Backa hemman i Öja i äldre tider

Backa hemman i Knifsund by (Öja) förestods av Per Larsson under en lång tid från senare delen av 1500-talet och en bit in på 1600-talet, tills denne efterträddes av Mårten Persson. På 1620-talet delades hemmanet i två delar, med Mårten Persson som husbonde på den ena delen och Jöns Persson på den andra. Möjligen var Mårten och Jöns söner till Per Larsson.

Husbondeskapet på Mårten Perssons hemmansdel övertogs kort efter klyvningen av Michel Mårtensson. Michel var född ca 1565 och förmodligen son till sin företrädare. Han hade åtminstone en son Hans Michelsson, som var född ca 1615.

Jöns Persson efterträddes som husbonde på sin hemmansdel av Olof Andersson, som var född ca 1592. Olofs hustru hette Kerstin Jönsdotter, och kan på basis av sitt patronymikon ha varit dotter till Jöns Persson. Olof och Kerstin hade en dotter Brita Olofsdotter.

Någon gång kring 1640 slogs de två hemmansdelarna åter ihop, med Olof Andersson som husbonde. Eftersom han inte hade andra barn än en sjuklig dotter antog Olof i början av 1650-talet sin avlägsne släkting Hans Olofsson till sytningsman, och testamenterade en del av hemmanet till honom^[1].

Hans Olofssons släkt

Hans Olofsson kom att förestå Backa hemman i och med att han antogs till sytningsman av Olof Andersson. Hans Olofsson var gift med Margeta Eriksdotter Skähl och hade följande barn:

• Brita Hansdotter
• Malin Hansdotter
• Matts Hansson
• Lisa Hansdotter

Brita Hansdotters familj

Hans Olofssons veterligen äldsta dotter Brita Hansdotter var gift med Matts Jakobsson, som under en tid var bondemåg på Backa. Brita och Matts hade följande kända barn:

• Hans Mattsson. Gift med Karin Mattsdotter Antbacka, och bondemåg på Antbacka i Bråtö. Död 1730.
• Dotter (namn okänt). Gift till Krokvik i Öja med Hans Karlsson.
• Margeta Mattsdotter. Född ca 1687. Gift med änklingen Matts Jakobsson Lyttare från Bråtö, vilken blev bonde på Backa. Död 1734.

Malin Hansdotters familj

Hans Olofssons dotter Malin Hansdotter var gift med Anders Olofsson Djupsund, som under en tid var bondemåg på Backa men senare utgick till timmerman för hemmanet. Malin och Anders hade följande kända barn:

• Margeta Andersdotter. Född 1678. Piga på Djupsund i Öja. Ogift. Död 1738.
• Anders Andersson. Född 1681. Bonde på Backa. Gift med Kerstin Johansdotter. Död 1739.

Matts Hanssons familj

Hans Olofssons son Matts Hansson var husbonde på Backa under en lång tid från 1680-talet fram till stora ofreden. Matts var gift åtminstone två gånger: först med Margeta Eriksdotter och sedan (ca 1704) med änkan Brita Olofsdotter Djupsund. Han efterlämnade dock inga barn^[2].

Lisa Hansdotters familj

Hans Olofssons dotter Lisa Hansdotter var gift med Matts Nilsson, och med honom bosatt på Backa. Lisa och Matts hade en känd son:

• Matts Mattsson^[2]. Bosatt i Pedersöre.

Efter husbonden Matts Hansson död under stora ofreden brukades hemmanet till en början gemensamt av systern Brita Hansdotters svärson Matts Jakobsson och den andra systern Malin Hansdotters son Anders Andersson. Sedan hans hustru dött gifte Matts Jakobsson om sig och flyttade till Påras, vilket ledde till att endast Malin Hansdotters släktgren blev kvar på hemmanet.

Anders Andersson efterlämnade inga egna barn, men hans hustru Kerstin Johansdotter hade en dotter som följde med till Backa:

• Brita Eriksdotter. Född 1714. Gift 1733 med Jakob Nilsson Läsp från Vetil. Paret bodde till en början på Backa, men flyttade senare till Överjeppo i Nykarleby. Död 1788.

