Karin Nilsdotter Miekkoja, som kom från Kelviå och var dotter till Nils Nilsson.

 

Tillägg:

En serie protokoll från Gamlakarleby rådhusrätt 1678 bringar ytterligare klarhet i Philip Mattsson Muricks familj. Sigrid Philipsdotter kärade då till brodern Anders Philipssons änka bland annat om sitt mödernes arv. I detta sammanhang framgår att Anders Philipsson å alla syskonens vägnar emottagit av Olof Nilsson i Kelviå 40 daler kopparmynt, varav 6 daler och 21½ öre tillkommer Sigrid för en systerdel. Dessutom antyds att brodern Matts är död och att det är ovisst om någon av hans bröstarvingar är i livet. Eftersom Sigrids andel utgör en sjättedel av syskonens arv kan man på basis av dåtidens arvssystem dra slutsatsen att Karin Nilsdotter inte hade fler arvingar än de två söner och två döttrar som är till namnen kända:

• Anders Philipsson Murick. Borgare och handelsman i Gamlakarleby stad. Gift 1649 med Clara Mattsdotter Tast. Död 1677 i Gamlakarleby.
• Matts Philipsson. Levde ännu 1665 då han nämns i ett tingsprotokoll.
• Sigrid Philipsdotter.
• Margeta Philipsdotter. Gift med Thomas Thomasson Kauko och hade med honom flera barn, vilka behandlas i ett tidigare inlägg.

Således var den yngre Anders Philipsson (ca 1656–1734) som blev bonde på en del av Murick hemman varken son eller sonson till Karin Nilsdotter. Eftersom han i andra sammanhang dock antyds vara bror till Margeta Philipsdotter kan man anta att han var son till Philip Mattsson i ett senare gifte, och därmed halvbror till sin avsevärt äldre namne i staden. Detta stämmer också överens med att Karin Nilsdotter förefaller ha varit död redan 1653, medan Philip Mattsson bevisligen var i livet ännu kring tiden för Anders födelse.

Av roteringslängder framgår att Philip Mattsson var född ca 1592. Han blev utskriven till knekt 1629 och nämns även senare i arméns mönsterrullor. Philip levde ännu 1667 då han uppgjort en i tingsprotokollen omnämnd skrift.

Murick hemman och dess nya invånare i slutet av 1600-talet

Murick hemman i Nedervetil (Karleby) innehades under 1670-talet av Lars Larsson, som antecknas i mantalslängderna tillsammans med sina barn och andra nära släktingar. I mantalslängden 1678 har sonen Matts Larsson tagit över som huvudman, och då har även som helt nya invånare införts en svåger Michel Jönsson med hustrun Margeta Thomasdotter samt en annan svåger Thomas Thomasson. Redan i mantalslängden 1680 har hemmanet delats i två lika stora delar som innehas av Matts Larsson respektive Michel Jönsson. På Michel Jönssons del antecknas de följande åren under kortare eller längre tid också svågern Anders Philipsson, dennes hustru Maria Jönsdotter, svågern Jacob Thomasson och hustruns syster Ingrid Thomasdotter. Senare delas denna hemmansdel ännu en gång mellan Michel Jönsson och Anders Philipsson.

Man kan förmoda att de i längderna nämnda Thomas Thomasson och Jacob Thomasson i likhet med Ingrid Thomasdotter är syskon till Michel Jönssons hustru Margeta Thomasdotter, men hur denna familj kommit att besitta hemmanet är inte uppenbart. Längderna uppger som konstaterats att Michel Jönsson var Matts Larssons svåger, men detta syftar tydligen inte på något svågerskap i nutida mening utan endast på att de på något sätt var släkt genom ingifte. Ett par tingsprotokoll ger en viss klarhet i saken. Vid vintertinget i Karleby år 1675 behandlas en inlaga av handelsmannen Anders Philipsson Murick om att med sina samsyskon få inlösa Murick hemman av sitt syskonbarn (kusin) Lars Larsson eftersom han i likhet med denne var arvfallen till hemmanet, eller att Lars alternativt själv skulle lösa ut arvingarna. Anders hade informerat om sin och sina medarvingars innestående arvsdel redan vid hösttinget föregående år. När saken togs upp till behandling i rätten handlade tvisten delvis om värderingen av hemmanet. Rätten beslöt att en ny värdering skulle utföras så att arvingarna därefter kunde ingå ”en vänlig förlikning” eller var och en tillträda sin arvslott – ”han sedan besittandes hemmanet som efter lag och skäl därtill framför de andra finnes berättigad vara”. Av senare tingsprotokoll framkommer att Anders Philipsson Murick med sina medarvingar erhållit halva hemmanet av Lars Larsson. Av allt att döma är det dessa medarvingar som börjar dyka upp på Murick från slutet av 1670-talet.