Anders Andersson avstod hemmanet till sin styvsvärson Jakob Nilsson. Jakob sålde sedermera först halva hemmanet. Senare flyttade han bort med sin familj, varigenom även den andra hemmansdelen kom att bebos av en annan släkt.

Källor (bl.a.):

[1] Sommartinget 1652: Olof Andersson av Knifsund gjorde vitterligt att alldenstund han med dess hustru Kerstin Jönsdotter är vanmäktig och till en hög ålder komna, så att de sitt hemman om 1/2 mantal Backala benämnt förmå intet förestå, havandes därtill inga barn om något bistånd eller sig till sytning att tillita helst emedan deras enda dotter Brita Olofsdotter är med sjukdoms svaghet bekajad, varföre hava de begärt Hans Olofsson med hans hustru Margeta Eriksdotter de där är släkt och tremänning med gamla mannen Olof Andersson till deras hjälp, vilka skola de gamla syta och hemmanet flitligen vid makt hålla. Och för allt sådant försäkras och testamenteras dem halva hemmanet och gården både i löst och fast.

[2] Sommar- och hösttinget 1734: Anders Andersson vilken jämte Matts Jakobsson härtills bebott Backa bördehemman uti Knifsund by påstod att Matts Jakobsson måtte till honom avstå hemmanet emedan Matts svärmoder Brita Olofsdotter, som är Anders Anderssons modersyster, blivit allaredan långt före detta ifrån hemmanet utlöst. Varemot Anders icke allenast sin modersysters Malins rätt skall innehava, vilket även den sistnämndas man Matts Nilsson nu närvarande vidgick, och att han jämte sin son Matts Mattsson som är bofast uti Pedersöre sin rättighet uti Backa hemman till Anders Andersson överdragit, påstående Anders dessutom att dess fader Anders Olofsson utgått till kronotimmerman för Backa hemman utan att erhålla någon lön. Brita Olofsdotter anförde att vid delningen emellan henne och dess syster har hennes andel bestigit sig till 43 daler kopparmynt, varå hon ej mera åtnjutit än 14 daler kopparmynt varefter nu deras broder Matts skall barnlös avlidit. Anders Andersson besvärade sig för övrigt däröver, att Britas svärson Matts Jakobsson skall vara sinnad detta Backa hemman till Britas dotterdotters eller sin hustrus systerdotters man Per Jakobsson ifrån Sveins att överdraga.

Knif hemman i Öja i äldre tider

Det hemman i Knifsund by (Öja) som sedermera kom att kallas Knif förestods från slutet av 1500-talet av Anders Månsson. Han efterträddes som husbonde av Måns Andersson, som förmodligen är hans son.

Måns Andersson var född ca 1562 och dog i början av 1630-talet. Han var gift med Brita Olofsdotter, och hade åtminstone en dotter som var hustru till bondemågen Anders Tomasson. Anders Tomasson blev efter svärfaderns död bonde på ett annat mindre hemman i samma by, medan Måns Anderssons hemman övertogs av Lars Sigfridsson. I början av 1640-talet slogs de två hemmanen ihop med Lars Sigfridsson som husbonde, även om Anders Tomasson fortfarande var i livet och bodde kvar i Öja ännu långt senare.

Lars Sigfridssons släktskap med de tidigare bönderna på Knif är osäkert, eftersom han på både fädernet och mödernet förefaller ha varit bördig från Kelviå^[1][2]. Möjligen var Lars gift med en dotter i gården, men hustruns namn är dock okänt.

Lars Sigfridsson var född ca 1616 och dog på 1690-talet. Han hade följande kända barn:

• Matts Larsson. Bonde på Knif.
• Henrik Larsson^[3]. Född ca 1644. Borgare och handelsman i Gamlakarleby stad. Gift första gången 1673 med änkan Anna Persdotter Pecko, och använde själv som borgare namnet Pecko. Gift andra gången 1704 med änkan Malin Olofsdotter Riska. Död 1710.
• Sigfrid Larsson. Bonde på Knif.
• Margeta Larsdotter^[4]. Gift till Krokvik i Öja med Karl Johansson. Död ca 1679.