Michel Jönsson var son till Jöns Thomasson på Nissandt i Korplax by, där han antecknas med hustrun innan flytten till Murick. Tidigare tjänade de båda som dräng respektive piga i Gamlakarleby stad hos just handelsmannen Anders Philipsson Murick, som dock dog redan 1677. Den Anders Philipsson som flyttar till Murick i Nedervetil och där omnämns som Michel Jönssons svåger är således inte samma person. Anders Philipsson i Nedervetil var som konstaterats gift med Maria Jönsdotter, men hon uppges ha andra föräldrar än Michel Jönsson så även här verkar det vara fråga om ett svågerskap i vidare mening. Man kan förmoda att Anders Philipsson i Nedervetil var släkt med sin namne i staden och även han hörde till dennes medarvingar. För detta talar också det faktum att han senare fick en egen hemmansdel.

Thomassönerna och -döttrarna på Murick kan följas rätt väl med hjälp av mantalslängderna samt kyrkböckerna för Gamlakarleby stad, där de tidvis vistades. En del av syskonen omnämns med tillnamnet Kauko, och spåren leder då till Kauko hemman i Korplax by. Där antecknas i 1675 års mantalslängd en Thomas Thomasson med hustrun Margeta Philipsdotter. Man kan dra slutsatsen att det är dessas barn som förekommer på Murick, samt att Margeta Philipsdotter troligen är syster till handelsmannen Anders Philipsson Murick och därigenom erhållit del i hemmanet (detta släktskap bekräftas också av ett tingsprotokoll). Thomas Thomasson och Margeta Philipsdotter dog båda under senare delen av 1670-talet. De hade åtminstone följande barn:

• Anna Thomasdotter. Gift med Michel Carlsson Gästgivars i Kaustar.
• Margeta Thomasdotter. Tjänade som piga hos sin förmodade morbror Anders Murick i Gamlakarleby. Gift troligen 1675 med Michel Jönsson Nissandt. Paret bosatte sig sedermera på Murick i Nedervetil.
• Matts Thomasson. Utskriven till knekt 1674.
• Thomas Thomasson Kauko. Född 1654. Tjänade som dräng i Gamlakarleby bland annat hos Anders Muricks änka och döttrar. Död 1692 i Gamlakarleby, troligen som ogift.
• Michel Thomasson Kauko. Tjänade som dräng i Gamlakarleby hos Anders Muricks änka och dotter, och senare hos rådmannen Carl Mattsson Kiemmer. Gift 1691 i Gamlakarleby med stadsnotarien Johan Hanssons dotter Maria. Troligen död under stora ofreden.
• Jacob Thomasson. Omnämnd på Murick 1681, men hans vidare öden är oklara.
• Ingrid Thomasdotter. Född cirka 1661. Tjänade som piga hos rådmannen i Gamlakarleby Carl Mattsson Kiemmer. Gift 1693 i Gamlakarleby med Jacob Månsson Qvikant. Paret bosatte sig sedermera på Qvikant i Karleby och Ingrid dog där 1731.

Den del av Murick hemman som beboddes av Margeta Thomasdotters familj kom redan i slutet av 1690-talet att åter innehas av Lars Larsson Muricks ättlingar. Av en rad tingsprotokoll framgår att Michel Jönsson hade avlidit och att änkan och barnen inte därefter själva mäktade förestå hemmanet. Dottern Lisa Michelsdotter blev dock omsider gift med Lars Larssons sonson, och denna släktgren blev därmed kvar på hemmanet. I övrigt fortlever åtminstone  Michel Thomassons och Ingrid Thomasdotters släktgrenar.