Bröderna Matts Larsson och Sigfrid Larsson med sina familjer fortsatte tillsammans hemmansbruket. Med tiden kom dock hela hemmanet att innehas av Matts Larssons ättlingar.

Matts Larssons släktgren

Matts Larsson var gift med Malin Henriksdotter Skähl^[5]. Han upptog för en tid bruket av hustruns bördehemman Skähl i samma by, men tvingades senare avstå det hemmanet till andra släktingar och förblev därefter bofast på Knif. Matts hade följande kända barn:

• Margeta. Född ca 1665. Gift med Johan. Död 1735.
• Brita.
• Maria.
• Anna.
• Kristoffer Mattsson. Bonde på Knif.

Matts Larsson efterträddes som husbonde av sin son Kristoffer Mattsson. Kristoffer var född 1679 och dog 1749. Han gifte sig ca 1703 med Vendela Mattsdotter Antbacka från Bråtö, och hade följande barn^[6]:

• Margeta Kristoffersdotter. Född 1704. Gift 1730 till Brännkärr i Nedervetil med Matts Johansson. Död 1750.
• Maria Kristoffersdotter. Född 1705. Tjänade som piga i Kronoby. Gift 1746 med änklingen och tidigare gardisten Anders Boström. Död 1792.
• Matts Kristoffersson. Född 1706. Bonde på Knif. Gift 1729 med änkan Karin Johansdotter från Peldo. Död 1776.
• Karin Kristoffersdotter. Född 1708. Gift 1735 till Hästö i Hopsala med Matts Johansson. Död 1750.
• Anna Kristoffersdotter. Född 1711. Gift ca 1733 med Per Jakobsson Bjong från Hopsala^[7]. Paret bodde en tid på Bjong, men flyttade senare till Knif där Per blev bondemåg. Död 1793.
• Kerstin Kristoffersdotter.
• Vendela Kristoffersdotter. Född 1721. Tjänade som piga på Hästö i Hopsala. Gift första gången 1749 till Emtö i Lepplax med Matts Mårtensson, och andra gången 1773 till Smeds i Ytteresse med Matts Gabrielsson. Efter andra makens död bosatt hos dotterns familj i Pedersöre kyrkoby.
• Lisa Kristoffersdotter. Född 1723. Gift 1753 till Skähl i Öja med Matts Danielsson. Död 1785.
• Malin Kristoffersdotter. Född 1727. Gift 1769 med änklingen och torparen Matts Michelsson Lillkrokvik i Öja. Flyttade efter makens död till sin son i Larsmo. Död 1813.

Kristoffer Mattsson överdrog sedermera hemmanet till sin son Matts Kristoffersson och svärson Per Jakobsson, varefter det kom att klyvas i två delar mellan dessa släktgrenar.

Sigfrid Larssons släktgren

Sigfrid Larsson var gift med Valborg Persdotter, och hade följande kända barn:

• Johan Sigfridsson. Född 1670. Under en tid bonde på Kort i Öja. Senare inhyses i Kirilax och Qvikant. Gift första gången med Dorde Larsdotter, andra gången 1733 med Karin Andersdotter, och tredje gången 1738 med Margeta Hansdotter Qvikant. Död 1752.
• Malin Sigfridsdotter^[8]. Född 1670. Gift med Anders Michelsson. Paret bodde under en tid på Kort i Öja, men flyttade senare till Gamlakarleby stad där Anders var kyrkväktare och fortsättningsvis använde tillnamnet Kort. Död 1742.
• Henrik.
• Karin.
• Maria Sigfridsdotter^[8][9]. Född 1681. Piga på Tjäru i Öja. Gift ca 1706 till Lillkrokvik i Öja med Hans Hansson. Död 1763.
• Matts Sigfridsson. Bonde på Knif.
• Erik.

Sigfrid Larssons son Matts Sigfridsson fortsatte som bonde på Knif, men han dog troligen under stora ofreden. Matts var gift med Anna Eriksdotter Skähl, och hade en dotter:

• Brita Mattsdotter^[10]. Född 1714. Gift 1763 till Skutnäs i Pedersöre kyrkoby med änklingen och bondemågen Jakob Jakobsson Hofslagar/Jofs. Död 1789.

Källor (bl.a.):

[1] Vintertinget 1649: Lars Sigfridsson av Knifsund kärade till sin faderbroders son Michel Tomasson i Kelviå om sin salige faders Sigfrid Anderssons arv, vilket hos honom skulle innestå. Michel Tomassons fader Tomas Andersson har sytt bemälte sin broder till döderdag uti dess elända lägenhet ty han var blind.

[2] Kelviå vinterting 1678: Lars Sigfridsson Knifsunds käran till Henrik Mattsson i Välikylä om arv efter sin moder Valborg Clemetsdotter erkännes av intet värde, alldenstund Lars själv tillstod bemälta arv icke varit lagligen uti 40 års tid krävt. Lars har ej heller gjort sin fordran kunnig enär arvskifte för några år sedan hållits på Henriks hemman.

[3] Vintertinget 1712: Framlidne borgarens i Gamlakarleby Henrik Larsson Peckos efterleverska Malin Olofsdotter Riska kärade till hennes mans broder Matts Larsson Knif angående något hos svaranden innestående arv, som kärandens man tillfallit. Henrik är barnlös i sitt gifte med Malin och har testamentsvis uppdragit henne sin arvsrättighet.

[4] Sommar- och hösttinget 1701: Karl Johansson Krokvik på samtliga sina medarvingars vägnar ansökte om avvittring efter hans framlidna svärföräldrar, som för någon tid sedan med döden avgått och vars egendom hos hans svåger Matts Larsson innestår.

[5] Vintertinget 1673: Matts Larsson i Knifsund fordrade på sin hustrus vägnar av hennes broder Erik Henriksson hennes fädernes och mödernes arv. Erik framlade sin sal. faders Henrik Henrikssons uti dess livstid gjorda skriftliga instrument daterat 1.11.1662, varutinnan han förordnar huru mycket vardera hans barn skall hava att bekomma.

[6] Bouppteckning 30.11.1749 efter Kristoffer Mattsson Knif: Kristoffer har lämnat efter sig nio barn som han sammanavlat med dess efterlåtna änka Vendela Mattsdotter, nämligen sonen Matts samt döttrarna Margeta, Maria, Karin, Anna, Kerstin, Vendela, Lisa och Malin. Dottern Margeta är gift med nämndeman Matts Brännkärr ifrån Gamlakarleby socken, Maria med Anders Boström uti Kronoby socken, Karin med Matts Hästö i nästnämnda socken, Anna med Per Jakobsson Knif och Vendela med Matts Mårtensson Emtö ifrån Pedersöre socken. Kerstin, Lisa och Malin är ännu ogifta.

[7] Bouppteckning 24.9.1744 på Bions hemman i Hopsala efter Jakob Persson Bion: Bland arvingarna från Jakobs förra gifte finns Per Jakobsson Knif.

[8] Vintertinget 1712: Svågrarna Hans Hansson och Anders Michelsson, bägge tjänstedrängar i Gamlakarleby, tilltalte deras hustrurs Maria och Malin Sigfridsdöttrars faderbroder Matts Larsson Knif om något arvskap efter deras svärfader framlidne Sigfrid Larsson, som hos besagde deras svärfaders broder Matts skall vara innestående. Sigfrids arvingar är förutom Maria och Malin deras tre bröder samt ytterligare två systrar.

[9] Vintertinget 1758: I samband med en ängstvist uppvistes en attest av Maria Sigfridsdotter, som går på sitt åttionde åldersår. Maria har uppväxt hos sina föräldrar på Knif hemman, och på sitt adertonde åldersår blivit gift till Lillkrokvik där hon vistades intill förra ryska tiden då hon for på flykt. I attesten nämns även Marias farfader Lars Sigfridsson.