Anders Philipsson den yngre var född kring 1656 och dog 1734. Han bodde kvar på Murick med sin familj ännu efter stora ofreden och även denna släktgren fortlever. Av ett tingsprotokoll från 1693 framkommer att Anders inte kunnat komma överens med Michel Jönsson, vilket var bakgrunden till hemmansklyvningen dem emellan. I detta sammanhang uppges att Michel Jönsson är hans systerdotters man, vilket skulle innebära att Anders var bror till Margeta Philipsdotter på Kauko. Således skulle han möjligen också haft en äldre bror med samma namn.

Jakob Mattsson Tjärus hustru Malin Olofsdotter

Jakob Mattsson Tjäru (1696–1775) i Öja (Karleby) var gift tre gånger. Den första hustrun Malin Olofsdotter antecknas i mantalslängden på Tjäru första gången 1725 och var enligt kyrkböckerna född år 1698. Malin dog redan 1737 och Jakob gifte följande år om sig med pigan Brita Olofsdotter Broända från Kronoby. Efter att även hon dött 1741 gifte sig Jakob en tredje gång 1750 med änkan Lisa Knutsdotter från Svinkrok i Kronoby.

Baserat på mantalslängderna vigdes Jakob och hans första hustru Malin troligen år 1724, men någon anteckning om giftermålet kan inte hittas i vigsellängderna för Karleby eller omkringliggande församlingar. Redan detta väcker misstanken att även Malin i likhet med Jakobs två senare hustrur kan ha kommit från Kronoby och att paret vigdes där, då Kronoby kyrkböcker från den tiden inte finns bevarade. Stöd för detta fås också när man studerar vilka som valts till faddrar för parets barn. En stor del av faddrarna är Jakobs släktingar på Tjäru, men i övrigt förekommer anmärkningsvärt många faddrar från Kronoby. Förutom prästen och klockaren med sina hustrur märks ett flertal personer från hemmanen Bjon och Finnilä.

När Jakobs och Malins son Daniel döps 1733 är faddrarna Matts Bjon med hustru, Olof Finnilä, Anders Olofsson med hustru, hustrun Carin Mattsdotter samt pigan Lisa Olofsdotter. De sistnämnda är förmodligen alla Olof Finniläs nära släktingar, nämligen hans son Anders, svärdotter Carin (vars man också hette Daniel) och dotter Lisa. Den troliga förklaringen till att dessa valts till faddrar är att även Malin Olofsdotter var dotter till Olof Finnilä, vilket också är fullt möjligt med tanke på hennes födelsetid.

Som konstaterats antecknas Malin Olofsdotter i mantalslängden på Tjäru 1725, men inte föregående år då endast Jakob Mattsson och hans styvmor nämns. På Finnilä i Påras by antecknas däremot 1724 med Olof Thomassons familj en dotter Malin, som inte längre nämns 1725. Sammantaget förefaller det uppenbart att Jakob Mattssons första hustru Malin Olofsdotter kom från Kronoby och var dotter till Olof Thomasson på Finnilä.

Tillägg: Ett sedermera upptäckt tingsprotokoll bekräftar att slutledningen i denna utredning är korrekt. Vid vintertinget i Kronoby 1738 redogörs för Anders och Daniel Olofssöners förlikning med sina syskon om arvet efter fadern Olof Thomasson Finnilä. I detta sammanhang nämns även svågern Jakob Mattsson Tjäru och hans hustru Malin Olofsdotter.

Prästgårdstorparen Anders Persson och hans hustru Maria Andersdotter

I Pedersöre kyrkby fanns från mitten av 1700-talet en prästgårdstorpare Anders Persson med sin hustru Maria Andersdotter. Paret hade flera barn som noteras i dopböckerna med början från slutet av 1740-talet. Någon anteckning om giftermålet kan däremot inte hittas i de bevarade vigsellängderna, som dock innehåller luckor för just den tid när vigseln torde ha ägt rum. Detta gör det svårare att reda ut varifrån Anders respektive Maria kom.