[10] Hösttinget 1763: Bonden Jakob Jakobsson Skut ifrån Pedersöre kyrkoby på sin hustru Brita Mattsdotters vägnar samt landbon Hans Eriksson Biskop ifrån Kronoby har ingått förlikning med Matts Kristoffersson Knif och Per Jakobsson Knif angående arvsfordran i Knif hemman. Brita Mattsdotter är arvfallen till Knif hemman efter dess avlidne fader Matts Sigfridsson, medan Hans Eriksson är arvfallen till hemmanet efter dess avlidna fadermoder Maria Sigfridsdotter. Matts Kristoffersson åtager sig att försörja Matts Sigfridssons gamla änka Anna Eriksdotter.

Olof Andersson Hagas härkomst och familj

I ett tidigare inlägg utreddes härstamningen för Johan Jakobsson (1691–1754) på Haga hemman i Öja. Johan var efter stora ofreden måg på hemmanet som då innehades av hans svärfar Olof Andersson (1677–1764). I utredningen noterades att Johan Jakobsson, vars mor kom från Haga, egentligen själv hade större bördsrätt till hemmanet än sin svärfar. I själva verket torde varken Olof Andersson eller hans hustru Anna Johansdotter (ca 1673–1735) ha haft anor från Haga åtminstone i de närmaste generationerna. I denna artikel redogörs för deras släktband samt hur de kom att besitta Haga hemman.

Haga hemman brukades i början av 1700-talet tillsammans av Henrik Eriksson och hans halvbror Erik Andersson. Henrik var gift med Malin Johansdotter Saari från Öja, och Erik var gift med Anna Johansdotter Brännkärr från Nedervetil. Henrik dog ca 1711, varefter hans änka gifte om sig. Erik Andersson fortsatte som husbonde på Haga, och dog under stora ofreden utan att veterligen efterlämna barn. Efter att även Henrik Erikssons ende son Erik Henriksson dött 1721 fanns ingen bördeman kvar på Haga. Under en tid förestods hemmanet av Henrik Erikssons änka Malin Johansdotter och hennes dåvarande tredje man Isak Knutsson, men de flyttade senare till Gamlakarleby stad. Av invånarna på Haga överlevde även Erik Anderssons änka Anna Johansdotter stora ofreden. Hon gifte om sig med Olof Andersson, vilket är bakgrunden till att denne blev ny bonde på Haga.

Olof Andersson var son till Anders Olofsson och Anna Eriksdotter på Björk hemman i Påras. Han var själv husbonde på Björk fram till stora ofreden, men sålde sin andel av hemmanet till sina yngre bröder år 1722 och upptog i stället Haga efter sitt giftermål med änkan Anna Johansdotter. Även Olof hade varit gift en gång tidigare. Hans första hustru hette Malin, och hon var mor till de två barnen Anna Olofsdotter och Anders Olofsson som sedermera kom att inneha varsin del av Haga hemman.

Det finns flera saker som stöder (och sammantaget i praktiken bevisar) att Olof Andersson Haga är samma person som tidigare var bonde på Björk.

• Olof Andersson antogs till nämndeman år 1723 då han redan bodde i Öja. Vid ett par senare ting omnämns han dock i dombokens förteckning över nämndemän som Olof Andersson Björk. En jämförelse av nämndemannaförteckningarna från olika ting visar att det verkligen är fråga om samma person.
• Kontraktet varmed Olof Andersson sålde sin andel av Björk hemman till sina bröder har införts i domboken och visar även säljarens och köparnas bomärken. Olofs bomärke skiljer sig väsentligt från brödernas, och är av samma typ som i andra sammanhang förekommer för bönder på Haga.
• Bland faddrarna för Olof Anderssons barnbarn som föddes på Haga finns påfallande många personer som hade koppling till Björk i Påras eller Brännkärr i Nedervetil och inte var bosatta i Öja. Detta är anmärkningsvärt eftersom faddrarna vid den här tiden oftast var nära släktingar eller grannar. Bland faddrarna återfinns exempelvis Olof Andersson Björks egen mor och syster, samt Anna Johansdotter Brännkärrs syster och systerdotter.
• De flesta av Anna Olofsdotters och Johan Jakobssons barn har uppenbarligen namngetts efter sina föräldrar samt far- och morföräldrar. Den äldsta dottern fick namnet Malin, vilket var namnet på Olof Andersson Björks första hustru men inte i övrigt förekommer bland Annas eller Johans nära anor.

Efter hustrun Anna Johansdotters död gifte sig Olof Andersson Haga en tredje gång med Maria Persdotter. Sedan han själv dött väcktes frågan om besittningsrätten till hemmanet mellan arvtagarna. Båda Olofs barn förblev dock bosatta på Haga med sina familjer.

Peldo hemman i Öja i äldre tider

Peldo hemman i Knifsund (Öja) gick tidigare under namnet Ruth. På basis av skattelängderna blev Per Larsson husbonde på hemmanet ca 1573. Han var född ca 1537 och hade troligen åtminstone en son:

• Michel Persson.

Per Larsson står som husbonde under en lång tid ända in på 1620-talet. Vissa år nämner dock längderna i stället Mårten Mattsson som bonde. Denne var förmodligen en släkting till Per Larsson, men det är oklart hur de var befryndade.

Per Larssons förmodade son Michel Persson antecknas i tiondelängden 1615, men övriga uppgifter om honom har inte påträffats. Hans plats i släktträdet baseras således närmast på personernas patronymikon samt den passande tidslinjen.  Michel torde ha haft åtminstone en son:

• Olof Michelsson. Bonde på Peldo (Ruth).

Olof Michelsson var född ca 1599, och övertog husbondeskapet efter sin farfar ca 1625. Olof hade följande kända barn:

• Per Olofsson. Bonde på Peldo (Ruth) under en tid, men flyttade sedermera bort.
• Elsa Olofsdotter. Gift med Matts Jönsson, som blev bonde på Peldo.

Per Olofsson efterträdde sin far som husbonde. Han hade flera barn av vilka dock endast en son är till namnet känd^[1]:

• Johan Persson.

Under en tid brukade Per Olofsson hemmanet tillsammans med sin svåger Matts Jönsson, uppenbarligen i två skilda hushåll. Sedermera kom dock hela hemmanet att innehas av Matts Jönsson och hans arvingar.

Matts Jönsson var son till en från Storby inflyttad borgare i Gamlakarleby stad^[2], och bodde själv i staden innan han blev bondemåg på Peldo. Matts utgick även som knekt för hemmanet och var soldat under ett antal år. Med sin hustru Elsa Olofsdotter hade han följande kända barn:

• Jöns Mattsson. Gift med Kerstin Mattsdotter.
• Matts Mattsson. Bonde på Peldo.
• Jakob Mattsson. Bonde på Peldo.

Matts Mattsson blev husbonde kring 1680. Han var född ca 1658 och dog 1728. I sitt första gifte med Anna Mattsdotter hade han två barn^[3]:

• Jöns Mattsson. Född 1678. Bonde på Peldo. Gift med Lisa Mattsdotter. Död 1739.
• Kerstin Mattsdotter. Född 1692. Gift med Erik Johansson Bonäs/Klåvus från Pedersöre, vilken blev bondemåg på Peldo. Död 1755.

Efter att första hustrun dött gifte Matts Mattsson om sig 1724 med den avsevärt yngre Karin Johansdotter, och hade även i detta gifte två barn som överlevde spädbarnsåren:

• Anna Mattsdotter. Född 1725.
• Margeta Mattsdotter. Född 1728. Gift första gången 1748 med änklingen Hans Hansson från Åkö. Gift andra gången 1752 till Bosund i Eugmo med änklingen Johan Israelsson.