Både i antavlor på Internet och i tryckta publikationer har Anders Persson allmänt antagits vara son till kyrkväktaren Per Andersson. Detta är i och för sig inget vågat antagande då Anders och Maria tidvis i längderna antecknas i samma hushåll som Per Andersson och dennes hustru Elsa Thomasdotter, och både patronymikon och födelsetider stämmer väl överens. Eftersom Per Andersson och änkan Elsa Thomasdotter vigdes så sent som 1730 och Anders bör ha varit född kring 1720 skulle detta dock innebära att Per i likhet med Elsa hade varit gift en gång tidigare, men någon direkt uppgift om den första hustrun har inte hittats.

Även då familjerna antecknas i samma hushåll uppger längderna inte uttryckligen att Anders var son till Per Andersson men anger oftast inte heller något annat släktförhållande. Emellertid hittas en intressant notering i 1750 års mantalslängd. Där antecknas familjerna tillsammans med Per som huvudman, och Anders kallas då måg. Både åren före och efter noteras Anders och Maria i ett skilt hushåll som prästgårdstorpare.

Uppgiften att Anders Persson var Per Anderssons måg kan verka motstridig, då det skulle innebära att Per var far till Anders hustru Maria Andersdotter trots icke överensstämmande patronymikon. Emellertid finns det en förklaring till detta. Som konstaterats var Elsa Thomasdotter änka vid giftermålet med Per Andersson. Hon hade tidigare varit gift med Anders Israelsson Pehrs som dog 1727, och hade med honom flera barn – bland dem uppenbarligen också dottern Maria som således var Per Anderssons styvdotter.

Någon dotter Maria noteras inte med Pers och Elsas familj i de bevarade kommunionböckerna. Däremot antecknas en sondotter Maria på Pehrs hemman i Östensö by – där Israel Eriksson då var huvudman – i likhet med en sonson Matts som bevisligen hette Andersson och senare blev bonde på hemmanet. Maria Andersdotter hade således i något skede flyttat till fäderneshemmanet och omnämns där också i mantalslängderna som syster till Matts Andersson. Hon noteras sista gången i mantalslängden på Pehrs 1748, året innan torparen Anders Persson första gången antecknas med sin hustru. Baserat på de äldsta barnens födelsetider är det troligt att giftermålet ägt rum redan ett par år tidigare, men när man beaktar alla fakta verkar det i alla fall klart att det är fråga om samma person. Därmed kan man konstatera att Anders Perssons hustru Maria Andersdotter var dotter till Anders Israelsson Pehrs och Elsa Thomasdotter.

Då Anders Persson alltså inte var son till kyrkväktaren Per Andersson återstår att utreda hans härkomst. Att Anders far hette Per är uppenbart, och en ledtråd angående modern ges av namnen på Anders och Marias barn. De fyra äldsta barnen fick nämligen namnen Per (efter farfadern), Beata, Anders (efter morfadern) och Elsa (efter mormodern). Eftersom mönstret är så tydligt kan man förmoda att Anders mor hette Beata.

Med stor sannolikhet kom torparen Anders Persson från Förste hemman i Lövö by (Strömsnäs). Där antecknas i kommunionböckerna under början av 1740-talet periodvis en Anders Persson i passande ålder. Han var son till Per Hansson och Beata Eriksdotter. De sista anteckningarna om nattvard är från 1745, det vill säga kort innan torparen Anders Persson bör ha gift sig med Maria Andersdotter. En sökning i Pedersöre dop-, vigsel- och begravningslängder avslöjar heller ingen annan Anders Persson som skulle kunna vara identisk med Anders Persson Förste, även om det förstås är möjligt att denne flyttat till någon annan socken. Ytterligare stöd för teorin ges också av fadderskap. Prästgårdstorparparet Anders Persson och Maria Andersdotter kan nämligen identifieras bland faddrarna för ett par barn till de förmodade släktingarna på Förste.