Efter Jöns Mattssons död fortsatte svågern Erik Johansson som husbonde på Peldo. Han brukade hemmanet tillsammans med sin bror Matts Johansson, som var gift med Jöns Mattssons dotter Anna Jönsdotter och således även han måg i gården.

Släktgrenen som utgår från Matts Mattssons yngre bror Jakob Mattsson försvann med tiden från Peldo. Jakob sålde sin del av hemmanet till sin brorson Jöns Mattsson^[4], men bodde själv kvar på Peldo som inhysing. Jakob var född 1660 och dog 1746. Han var första gången gift ca 1682 med Brita Eriksdotter Haga, och andra gången med Brita Jakobsdotter. Jakob hade två kända barn (båda troligen från det första giftet):

• Johan Jakobsson. Född 1691. Gift till Haga i Öja med Anna Olofsdotter. Död 1754.
• Elsa Jakobsdotter. Född 1694.

Källor (bl.a.):

[1] Vintertinget 1678: Per Olofsson ifrån Knifsund kärade till sin svåger Matts Jönsson i Knifsund om sin faders 1/2 mantals bördehemman Ruth, varifrån Matts som är måg i hemmanet drivit honom för 12 år sedan och inte gett någon lösen. Per förmente sig av sina barn till hemmanets bruk njuta någon hjälp, havandes nu för rätta med sig sin äldste son Johan som sade sig med fadern på hemmanet vilja träda. Parterna förliktes således, att Matts skulle för Pers pretention och prioriteten till hemmanet giva 30 daler kopparmynt.

[2] Gamlakarleby rådhusrätt 1673: Efter Matts Jönssons ifrån Knifsund begäran deputerades män att likvidera emellan Jöns Hanssons arvingar, vad som sal. Jakob och Hans Jönssöner av dess utstående gäld har uppburit.

[3] Sommar- och hösttinget 1731: Jöns Mattssons måg Matts Johansson framgav ett arvskiftes- och avvittringsinstrument emellan Karin Johansdotters barn av senare kullen Anna och Margeta. Barnen Jöns och Kerstin av förra kullen har även ingått förlikning med deras styvmoder ovannämnda Karin Johansdotter. Karin har trätt i gifte med Matts Kristoffersson Knif.

[4] Vintertinget 1724: Jöns Mattsson uppviste ett emellan honom och dess farbroder Jakob Mattsson ingånget kontrakt angående Peldo hemmans arvsrätt. Jöns utlovar att betala till Jakob 100 daler kopparmynt, för det han avträder ifrån all arvspretention till hemmanet.

Djupsund hemman i Öja i äldre tider

I tidiga skattelängder förekommer Djupsund som namnet på en skild by bestående av ett flertal gårdar. Ett par av dessa kom efter sammanslagning att utgöra det hemman som sedermera kallats Djupsund. Hemmanet brukades av samma släkt till senare delen av 1650-talet, då det bytte ägare ett par gånger genom köp och hemmansbyte.

Den äldre släkten på Djupsund

Jöns Jönsson var husbonde på Djupsund fram till mitten av 1640-talet. Troligen var han son till den tidigare husbonden med samma namn, och möjligen sonson till dennes företrädare Jöns Andersson.

Jöns Jönsson (den yngre) var född ca 1585. Han hade åtminstone en son:

• Johan Jönsson. Bonde på Djupsund.

Johan Jönsson efterträdde fadern som husbonde och var även nämndeman. Han var född ca 1612 och dog ca 1654. Johan hade följande kända barn:

• Johan Johansson.
• Matts Johansson.^[1]
• Hans Johansson.^[2]

Efter Johan Jönssons död sålde änkan och barnen hemmanet 1656 till Jakob Hansson Kass från Eugmo^[2]. Jakob Hansson brukade Djupsund hemman fram till 1670 då han genom ett hemmansbyte i stället kom att besitta Åkö hemman. Ny bonde på Djupsund blev Olof Johansson från Krokvik.

Olof Johansson Krokviks släkt

Olof Johansson från Krokvik blev bonde på Djupsund 1670. Han bytte till sig Djupsund hemman mot en summa pengar samt det mindre hemmanet Åkö som han kort dessförinnan hade köpt.^[3]

Olof Johansson dog ca 1694. Han var gift med Karin Henriksdotter och hade följande barn:

• Måns Olofsson. Bonde på Djupsund.
• Anders Olofsson. Gift ca 1679 till Backa i Öja med Malin Hansdotter. Sedermera utgången till kronotimmerman.
• Brita Olofsdotter. Född 1664. Gift första gången med Daniel Johansson Tuomisalo från Såka, och med honom bosatt på Djupsund. Gift andra gången ca 1704 till Backa i Öja med Matts Hansson. Död 1746.
• Karin Olofsdotter. Född 1671. Gift ca 1701 till Skähl i Öja med Daniel Eriksson. Död 1753.

Måns Olofsson efterträdde fadern som husbonde. Han var första gången gift ca 1676 med Malin Jonasdotter, och andra gången ca 1679 med Kristina Joensdotter Åkö^[4]. Måns hade följande barn:

• Olof Månsson. Bonde på Djupsund.
• Maria Månsdotter. Gift med Per Simonsson Wentjärvi från Såka. Paret bodde en tid på Djupsund men flyttade senare till Biskop i Palo. Död 1757.
• Johan Månsson. Gift ca 1710 med Karin och bosatt på Djupsund. Död ca 1711.
• Malin Månsdotter.

Olof Månsson övertog husbondeskapet kring 1710. Han dog dock redan ca 1711. Olof var gift med Margeta Larsdotter och hade följande barn:

• Kristina Olofsdotter. Född 1707. Gift 1742 med änklingen Nils Raderman. Bodde som inhyses på Djupsund. Död 1766.
• Måns Olofsson. Född 1707. Bonde på Djupsund. Gift 1732 med Lisa Jakobsdotter Sveins^[5]. Död 1771.

Efter Olof Månssons död gifte änkan Margeta Larsdotter om sig med Jakob Andersson. Jakob blev ny husbonde på Djupsund då hans styvbarn som var bördägare ännu var unga. Styvbarnen upplät sedermera halva hemmanet åt Jakob. Jakob och Margeta hade en dotter:

• Maria Jakobsdotter. Född 1718. Gift med Henrik Mattsson Kiviniemi från Storby, vilken blev bondemåg på Djupsund. Död 1803.

Källor (bl.a.):

[1] Vintertinget 1658: Hustru Marina fordrade en äng och gjorde inspråk uppå Johans arvingar i Djupsund, vars son Matts för rätta svarade.

[2] Sommartinget 1661: Jakob Hansson ifrån Djupsund inlade ett skriftligt kontrakt, jämte Djupsund hemmans arvingars underskrift daterat 25.2.1656. Enligt kontraktet har framlidne Johan Jönssons i Djupsund änka med dess barn, och med då omyndige Hans Johanssons förmyndares Jakob Erikssons samtycke, sålt till Jakob Hansson deras 2/3 mantals hemman Djupsund för 450 daler kopparmynt. Hemmanet har före detta fallit Johan Jönssons änka jämte hennes barn till arvs.

[3] Sommartinget 1672: Olof Johansson inlade ett skriftligt kontrakt om hemmansbyte, daterat 31.3.1670. Enligt kontraktet upplåter Jakob Hansson i Djupsund sitt 3/4 mantals hemman därsammastädes åt Olof Johansson i Krokviken emot 200 daler kopparmynt och sal. Joen Perssons 1/4 mantals hemman i Åkö som Olof tillhandlat sig av Joens änka och arvingar.

[4] Sommar- och hösttinget 1744: Jakob Djupsund vittnade i en marktvist, baserat på den berättelse han hört av en gammal matmoder på Djupsund hemman, numera avlidna Kristina Johansdotter. Kristina har varit född på Åkö hemman.

[5] Vintertinget 1738: Bonden Måns Djupsund begärde arvskifte efter dess svärfader å Sveins hemman.